Trots lite glesa inlägg här på bloggen så har jag fått ett exemplar av en bok att tycka om.
Det tycker jag om.
Jag kan ju säga direkt att ordvitsarna och anspelningarna byggbranschen samliv som väcks av bokens titel är oroväckande många redan nu 🙂
Återkommer med djupdykning.
– – – – –
Den som är på Byggnörrd-level III kan läsa detta så länge, artikel på Yimby.
– – – – –
Hemma hos oss har vi egentligen ganska få bekymmer, det mesta är väldigt bra. Vi är friska, vi har jobb och barnen somnar lyckligt på kvällen.
Men allt är inte sockersött och gulligt.
Problemet är tyvärr mer än bara av logistisk art. Man kan säga att det är i utförandefasen av vissa delar av hushållets göromål som det strular lite.
Tvätten är en sån grej. Förutsättningarna är mycket goda rent infrastrukturellt. Utrustningen är toppmodern. Vi har ett väldigt praktiskt tvättnedkast där vi stoppar in smutstvätt. Tvätten landar i tvättkorgen i tvättstugan.
Sen händer typ ingenting. 😦
Till slut blir vi tvugna att gå ner i tvättstugan och manuellt lägga tvätten i tvättmaskinen. Som om inte det vore nog så blir tvätten sen liggande i väntan på förflyttning till torktumlare eller tvättstreck.
Om tvätten faktiskt passerat tvättmaskin och torkning återstår det jobbet som i princip aldrig blir utfört – vikning av tvätt!
——
När jag ser videon nedan så inser jag att det kanske inte är så jobbigt, det kanske inte finns någon anledning att depa. Vi är helt enkelt inte rätt utbildade för tvätten ännu. Hemma hos oss.
——
I andra delar av världen är man kanske mer effektiv, förmodligen lite mer arbetsam och helt säkert lite mindre lat.
Så det gäller såväl i byggbranschen som i vår tvättstuga hemma att man kan skaffa sig alla de hjälpmedel som finns för en rationell bygglogistik/tvätt men att det skiter sig om man inte samtidigt är välutbildad, målmedveten och jobbar på rätt sätt.
——
Länken såg jag hos Energiskt blandat.
Jag är lite grinig och besviken. Jag vill åka till Nordbygg och gå omkring och titta på byggmaterial och på nyuppfunna självklarheter och träffa massa folk och prata om hur man bygger bra/bättre/bäst.
Jag vill gå omkring och äta jordnötter och plocka åt mig reklambroschyrer i en tygpåse med logga från något extra miljövänligt byggbolag. Jag vill komma in backstage i montern hos leverantörerna som har starköl och hårdvaror.
Jag ville hänga på byggkompisen som hade bokat tåget och övernattning och lockade med en ”traditionell fylleresa”.
Men det blir inte så. Jobb, dagishämtningar och lite verklighet stoppar det nöjet.
——
Observera att det finns en dos ironi i inledningen på inlägget, både byggkompisen och jag har ganska höga ambitioner om världsförbättring och bättre byggande inom kort. Byggblasket raljerade lite om mässan, men jag tycker den är viktig och möjligen kan den göra nytta också. Om branschen skall förändras så räcker det inte med att alla tycker att det skall bli bättre, det krävs lite samarbete och kontaktnät också.
Det hade varit skoj att se Mats Hultgren live och läxa upp honom, han slarvar med bloggen och har förmodligen ganska lama ursäkter för det. Kanske övriga Byggbloggare på Byggtjänst hade varit där, vem vet. Kändisar alltså. Jag är ju lite blyg så där så jag kanske hade bangat, men jag kunde ju kollat på avstånd i alla fall. 🙂
——
Det jag mest av allt kommer sakna är besöket i Byggvärldens monter och torsdagens Loungekväll.
