Sorgligt och ofattbart

Denna veckan har inte varit bra för byggbranschen, trots byggmässa i Stockholm och allt. Tre hemska olyckor med dödlig utgång på byggen i Sverige.

Ett av de första blogginlägg som jag skrev var i december 2008, det handlade om en olycka på en arbetsplats där jag jobbade som yngling för snart 20 år sen. Killen blev 18 år. Allt det rullar upp i minnet varje gång jag läser om en ny olycka.

Rubrikerna far förbi så snabbt, dödsfallet blir snart bara statistik summerat per år och inget mer med det. Så är det för oss som lever på lite avstånd.

Men för de här killarnas familjer, kompisar och närmsta omgivning så förändrar sig livet för alltid. Det syns inte i statistiken.

——

Jag minns krampen och tystnaden som la sig sig över bygget, jag minns en oändligt sorglig begravning, jag minns känslan. Jag vill inte känna den igen.

Calle skriver också, Mats med.