Ansvar för lämnade uppgifter.

image

Nu har man käkat gratis igen.
Denna gången hos Projektgaranti i Göteborg som bjöd på frukost och en kort föreläsning i entreprenadjuridik.
Robert Deli på Vinge är en framstående person i detta ämne. Han pratade en god timme om ett av mina favoritämnen :).
– – – – –
Efteråt lottades hans bok ut. Helt klart var det riggat eftersom mitt namn drogs först och jag ”vann” ett exemplar.
Konspirationteoretikern i mig ser det mer troligt att någon i min omgivning tyckte att jag skulle behöva lära mig mer.
– – – – –
För övrigt.
Robert pratade bland annat ansvar för lämnade uppgifter vilket den som dukade buffén kanske skulle tänkt på 🙂
– – – – –

Ombyggnad av råvind till Attefallslägenheter

SpeakerHar alla hört talas om Attefallslägenheter?
Inte?
Någon?

Nehe. Det är ändå en smärre revolution i vindsombyggarbranschen. Attefallslägenheten kan få långtgående effekter och det har fått väldigt lite uppmärksamhet jämfört sitt mindre syskon Attefallshuset.

Attefallshuset är väldigt omskrivet och säkert populärt hos villaägarna. Åtminstone tills de inser att det i princip inget förändrar i bygglovshanteringen annat än att själva lovet hanteras som en anmälningspliktig åtgärd. Att man får bygga på prickad mark om ingen invänder emot det verkar vara största skillnaden trots allt.

Jag tror inte Attefallshuset får någon större effekt på bostadsbristen annat än att en del kan erbjuda ett lite lyxigare gästhus när släkten kommer och hälsar på.

Attefallslägenheter däremot, det kan bli grejor det. Den som läst om ombyggnad av råvindar här vet att det är ett kärt ämne på Sync Blog. Nu finns det alltså nytt bränsle för  fler inlägg på det temat.

Jag har sett att alldeles aktuellt exempel där man under flera år försökt rita och lösa lägenheter på en exklusiv adress i Göteborg men inte lyckats hitta rätt. Avsaknad av hiss i huset och svårigheten i att få dit en sån gjorde det svårt för att inte säga omöjligt att lösa.

Bild på vindDen 2 juli lämnade en nytänkande arkitekt istället in en bygglovsansökan på Attefallslägenheter. Bygglov beviljades tre veckor senare, förmodligen med viss glädje även på Stadsbyggnadskontoret.

Alla lägenheter är under 35 m2 och kan därför byggas nya med sänkt tillgänglighet (se standarden SS 914221:2006). Det innebär framförallt att man slipper undan hissen och minskar på funktionsmåtten inne i lägenheterna.

Istället för 5-6 svårsålda, stora lägenheter i etage så kan nu en BRF bygga 13 st attraktiva, små lägenheter i stans partykvarter.

Man ber att få gratulera alla inblandade 🙂
(och ett litet tack till Stefan Attefall är på sin plats)

– – – – –

Överkurs för vetgiriga besserwissers

I en ändring av PBL – SFS 2014:224 – kan man läsa:

”Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.”

– – – – –

På Boverket.se kan man läsa:

SMÅ BOSTÄDER

I avsnittet om bostadsutformning i BBR införs lättnader för alla bostäder med en boarea om högst 35 kvadratmeter.

  • Begreppet bostäder om högst 35 kvadratmeter införs. För sådana bostäder kan funktionen daglig samvaro samt funktionen sömn/vila överlappa varandra helt eller delvis på samma plats, och funktionen måltider samt funktionen hemarbete överlappa varandra helt eller delvis på samma plats. Det räcker att det finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa och det räcker med utrymme för ett bord som växelvis kan användas som matplats och arbetsplats.
  • Begreppet ungdomsbostäder tas bort. Små bostäder avsedda för ungdomar omfattas av de generella lättnaderna för bostäder om högst 35 kvadratmeter.
  • Bostäderna behöver inte vara avskiljbara, det vill säga alla funktioner utom hygien får finnas i ett och samma rum utan att kunna skiljas av. Man behöver därför bara ha ett fönster.
  • Köksinredning och utrymme för förvaring kan göras mindre.

– – – – –

Egenkontroll när den funkar som sämst

 

2014-09-21_1127

Ny Teknik skrev häromdagen om efterdyningarna i fallet med Hälsans Hus i Ystad. Kåken rasade en natt, ganska överraskande och säkert ovälkommet för alla inblandade. Lyckligtvis kom ingen människa till skada. Det kunde varit väldigt mycket värre om huset tagits i drift och raset skett med personal och besökare på plats. Hemska tanke.