Dels för att Niklas Andersson skall bli årets Byggchef, jag känner inte Niklas men träffar hans brorsa dagligen just nu när vi handlar upp entreprenad och pratar om några andra jobb. Men också för att det ryktesvis skall servera Viagra istället för jordnötter i skålarna i montern.
Det är ett helt nytt grepp av Fredrik Karlsson på Byggvärlden. Lite udda med tanke på könsfördelning. Överflöd av Viagra och 99% män i ett trångt bås ger mig helt andra associationer än den normalt homofoba byggbranschen annars ger.
Men som sagt jag missar det. Också. Skit.
——
Sync har planer på att starta ett litet företag med några goda kumpaner. Vi har kommit på världens bäste idé. Den var dessutom helt unik innan kollegan googlat en stund och insett att vi inte är ens tvåa på bollen, egentligen är vi inte ens med i matchen faktiskt.
Men skit samma, vi kör ändå.
I konstellationen ingår en gammal vän som fått förmånen att hoppa från entreprenörsledet till att bli byggmaterialleverantör. Inte illa. Nu kan vi kanske snart jobba med bygglogistik och inte bara prata om den. Vi får se.
Kompisen, ja han har börjat röja på kontoret och när vi hälsade på undrade han om jag kunde rensa hårddisken på den här!
Jag är inte helt säker men jag tror att man i förr i tiden kallade detta för DATAMASKIN. En gång var den ny, avancerad och dyr. Möjligen var den också effektiv och nyttig, mer osäkert dock med tanke på vem som hanterat den.
Jag kunde inte prata med den heller, den där gröna texten och ett språk jag inte förstår satta stopp för den övningen. Den tvingade mig att först ställa in dagens datum och föreslog 1980-01-01 som alternativ. (Då var jag elva år, det var länge sen)
——
Synd egentligen att slänga saker som funkar, tycker jag, men utvecklingen går inte att stoppa. Inte ens i byggbranschen.
——
Fredrik på Byggvärlden tycker att vi blandar ihop pris och kostnad. Kanske det.
Jag är med på det.
Egentligen kvittar det lika vad slutkunden betalar för det vi bygger, vårt jobb kostar ju vad det kostar och alla är överens om att det är för dyrt dessutom. Så vi skall sänka kostnaderna, bli effektivare och bygga bättre. Ingen säger emot det. Väl?
——
Jag hoppas inte jag blandar ihop pris och kostnad, men för mig hör de ihop. Åtminstone om man räknar in beställaren som en del av byggbranschen.
I en högst normal projektbudget så finns både intäkter och kostnader upptagna. Den hyra en hyresgäst kan betala eller det pris en bostadsrättsinnehavare orkar slanta upp är grunden för om det överhuvudtaget blir ett projekt. Det sista två åren har tyvärr diffen mellan pris och kostnad (=vinsten) varit så blygsam att många projekt stannat på skrivbordet.
Kanske viktigt att notera att det inte är produktionskostnaderna allena som ställt till det. Bankernas krav på säkerhet och projektägarnas osäkerhet på om det finns köpare är nog mer avgörande.
——
Den kostnad som nämns ovan är nästan alltid = produktionskostnad.
Alltså projektering + entreprenadsumma + ÄTA = kostnad.
Det är här vi skall spara. Chalmers siffror på 35% slöseri är en morot, helt klart. Svensk Byggtjänst gjorde en utredning som visade att vi tappar runt 23 miljarder kronor om året på dålig kommunikation, det triggar ju Sync om inte annat. 🙂
——
Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?
Ska fundera på det en stund.
Jag forskar ju i ämnet Sociala medier i Byggbranschen. Det går sådär.
Facebook är mest trams, maffiakrig och bondgårdar.
Twitter för byggare är begränsat, det har Sync konstaterat här tidigare, det mest de stora byggbolagen som matar ut pressreleaser och blänkare om sin egen förträfflighet. Med andra ord ganska glest mellan höjdpunkterna.
Men.
