11 juli 2024
Perspektiv – som människa i den mest välbärgade delen på Planeten Jorden och på så vis i hög grad del av problemet med klimatförändringar så måste jag damma min sällan använda ödmjukhet lite grann. Lite bara. Att ämnet som följer nedan inte är mitt mest bekväma kunskapsområde hindrar ju inte mig från att läsa, dra slutsatser och skaffa mig en åsikt eller två. Som medelålders man med tillgång till ett tangentbord så kan jag ju typ faktiskt skriva vilken gallimatias som helst.
OBS1 (Det faktum att du läser detta av egen fri vilja gör att både ditt och mitt omdöme nu måste ses som tveksamt.)
OBS2 (Det är den enskildes eget ansvar att konsumera ordvitsar med ankytning till el i balanserad mängd☝🏻Läs vidare längst ner eller låt bli🤷)
Ämnet? Energisystem – på global nivå, hur de förändras på nationell nivå och ända ner i apparatrum och ställverk i våra byggnader där energin används för att upprätthålla liv, driva verksamheter och ladda telefoner.
Det kan inte ha undgått någon (eller ja, det kan det ju; en del fastnar i sina reels om fotvård, katter, personlig utveckling, roliga byggskämt (!), snusförnuftiga memes och en ändlös rad av roligheter) att klimatproblematiken satt fokus på energisystemen. Jag väljer att tolka det så även om en del mer fokuserat på att de under vissa månader fått betala mer på sin elräkning än för sin Thailandsresa (och så klart blivit gediget kränkta över denna orättvisa).
Det borde inte ha undgått någon att det nånstans på vägen har vaknat en kärnkraftslobbyism, som i alla fall för mig var oväntad. Nu är inte detta en politisk text, men min värdegrund kanske ändå lyser igenom, take it or leave it. Min uppfattning är att det skett en märklig politisering av åsikter om att just kärnkraft är lösning på framtida energibehov (möjligen också ett sätt att polarisera ytterligare en fråga av princip). Detta sker trots att kärnkraften visat sig vara extremt dyr att bygga, kostnaden för en producerad TWh är inte försvarbar. Jaja, jag vet att det finns tekniska argument. Kärnkraft är bra på att reagera snabbt och möta effektbehov som förändras på millisekunder, vilket är helt nödvändigt för att nätet ska funka för oss användare. Den förmågan har vattenkraften också, och om jag förstår det hela rätt, så även den batterikapacitet som nu allt snabbare byggs in utspritt i nätet.
OBS, OBS, OBS att jag alltså inte använder den för mig ideologiskt mer problematiska delen. Den att kärnkraftsavfall är giftigt i tusentals år och att vi, om vi blandar in etik och moral, kanske inte ska ta oss rätten att lämna en giftig bajsbåse nedgrävd för all framtid. Nej, argumentationen är ekonomisk och rationell. Tidsaspekten är också en faktor, att bygga traditionell kärnkraft tar tid. Tid vi inte har. Att få igång minikärnkraftverk verkar möjligt tekniskt men är inte testat i så stor skala, det kommer också troligt att ta lång tid att göra så säkert som vi vill ha det och så lönsamt som det då behöver vara. Gissar att det blir bajspåsar av SMR också.
Nej, jag tycker att vi kör på Ted Gärdestads gamla dänga – Sol, vind och vatten
Sol, vind och vatten? Eller ja, den svenska vattenkraften är ganska långt utbyggd, den kan byggas ut mer men naturmiljöer måste värnas. Det är landet Sverige som råder över det. Vi släpper den.
Sol och vind? Ja, vindkraftsparker både på land och till havs byggs i rasande fart runt Planeten Jorden. Vad jag kan förstå behövs det massor med vindsnurror till omställning av vår växande industri i norra Sverige och det det planeras massor, men naturmiljöer måste värnas och tillståndsprocesser tar tid. Man kan dessutom ana ett ideologiskt motstånd hos högerpartier (syfte; polarisering?). Svårt att lösa för den enskilde fastighetsägaren i större skala annat än som delägare eller investerare. Ok, vi lämnar den också.
