Fredrik på Byggvärlden tycker att vi blandar ihop pris och kostnad. Kanske det.
Jag är med på det.
Egentligen kvittar det lika vad slutkunden betalar för det vi bygger, vårt jobb kostar ju vad det kostar och alla är överens om att det är för dyrt dessutom. Så vi skall sänka kostnaderna, bli effektivare och bygga bättre. Ingen säger emot det. Väl?
——
Jag hoppas inte jag blandar ihop pris och kostnad, men för mig hör de ihop. Åtminstone om man räknar in beställaren som en del av byggbranschen.
I en högst normal projektbudget så finns både intäkter och kostnader upptagna. Den hyra en hyresgäst kan betala eller det pris en bostadsrättsinnehavare orkar slanta upp är grunden för om det överhuvudtaget blir ett projekt. Det sista två åren har tyvärr diffen mellan pris och kostnad (=vinsten) varit så blygsam att många projekt stannat på skrivbordet.
Kanske viktigt att notera att det inte är produktionskostnaderna allena som ställt till det. Bankernas krav på säkerhet och projektägarnas osäkerhet på om det finns köpare är nog mer avgörande.
——
Den kostnad som nämns ovan är nästan alltid = produktionskostnad.
Alltså projektering + entreprenadsumma + ÄTA = kostnad.
Det är här vi skall spara. Chalmers siffror på 35% slöseri är en morot, helt klart. Svensk Byggtjänst gjorde en utredning som visade att vi tappar runt 23 miljarder kronor om året på dålig kommunikation, det triggar ju Sync om inte annat. 🙂
——
Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?
Ska fundera på det en stund.
Sync Blog 
Skönt att du tog tag i detta!
Pris och kostnad har hängt över mig som ett åskmoln hela helgen.
Klart finns det ett samband mellan pris och kostnad! Men jag förstår vad Fredrik menar och det är ju just som är problemet här – att kostand och pris inte är smma sak . I nuläget ligger ibland de REELLA kostnaderna (till skillnad från de kalkylerad kostnaderna!!!) högre än utpriset – hur klarar byggsekten då en vikande betalningsvilja på marknaden? Utan att sänka kvaliten eller sänka sig till att effektivisera…
Glöm inte alla kostnader efter slutbesitkning. Alla Berror som kräver att få det man betalt för och blivit lovade!
Jag känner till flera projekt som flera år efter SB har kommit upp i åtgärdskostnader i samma storlkeordning som produktions och förvärvskostnader tillsammans.
Jag tror personligen att byggbranschens kostnader idag är så farligt nära bostadspriset – om inte högre!? – att förlusterna som uppkommer i senare skede skjuts på kommande projekt och kommande bostadspriser. Annars får jag inte det att gå ihop. Och om jag ha rätt i denna ”gissning” kan vem som helst se vad det är som driver upp bostadspriserna i slutändan. En ond cykel!
Även befintliga bestånd påverkas av priser på nyproduktion. Marknaderna är skilda åt men inte oberoende eller opåverkade av varandras prisutveckling.
Sen tror ju inte jag (heller) på att bostadspriserna sjunker med 20% BARA för att BKN skulle VILJA se den utvecklingen… Alla har sina rävar att ta hand om.
Jo, det finns fler kostnader än de jag räknade in.
Det vi kallar byggherrekostnader är ett eget kapitel, all hantering och tidsfördröjning i detaljplaneskedet kostar multum, finansiering kostar fläsk, byggfelsförsäkring och annat skoj kostar lite till. Självklart kostar hantering av fel och brister också, jag gissar att det ofta faller in i driftskostnader eller en diffus centraladministration och inte alltid hamnar på projektkostnaderna.
Vi får koncentrera oss på att bli mer effektiva på byggena och göra mindre fel, det råder vi över själva. Att bankerna skulle bli mer generösa eller att en trubbig PBL plötsligt skulle funka bättre är inte så troligt.
”Men det går att inta ett annat perspektiv. Så här skriver Sync Blog (han jobbar som konsult i byggbranschen):”
Nu spånar jag vidare på min blogg.