Igår så hände det lite minsann. Av någon anledning finns det en Twittrare som heter Konradkrabba som frågade efter byggare på Twitter, han ficj Sync till svar och blev en follower. Så av artighet och lite nyfikenhet så followade jag honom också.
Det visar sig att han är någon slags tekniksamordnare på ett stort konsultbolag i branschen och just igår var han på ett seminarium som jag av någon outgrundlig anledning missat. inte likt Sync, det var en miss.
Nåväl, Konradkrabba twittrade hela dagen, en hel massa och det var faktiskt lite roligt att följa det hela. Det var LEAn och logistik på schemat. Sync favoritämnen.
Typ så här såg det ut:
”Hörde just Per-Erik Josephson prata om slöserier – riktigt bra. Bara att börja gräva där vi står!”
”Nu Janne Byfors om Lean – utmaning för konsulter att hänga med. Huvudbudskap: låt långsiktighet styra även över kortsiktig lönsamhet. Oj då.”
”Mest om vad ÄR lean, inte vad gör vi med lean. Pekar på ledningens engagemang som nyckelfråga.”
”Aha, logistiken bestämmer allt – tidplanen är underordnad logistikplaneringen!”
”Mätning och uppföljning av logstiken. Vid avvikelser – håll fast vid logistiken och justera med resurser, inte tvärtom.”
”Låt materialleverantören sköta leveranser hela vägen in i till montage, vara temporärt lager etc, använd en standardiserad process”
Sammanfattning – jag fick lite underhållning och vatten på kvarnhjulet via Twitter och byggbranschen pratar på 🙂
——-
Sen var det lite om kundvärde och sånt också, men det får ni ta med Byggblasket.
Fredrik på Byggvärlden har uppenbarligen ambitioner.
Han jagar efter Jonas Petterson, centerpartisten som kastat sig handlöst in i en diskussion om byggbranschens utveckling och framtid. Fighten utspelar sig på Newsmill, denna arena för fria åsikter som verkligen blandar högt med lågt och är en allmän samlingsplats på idiotkommentatorer och haverister dessutom.
Fredrik är i och för sig i gott sällskap. Min Facebook-kompis Leif Waldendorf på Mullbergaskolan hade ju en grandios stund i rampljuset med sin artikel för ett tag sen. Censuren tog bort honom och skymningen sänkte sig över landet igen.
Fredrik har till skillnad från centerpartisten en viss förankring i sina förslag. Faktiskt riktigt bra.
Jonas P han ägnar lång tid åt att förklara begreppet produktivitet. Han använder sig själv som exempel på hur produktiviteten kan utvecklas med tiden. Han säger sig kunna producera mycket om han får en dator och en timme på sig. Min fråga är om Jonas mått på produktivitet tar hänsyn till kvalitet också. Det han skickar ut från sin dator håller väl inte helt den kvalitet vi i byggbranschen önskar, men väl i nivå med en del av det vi levererar.
Vi producerar en del skit i byggbranschen, det har vi gemensamt med Jonas P, Centerpartiet. Skönt att ha något gemensamt, något att samlas runt.
Jag hade för länge sen en skojig skämtteckning med en arg gubbe som skriker. Den har jag skickat genom faxen* många gånger till leverantörer och andra. Oftast när jag ringt och beställt något som jag ville ha direkt. Som en skämtsam ursäkt för att jag är sent ute, igen.
Den arga gubben skriker:
– JAG VILL INTE HA DEN IMORGON!!!
HADE JAG VELAT HA DEN IMORGON HADE JAG BESTÄLLT DEN IMORGON!
Jo, är det inte så då? Att vi väntar med att bestämma oss, skjuter upp beställningen eller (hemska tanke) planerar närmsta dagarna lite för dåligt. Vi lämnar inte någon tid för leverantörerna att jobba med sin planering och logistik och sina egna inköp. Visst kan ett bygge råka ut för oförutsedda saker, det kan hända en del konstigheter. Det är helt olika karaktär på ombyggnad och nybyggnad. Jaja, det är det. Men ändå.