Sol, då. Det kan den enskilde fastighetsägaren installera – solceller och batterilager – och producera (eller skörda, som vissa säger) sin egen energi i form av elektricitet samt lagra energi för eget bruk och/eller bidra till att balansera nätet med sina batterier (win-win). Solcellsteknik har funnits länge, åtminstone under alla mina första 35 år, men varit för dyr och ineffektiv (läs som alternativ; energi har varit för billig och inte gynnat annat än fossilt). Nu, när solceller och batterier blir billigare, bättre och mer lättillgängliga blir också energin billigare och överkomlig även för fattigare länder (bonus!). Det kan bli en demokratiseringseffekt på köpet. Vacker tanke.
Hur? Om man extrapolerar tanken och ser ett decentraliserat kraftsystem så kan näten bli mer lokala och inte längre beroende av ett centralt placerat kraftverk med begränsad överföringskapacitet, som kanske också drivs i monopoliserade marknader styrda av suspekta krafter. Jag kanske flaggar upp ytterligare en värdering här men jag övervägt det noga och ser det som en bra grej att minska inflytandet från amerikanska oljejättar, Putins lakejer och saudiska prinsar när det gäller Planeten Jordens överlevnad. (Norge har också mycket olja, om någon nu vill bredda urvalet.) (Och, ja, det finns så klart en risk att någon Bond-skurk tar kommandot över alla solcellsfabriker, visst.) (Japp, nödvändiga jordartsmetaller kan även fortsatt orsaka lokala krig i Afrika och andra ställen, I know.)
Ok, nog med globala problem. Kom hem till mig.
Vi tar oss ner till min hemmaplan – fastigheten, byggnaden, kåken. Den delen av ekvationen som en fastighetsägare eller förvaltare råder över. Tekniska system, klimatskal och olika varianter på cykelställ.
Det borde inte ha undgått någon i ledande befattning att både marknad, eget samvete och lagar (CSRD) kräver hållbarhetsfokus. Det är till och med krav på en hållbarhetsredovisning där energi utgör en väldigt viktig del. Det kan inte ha undgått någon (eller ja, det kan det ju; en del fastnar i sina reels om hundvalpar, gördetsjälv-byggen, odling, självhjälpsbotanik, andra världskriget, tredje världskriget, andra krig och en ändlös rad av underligheter) att klimatproblematiken satt fokus på energianvändningen i byggnader. Ja, faktiskt så pratar vi nu om hela kedjan från det att vi bryter malm ur berget och krossar det till grus, transporterar och tillverkar material som blir till produkter som som byggs in och som används innan hela skiten till slut rivs och göms på en tipp om hundra år i ett linjärt flöde (om våra förfäder kan se oss genom tiden så skrattar de åt oss – vi på nytt uppfunnit cirkularitet och lanserar det som ett nytänkande – det är en annan historia och får inte plats här, det får bli en egen text).
Så, energieffektivisering är en stor grej. Vem som helst som gått klart halva mellanstadiet ser matematiskt att kostnaden för att genomföra en effektivisering har en kortare (mer gynnsam) avbetalningstid när energipriserna är högre (ergo; bra med högre priser, det blir en drivkraft till förbättring som i förlängningen gynnar klimatet).
Som besiktningsman av nyss färdigställda entreprenader så ser jag en tydlig skillnad i kravställandet på bara några år. Dels är det i praktiken alltid någon slags certifiering (Byggherrens egenambition) som ställer högre krav än samhället (BBR) gör, dels är det i mycket högre grad inbyggt en egen energiproduktion i form av solceller på taken (ibland också på fasaderna). På en DD (Due Dilligence) ganska nyss så var det aktör som ville komma åt en gammal datacentral med överdimensionerad elservis och många oanvända kvadratmeter, den kåken skulle kunna husera en batteribuffert modell större. Så, min rapport från verkligheten är att framtiden har varit här länge. Lokal energiproduktion och lokal lagring är redan i rullning.
Som lärare i fastighetsteknik (ok; nu kommer alltså ödmjukheten) så försöker jag utefter min enkla förmåga guida i dels vad som stjäl energi och dels vad vi tekniskt kan göra åt det. Det handlar då till exempel om att förbättra klimatskal. Vi pratar om nyttan med att byta, uppgradera eller komplettera värme- och ventilationssystem. Vi missar inte chansen att tipsa om relativt enkla åtgärder i styr- och reglerfunktioner och värdet av ett bra underhållsarbete.
