Etikettarkiv: arkitekt

Standard

Publicerat av

Publicerat den

05 juni 2013

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

3 kommentarer

Skönhetens tillflyktsort?

Ja, mycket skall man få höra innan man får hörapparat. (sen kan det ju möjligen bli lite mer ändå)

Sync besökte CMB Chalmers idag för en lite för dyr lunch sett till själva maten. Det kompenserades dock av sällskapet (träffade på några arkitekter jag ser för sällan och en projektledare som var besiktningsman 1994 när jag var platschef och byggde kontor åt Göteborgs Hamn – long time och allt det där 😉 ) och ämnet förstås. Det handlade ju om byggbranschen och arkitektens roll i densamma. Jag brinner lite extra för just det att prata om den roll och påverkan var och en av oss har i den stora bilden.

Denna gången var det arkitekturprofesser Claes Caldenby som pratade om sitt imponerande, trägna arbete under många år.  Han berättade om hur arkitektens roll förändrades i slutet på 60-talet och början på 70-talet. Detta är påtagligt i Sverige men märkligt inte lika tydligt i motsvarande länder i Europa.

Jag har så många sarkasmer i ämnet att det kan bli en bok så jag besparar oss alla detta och kör en helt annan vinkel. Det var en bild Caldenby la upp på duken som jag fastnade för, och ett uttryck på bilden – Skönhetens tillflyktsort?

Va, wtf? Diametralt motsatt till Produktionsanpassad projektering ligger Skönhetens tillflyktsort. Autonom och med maximal konstnärlig frihet, då blir det bra arkitektur. Eller?
Slutsats – om ingenjörer/ekonomer (dvs projektledare) får bestämma så blir det dåligt, typ.

Från vänster till höger – Autonomi där arkitekten bestämmer själv, heternomi där någon annan bestämmer över arkitekten.
Nerifrån och upp – Minustecken (dåligt) till plustecken (bra).
längst upp till vänster så har alltså A sin Happy Place.

Caldenby avslutade med med samma bild, nu med ett tillägg att den proffsiga arkitekten håller sig i mitten  och även med en ganska storslagen fråga som krydda.

Bild CMB

Det där molnet i mitten – ”Professionalism” – känns ju perfekt i mellanmjölkens land, men kanske lite fegt? Det kan väl bli väldigt bra även om arkitekten rättar in sig i en ”svensk” struktur och skapar något i gott samarbete med byggherre och byggmästare? Längs upp i högra krysset, tack. Stenhårt med sträckt vrist.

– – – – –

Men så var det frågan om frågan.

– Hur får vi det kollektiva självförtroendet i byggbranschen att växa?

Ja, herregud, här gick det snabbt från arkitektens roll i branschen till hela alltet på en gång. Caldenby och moderatorn lämnade ca 20 sekunder för fri diskussion.
Självförtroende – Hur skall det gå till?

– – – – –

Jag behöver nog fundera mer på det där. Återkommer.

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

15 mars 2012

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Planer, planer, planer

Sync var på lunchsamtal idag. Smickrande för en såpass oborstad byggslusk att få sitta i sällskap med arkitekter och fastighetsägare och prata om bygglovshantering.

Upprinnelsen till detta var att Carl-Otto Lange som sitter i byggnadsnämnden i Göteborg slängde ut en fråga på Linkedin:

Det blev lite gensvar från olika håll. Hans Knutsson på Forum Arkitekter svarade i förstås i det forumet, men bjöd också in Cato för ett möte IRL. Cato var inte sen att haka på.

En fördel med IRL är att det kan kombineras med mat och det lockar ju mig. Så vi fick lunch, en riktigt bra sallad som jag tror Hans Knutsson själv lagat och sen förpackat i arkitektsnygga portionsförpackningar i miljöriktig kartong. 🙂

Medans vi andra smaskade sallad så fick Cato hålla låda ostörd. Han berättade lite om vad de gör där i Byggnadsnämnden varannan tisdag, han fick det faktiskt att låta som de gör en hel del. Planer högt och lågt, bygglovshantering och knöliga specialfall.

Efter den genomgången fick övriga komma med exempel på hur bygglovstrassel kan se ut och hur det drabbar. Knutsson visade på ett exempel där en gammal plan sätter stopp för mer i handel i en kåk trots att huset innehållit just handel och butiker under lång, lång tid. Man kan också se att tolkningen av planen varit mer generös under 80- och 90-talet för att nu vara mer bokstavstrogen, milt uttryckt. Ett av tusen exempel där planen inte säger det alla inblandade tycker rent förnuftsmässigt, samtidigt är byråkratin runt ändringen så stor att det inte kommer bli av. Fail.

Andra exempel var där man fått avslag på ansökan om ny plan för påbyggnad av bostadshus med hänvisning att man sannolikt inte skulle klara bullerkraven. Det satte effektivt stopp för 80 nya lägenheter i centrala stan. Detta trots att byggherren vet att man kan lösa detta med tekniska lösningar.