NyT citerar Carl-Johan Johansson på SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, som gjort en utredning på uppdrag av Statens haverikommission:

– Alla har berömt sig för att ha väldigt fina kvalitetssystem. Men det visar sig att de inte är värda så mycket. Det är mest papper och snack, säger Carl-Johan Johansson.

Som besiktningsman, certifierad kontrollansvarig och mångårig byggare i alla dess former borde jag naturligtvis vara förfärad och säga att det där är ett undantag. Men det är det inte, inte vad gäller formalian i kontrollen. Dock så är det ytterst sällan vi får den här typen av svåra olyckor vilket trots allt tyder på att vi bygger bra hus generellt sett. 

Jag har gjort en del försök att göra mig rolig över vår egenkontroll både här och där. Det är egentligen inte så skoj. Jag kan tänka mig hur jobbigt de inblandade människorna har haft efter det här. Konstruktören, platschefen på PEAB, den kvalitetsansvarige, chefens chef som bär ansvaret, de som monterat huset och sagt att något var fel men inte hörsammats.  Det är inte skoj för någon av dem.

Jag är själv inte något föredöme vad gäller att vare sig göra eller fylla i egenkontroll, så jag kan inte slå mig för bröstet här. Men jag tror mig ha fattat att den som kan utveckla, implementera och underhålla ett kvalitetssystem som de anställda faktiskt ser som ett nyttigt verktyg, den vinner matchen. Allt annat blir en administrativ börda som görs pliktskyldigt i sista stund.

Det är inte lätt att vara expert

Jag kan inte allt men ändå rätt så mycket om att bygga hus och driva byggprojekt. Jag fattar ekonomiska sammanhang relativt bra, jag är inte någon ekonom men kan ställa upp en projektbudget, kalkylera  kors och tvärs, räkna pengar fram och tillbaka.

Jag har med tiden blivit lite extra bra på regler och lagtexter. Teknik, juridik och ekonomi i kombination. Det är min grej. Nästintill expert på det. Bara nästintill. Aldrig riktigt nöjd. Men rätt ok ändå.

Men – Jag är inte lika bra på att vara säljare av den inställsamma sorten. Jag har aldrig ringt ett cold call eller sysslat särskilt mycket med uppsökande verksamhet. När jag ändå på olika vägar kommit till det där första förutsättningslösa mötet med en potentiell kund så har jag uppenbart svårt att måla upp en bild av ett problemfritt projekt när jag vet att det finns risker och fallgropar. Det har skrämt iväg en del kunder genom åren, den saken är klar. Så ja, jag inser att det krävs duktiga säljare i en framgångsrik verksamhet, man måste skaffa nya jobb, nya uppdrag, nya projekt.

Det är inte alltid så lätt att vara expert. Utan övrig jämförelse så känner jag med mannen i klippet nedan 🙂

– – – – –

Disclaimer:

Att man är expert betyder inte att man gör allt rätt (uppenbarligen, se på mig).
Att vara kass på att ringa cold calls och därmed en dålig ”säljare” kan kompenseras av att man gör bra jobb så kunder ringer igen, eller kanske rekommenderar en till nästa, och så vidare…

– – – – –

Hur blir vi bättre på att hångla?

Frågan ställs av Byggtjänst i ett kommande program i en ny pod-serie – Snåret.

Tveksamt om hånglandet i byggbranschen borde öka, sett ur Göteborgsperspektiv, dock.
Hånglandet kanske inte är problemet? Frågan om vem som ligger med vem och av vilken anledning. Kanske.

Svaret kan Sync Blog lämna direkt – man blir bättre på att hångla genom att öva, känna efter och försöka vara motparten till lags och samtidigt gilla det själv.

– – – – –

Ny pod alltså. Emma Jonsteg från Utopia håller i trådarna, Svensk Byggtjänst eldar på. Byggbranschen snackar om byggbranschen.
Det kan bli navelskådning, det kan bli succé. 🙂 Vi får se vad det leder till.
Take it away, Emma.

Snåret

Inte längre som det var förr

Byggbranschen förändras.

Visst, det går långsamt men trots allt små, små myrsteg mot förändring.

Tyvärr drabbar det ibland undertecknad. Till exempel på viset att ett av mina favoritskämt inte funkar lika bra längre.

Vilket? Jo, det där om att man skall vara rädd om sin tumstock, de görs inte längre. Den andre personen skall då svara – Va? varpå jag säger – de skall ju vara 2 meter!

*gapskratt* 

Nu har en tillverkare förstört skämtet helt 😦

Tumstockar