Wrap it up, plz
Så, på det globala planet pågår en rasande snabb förändring. Driven både av klimatproblematik men sannolikt också av att klimatsmart energi faktiskt blir (redan är?) det billiga alternativet. I bästa fall med bättre hållbarhet x 3 som resultat. Ekologiskt hållbart är att inte elda dinosaurier, socialt och ekonomiskt hållbart att solenergi kan bli varje människas självklarhet, att energin inte (för)blir en monopoliserad handelsvara styrd av suspekta statsmän eller ägd av cyniska krafter i stängda rum.
Stora ord. Stor planet.
För fastighetsägaren nånstans i Sverige blir (läs:är) det vardag att planera in solceller i sina byggnader och att, så klart, ständigt se hur man kan effektivisera sina kåkar. Dessutom, rimligen försöker man se på möjligheter att lagra energi, både för eget bruk och för att kanske vara en del av balanseringen av nätet. Ord för dagen – koldioxidneutralt, fossilfritt. Allt för att inte paja mer än vad som redan gått sönder, för att man kan och vill, för att kommande generationer ska ha det om inte bra så åtminstone drägligt. Allt måste ske med en rimligt bibehållen lönsamhet. Ekonomisk hållbarhet för fastighetsägare kräver förutsägbarhet och att hjulen snurrar i alla delar av samhället, och vice versa.
Stora saker. Stor bransch.
Så, barn, att välja rätt värmepump och ta kloka beslut om tekniken i huset har betydelse för framtida generationer, tänk på det.
–
Planeten Jorden hälsar och tackar för visat intresse. Tackar också på förhand för de åtgärder som planeras just nu. (läs; det var fanimej på tiden!)🔥
–
Källa till påståenden? Underlag för slutsatser?
Ja, nätet är generöst med fakta och analys, man behöver knappt ens leta, det finns i flödet. We Don´t Have Time är en plats, här i samtal med Johan Rockström. En del inspiration finns helt klart hos Mattias Goldman på på 2023-sekretariatet och den alltid mentalt spänstige Tomas Kåberger. Zoomar man in lite så skriver Björn Berggren, Sveriges Allmännytta, en del om energieffektivisering på branschnivå och Peter Tesarz, Fastighetsklimat, hjälper till ända in i apparatrummet. Dessutom, jag lärde mig en del om ESG, CSDR och massa andra förkortningar hos Nina Björstrand för bara något år sen. 🙏
Kathrine Kilos skrev i DN ganska nyss om detta. Väldigt bra skribent för övrigt👍
En del snappade jag upp på en kvällkurs – Klimat och Fysik – på Uppsala universitet, den började för 14,6 miljarder år sen och pågick under våren fram till nutid. En del om oljan och framtiden minns jag från en dokumentär serie på SVTPlay som jag tyvärr inte hittar längre.
Och, det finns böcker för den som vill. För länge sen läste jag några kapitel i Mark Lynas bok Sex Grader, sen la jag den åt sidan (gillar inte skräckgenren). I mer modern tid finns en nästan lika läskig bok som bland andra Johan Rockström har skrivit – En Jord för Alla. Jag läste inte ut den heller, det kom upp kattunge-reels på min telefon och jag är inte hårdhudad nog att dissa dem. 😪 (om jag inte redan retat upp 40 % av de vita medelålders män som läser detta så slänger jag in Greta Thunberg som joker – jämte Hans Rosling är hon den viktigaste svenska rösten under min livstid) ♥️
#energi #klimat #framtidenärhär #underhållsplanering #planetenjorden
OBS2 från ingressen (Det är alltså den enskildes eget ansvar att konsumera ordvitsar med ankytning till el i balanserad mängd, lagom laddad☝🏻. Ledning till och motstånd mot resonemanget ovan finns ackumulerat och vi kan väl säga att polarisering är en del av såväl problemet som lösningen. Bra om vi kan komma i fas med varandra. Som åtminstone alla elektriker vet så är det nödvändigt med bra kontakter. Och kom ihåg att det finns både plus och minus med allt. )
Sync Blog 