Jag reagerade på ett uttryck jag hörde en gång i ett TV-inslag, en man pratade om att de hade en ”händelsestyrd” verksamhet (jag tror att han var rektor på en skola?). Händelsestyrd? Jaha.
En akutmottagning på ett sjukhus är händelsestyrd, det tycker jag verkar ganska klart. Räddningstjänsten – japp, det är händelsestyrd verksamhet. Att driva skolverksamhet är knappast händelsestyrt i den jämförelsen kanske.
Återstår då att analysera ett normalt bygge – är det händelsestyrt? Nähä, varför ringer vi i så fall och beställer våra skruvar och spikar för sent, varje dag, hela tiden?
Jag trodde jag mentalt var i framkant på bygglogistik och de problem som byggbranschen har med transporter och lyft. Artikeln i Byggvärlden den 1 juli gjorde gott slut på den villfarelsen. Tänk att gamla beprövade lösningar ständigt poppar upp som nytänkande, det tycker jag är roligt.
Nu skall jag fan köpa ett luftskepp! Jag vill ha ett eget. Nu.
Tribute to en gammal chef.
En väldigt bra anledning att jobba i byggbranschen är att man träffar på de mest märkliga personligheter, och ibland får man jobba med dem också. En av dem var min chef på medelstora byggfirman, Bengt Johnson. Bengt lever fortfarande, men jag vet inte om han kan till sig en sån häringa blogg längre, en alltför tidig strokeskada satte stopp för det, tror jag.
Bengt var VD på firman när jag började där 1994, delägarna hade hängt ihop länge, långt innan dess. Firmans arbetande styrelseordförande startade sin verksamhet som stensättare i femtonårsåldern (om nu det där rövarhistorierna stämde någorlunda med sanningen) alltså runt 1960. Bengt hade väl hakat på där någonstans efter grundskolan på sjuttiotalet. Jag tror inte han slösade så mycket tid på vidareutbildning efter det.
Han hade den förmodligen skarpaste hjärna jag kommit i närheten av. Att multiplicera tresiffriga tal och blixtsnabbt räkna i huvudet kan ju många göra (?) men den helt sanslösa förmågan att se sammanhang och begripa funktioner var påtaglig. Han var dessutom skolad i affärstänkande, argumentation och förhandlingsteknik i den högre skolan, av anläggningsbranschens bästa – asfaltsgubbarna.
Ett exempel på det. Jag var platschef på en kontorsombyggnad, och mattläggaren ville ha en massa pengar för att fräsa ytan innan han skulle flytspackla. Han hävdade att underlaget satt för dåligt fast. Jag argumenterade lamt utan framgång, sen kom Bengt och klippte av:
– Hur fan kan det kosta något extra alls? Antingen sitter det fast och då spacklar du uppepå eller också så sitter det löst och då ingår rengöring i priset. Förstått?
(Mattläggaren blev tyst och jag lärde mig lite till)
När vi hade totalentreprenader så var Bengt i sitt absoluta esse. Ingen annan jag träffat kunde som han ta knäcken på projektörerna, det spelade ingen roll vilken specialist som satt vid bordet, alla levde lika farligt. Nu är det 2009 och vi har just uppfunnit 5D och BIM – yippie! Bengt Johnsson hade minst 5 dimensioner i huvudet samtidigt som han förhandlade och manövrerade projekten till sin fördel. Det finns fortfarande ingen dator i världen med den känsliga styrningen inprogrammerad.
Jag begrep inte allt jag lärde mig då på några år med Bengt som chef, det har tagit en 10-12 år innan polletten trillat ner. Det är sorgligt att han fick sluta för tidigt, jag är tacksam att jag fick jobba med honom, jag hade gärna fortsatt med det.
Sync Blog 