En intressant aspekt kom fram när man pratade om tider för planändringar. I regel tar det ett par år att få igång planarbetet och sen något år att genomföra det. En fastighetsägare med hyresgäster som jobbade inom telekom hade i det sammanhanget skrattat och sagt att hans hyregäster vet ju inte vad det producerar/säljer/yillverkar om tre år. Utvecklingen och förändringen av lokalbehov går snabbare än så.

Just problemet att få igång planarbete verkar vara en svår nöt, det tar lång tid och kommunens resurser räcker inte till. Ärendena står på kö, väntetiden kan om man inte prioriteras bli flera år. Cato hade tyvärr ingen enkel lösning på det. Det får av rättviseskäl inte bli en ekonomisk fråga, att kunna köpa sig en detaljplan skulle bara gynna de redan rika. Klokt.

Jag kunde inte låta bli att störa mig på att kvarnarna tuggar lite långsamt när planarbete väl gått igång, byråkratiskt och långsamt. Nu har jag inte sett så många planer ta form, men ändå, jag tror det kan bli mycket effektivare och målmedvetet.

Vi gjorde en snabb vända genom det nya förutsättningarna runt kontrollansvariga, startbeskedet och det smått otroliga kravet på slutbesked innan ibruktagande. Hur den texten kunde åka med genom hela remissarbetet, beredningen och ända in i lagboken är en gåta.

En lite mer känslig diskussion är hur tjänstemännen på Stadsbyggnadskontoret hanterar en bygglovsansökan, hur man ofta vill rita lite själv och kanske har mer synpunkter än vad lagen faktiskt ger rätt till. Tjänsteutövningen skall styras av lagar och regler, inget annat.

 

– – – – – –

Nettot av diskussionen blev ändå att bygglovshanteringen verkar blivit trögare och att man mer nu än förut får ett nej till svar. Däremot är min och flera andras känsla att man på kommunerna taggat sig för att klara uppgifterna i själva byggskedet enligt nya PBL:en som ju ställer mycket högre krav på tjänstemännen och kommunens resurser.

Planerna kan gå snabbare, men ingen verkar ha medicinen som löser gåtan hur de skall komma igång snabbare.

Mer hinner man inte på knappa två timmar 🙂

– – – – – –

Handelskammaren har gjort en lite studie i dessa frågorna – den finns här.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

12 september 2011

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

3 kommentarer

I brist på annat…

…så bjuder vi på en länk till Yimbys blogg. Idag med ett intressant inlägg om arkitekter, av en en arkitekt, till arkitekter.

Introspektivt och dystert:

”Är bilden av arkitekten även inom yrkeskåren reducerad till en underleverantör av bygghandlingar snarare än en visionär och kreatör? ”

Läs och fundera

—–

(Medans ni läser där så ksall jag fundera på vad jag tycker om det här egentligen)

—–

Axplock från Sync Blog om arkitekter här, här och här.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

08 september 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

1 kommentar

Alla gudars kyrka

Sync gjorde ett avbrott i vardagen på konsultkontoret och besökte Fastighetsmässan idag.

Varför då? Det brukar ju vara svagt till måttligt intressant.

Jo, det var en paneldiskussion mellan några Anneli Hulthén (s), Sabine Söndergaard, Vd för Göteborg & Co, och Helene Odenjung (fp) om framtidens Göteborg. Aaah, ett favoritämne för oss – Det var värt en chansning. Den gick hyfsat hem faktiskt. Helt ok.

De bägge politikerna verkade väldigt överrens om det mesta. Anneli Hulthén sa: ”inåt tätare, inte utåt glesare”. Odenljung ungefär samma men med andra ord. Lite snack om ikonbyggnader hanns med också, alla verkar överens om att det är krävs mer än ett högt hus för att göra det avtryck man vill.

—–

Moderatorn gjorde ett gott jobb och hade gett alla tre var sin plats i stan att utan begränsning måla upp en vision för vad hon ville se om tio år. Det var intressant.

Sabine Söndergaard fick Heden, västvärldens mest söndertjatade parkeringsgarage. Hon hade naturligtvis en vision, et har många om den platsen. Lätt att önska sig, svårt att genomföra med tanke på hur viktig korpfotboll och boule är för allas välbefinnande.

Helene Odenjung fick tycka till om Avenyn. Lika svårt, men hon ville få väck spårvagnarna, helst under mark. mer bostäder i direkt anslutning, mer fart på restaurangerna, mer folklliv (hur?) och ljusare. Tanken med att  bättre nyttja vallgraven är ju egentligen självklart.

Mest intressant för min del är platsen som Anneli Hulthén fick på sin lott – Södra Älvstranden. hennes vision ligger väl ganska nära den plan som ligger i linje planen som ligger i pajpen. Badplats är enligt Annelie ett krav. Två gamla hus skall bevaras – Merkurhuset och Kinesiska Muren – det gillar vi på Sync.

