Underlag för beslut – när hände det?

Började ju på det här med lämnade uppgifter häromdagen, får väl fortsätta på det.

Ibland uppstår en sanning som alla godtar och jobbar efter, t ex att stammarna i huset måste bytas. Ibland finns det grund för detta men inte helt sällan sker det utan att man egentligen har underlag för beslutet. Det kan vara någon med en förflugen tanke som sagt något till en annan som sen säger till en tredje att den förste sagt att (…) och att det verkar ju logiskt och den tredje inblandade tycker att i så fall är det väl ganska klart för den förste (som egentligen bara spånade lite) är ju en person som varit med förr, han vet ju vad han snackar om, liksom.

Förmodligen ganska vanligt. ett litet skvaller som växer från öra till mun och blir en allmänt känd sanning till slut. Lite inslag av Kejsarens nya kläder är heller aldrig fel. Om alla andra snackar stambyte så vill man ju inte vara den som inte begriper.

———-

Brf Gamle Svarten ligger i centrala stan, ganska nybildad förening, ganska färsk styrelse. Alla är överens – stammarna måste bytas. Ok. Vem bestämde det?

Jag jobbar som projektledare med den föreningen och deras underhållsplan och de jobb som skall utföras närmaste åren. Stambytet var för dem självklart. När jag frågade på vilken grund den övertygelsen vilade så blev det irrande blickar och svävande svar om vem som sagt vad. Det fanns egentligen ingen utredning eller ens ett utlåtande om stammarnas kondition. Någon hade i något protokoll sagt att stambyte var aktuellt och sen blev det ett faktum långt senare.

Det är inte lätt för lekmän att veta sånt. Jag får samma känsla när det gäller bilar. Jag tycker inte om bilar. Jag har en granne som gärna talar om exakt vad det är för fel på min bil. Tyvärr kör han en kombo han på dåligt minne och uselt ölsinne så ibland kommer det dessutom motstridiga uppgifter. Hela tiden väldigt initierat men tveksamt trovärdigt. Hur fan skall jag veta vad som är fyllesnack och vad som är sanning?

———-

Här har vi byggare ett enormt ansvar. Vi måste lämna rätt information och dessutom göra den lättsförstådd och komplett. Vi behöver också tänka ett steg längre och lista ut vad mottagaren skall ha informationen till, egentligen.

Ett bra sätt kan vara att bekräfta skriftligt istället för att gå omkring och babbla bullshit och fikonspråk som låter bra men innehåller luft och tveksamheter. Tydligt och enkelt istället. Jag börjar nog med det imorgon.

5 reaktioner på ”Underlag för beslut – när hände det?

  1. Helt rätt! Byggarnas ansvar för kommunikationen kring detaöjer som beställaren inte alltid förstår.
    Du är ingen looooser du inte 😉

    Min erfaenhet och mina fördomar kring bostasdrättsföreningar som jag själv fler ggr varit medlem/boende i är att ibland (inte alltid!) består styrelsen av drivna och maktgalna besserwissers – som inte har något bättre för sig i livet än att styra och ställa i föreningen och att bli kränkta personligen så fort någon annan har en åsikt – Ja, ungefär som med oss blogggare…. 🙂

    • Föreningar som organism är föremål för min forskning hela tiden. Det är alltid spännande att se de olika karaktärerna. Besserwissrar som alltid tycker saker men inte vill göra jobbet finns ofta, de naiva som tror allt skall gå enkelt men som kör huvudet i väggen är ganska vanligt. Sen finns det en och annan vanlig och klok person som räddar upp det i slutänden.

  2. Styrelser som maktgalna besserwissers, ja, men det värsta med såna är när de inte kan ompröva beslut som är uppenbart felaktiga bara därför de tar det personligt när någon med mer erfarenhet påpekar det självklara.

    Tänk en 100 år gammal fastighet med merparten av stammarna från byggnadsåret, lägg till en ombyggnad på 70-talet där planlösningen på samtliga våningar ändras med olika lösningar på varje plan. Ombyggnaden innebar fler kök och fler badrum då större lägenheter delades. Lägg till dessa nya avloppsrör i plast från 70-talet till de redan åldriga stammarna av gjutjärn. Gjutjärnstammarna som går att se bl.a. i källaren, är spruckna och med rostgenomslag. Den tekniska förvaltaren föreslår naturligtvis traditionellt stambytet.

    Vad gör den relativt nybildade föreningen? Jo, man sparkar förvaltaren, tar in en ny som håller med styrelsen om att en relining är en bra idé.
    För det blir mindre stök för de boende till en lägre kostnad?

    Resultat: De relinade rören fortsätter att läcka med enormt stora kostnader som följd, då det bla inte går att komma åt alla böjar på att korrekt sätt, samt att rengöringen som görs innan reliningen med roterande kedja naturligtvis gör hål i godset. Lösning: När det gått hål på ett antal ställen och man där fått göra ett stambyte, struntar man helt enkelt att rengöra insidan på rören och relinar direkt på 100 års skit med ett väldigt krympt avlopp som resultat.

    Skulle inte förvåna mig om de snart är uppe i samma kostnader som ett stambyte hade kostat, men utan ett hållbart stamnät. Vad göra härnäst? Blir nog till att utföra ett stambyte inom några år….

    • ”maktgalna besserwissers” 🙂

      Ja, det finns onekligen en del karaktärer man känner igen. Vi har haft några sådana fall där vi klivit av just för att vi tyckte man skulle göra de ”tråkiga och dyra” åtgärderna först och lull-lull därefter. En svag styrelse (=maktgalna besserwissers, m fl) klara inte alltid av det.

      Exemplet som ligger närmast är ett gårdsbjälklag där det bärande balkar bevisligen rostat sönder sen länge och att det var en fråga om tid innan ett ras skulle ske, dessutom med risk för allvarlig persons- och egendomskada. Vi tyckte att det jobbet tillsammans med en mindre grundförstärkning som konstruktören rekommenderade var prioritet no 1.

      Styrelsen ville hellre pynta i entrén i trapphuset. Sen skildes vi åt.

      Så, CL, du kan nog inte göra annat än mobilisera majoriteten av grannarna, rösta fram en ny styrelse och sen börja om igen. Om ni lyckas lägga all prestige och gammalt groll åt sidan så kan ni nyktert granska läget och ta nya beslut.

      • Tyvärr är det redan för sent. Huset relinades för två år sedan. De vattenskador som hittills uppstått får föreningen betala ur egen ficka eftersom försäkringen har ett undantag för relinade fastigheter. De har väl varit med förr.

        Nu har ju också nästan alla medlemmar renoverat sina badrum, så ett stambyte kommer antagligen inte bli aktuellt på många år, ingen är helt enkelt intresserad av att få kostnader som belastar den egna plånboken. Bättre att föreningen betalar ett och annat vattenskadat golv och tak. De flesta har svårt att se sambandet…..

        Det sorgliga i det hela är också att när stambytet utreddes från början var i stort sett alla fastighetens badrum i stort behov av renovering. De flesta var från ombyggnaden på 70-talet. Svartmögel var mer en regel än ett undantag. Den gamla privatvärden utförde endast det allra nödvändigaste underhållet och knappt det.

        Har nog aldrig i mitt liv sett en fastighet i så stor behov av ett traditionellt stambyte som denna, och jag har sett en del. Vi försökte verkligen förklara för styrelsen hur det låg till, men ju mer vi försökte desto mindre lyssnade man. Så det blir till att dra inom ett par tre år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s