Eftersom man fick önska fritt så tyckte Hulthén att GBG Energi kan lämna Rosenlundsverket till annan verksamhet. ett förslag var en kyrka för alla religioner. Coolt tycker jag. Alla gudars kyrka, typ.

Pantheon i Rom är en ikonbyggnad och kallas också ibland Alla gudars kyrka, den byggdes ett bra tag innan kristendomen tog över i Rom. För mig är den definition av ikonbyggnad. Utan övrig jämförelse som byggnadsverk betraktat så kan Rosenlundsverket bli en fantaststisk ikonbyggnad i Göteborg. Inte säkert det behöver kallas kyrka i och för sig, men det ger sig.

Jag tycker vi bestämmer det, GBG Energi drar därifrån. Sen låter vi konstnärerna i VSBK´s regi gå loss på det 🙂

—–

(Not. Pantheon är den häftigaste byggnad jag sett – har du inte varit i Rom så åk dit!)
Standard

Publicerat av

Publicerat den

24 maj 2011

Publicerat i

Kundanpassning

Kommentarer

2 kommentarer

Gissa bajset (för vuxna) – Kundanpassning

Ja, omröstningen i förra inlägget blev ju en succé. Eller?

Frågan var alltså vad det kostar att byta från golvstående standard-WC till en fin vägghängd, inbyggd WC. Dessutom med den förutsättningen att bytet av porslin och sånt kostar 2 000 pistoler på badrumsbutikens hemsida.

Klockan läggdags igår så stod det och vägde runt 10 000 kr. Lite över.

Facit kom på mailen. Nu har jag en besserwisseraktig inställning till exceldokument som andra har gjort, så den är en smula justerad. Men likväl – den är gjord av en entreprenör som livnär sig på att bygga om badrum, som har lärt sig att rätt ta betalt och påfallande ofta ändå lämnar väldigt nöjda kunder efter sig. Trots hans prissättning.

Så vad kostade vägghängda, inbyggda bajset?

Klicka här.

—–

Jag vad säger man?

Han hade med 2 timmar konsulttid på Options, bussigt. Att administrera rubbet kan kosta mycket mer, men va fan jag skall inte gnälla. Man får vara glad att man har jobb att gå till.

Summa summarum.

10 – 15 000 kr? I gynnsamma fall
Mer än 15 000 kr? Sannolikt

Dyr skit, alltså. Snyggt men dyrt.

Men det berättar de aldrig i Badrumsaffären. Där är det ju fortfarande bara 2 000 kr i skillnad.

—–

(Malena på Byggtjänst äger rättigheterna till rubriken, jag har inget med den där knarkskummisen Ola att göra)

Standard

Publicerat av

Publicerat den

16 maj 2011

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

4 kommentarer

Det är mycket nu

Det är mycket nu. I byggbranschen, i familjeverksamheten och i Syncs egen lilla värld.

Bloggen har fått stå tillbaka, mer än på länge. Fredrik på Byggvärlden har noterat detta, han har dessutom listat ut att vi västgötar inte skulle bli särskilt många vid valurnorna när det skulle omväljas landsting igår. Känner mig träffad.

Så tyvärr alla demokrativänner. Även det valde jag bort. Pinsamt men sant.

—–

Vi jobbar mycket på Sync nu. Så mycket att det känns som om det ligger ett åttatimmarspass i ryggsäcken på väg hem varje kväll. Inte bra. Bloggen blir svår att motivera då.

Ändå vill vi ha mer. Vi har träffat två beställare på kort tid där vi pratat projekt och uppdrag som sträcker sig över 2012 och 2013 och ännu längre. Det är lång tid för en byggkonsult i en bransch där framförhållning på en månad eller två är rätt så ok, ett halvår riktigt bra. Vi har dessutom några rikstäckande kunder som faktiskt sitter och väntar på att vi skall ta oss tid att jobba för dem. Vi kommer växa, vi sysselsätter i praktiken fyra personer nu, vi måste bli fler.

Dessutom måste vi fixa det vi har på bordet just nu. Tufft.

—–

Men jag skall inte ge upp bloggen. Det finns fortfarande mycket skoj som jag vill berätta om.

Till exempel att vi besökte ett bygge idag som gjorde mig glad. Det är en mellanstor byggare som bygger vindslägenheter i ett landshövdingehus här i stan. Vi som har ett liknade projekt i en likadan kåk ville kika hur det såg ut. Platschefen var vänlig nog att ge oss ett par timmar av sin tid och var befriande öppen med sina erfarenheter från bygget så här långt. Han menade att vi måste bli bättre i byggbranschen och alla måste hjälpas åt. Klok pojk det.

Nu har vi byggt om rätt många vindar redan och hade kanske inte så mycket tekniskt att upptäcka. Däremot blev jag glad av att få se ett bygge med sån ordning och reda, städat och fint. Tillträdesvägar och ställningar ordentligt byggda. Proffsigt.

Tornstaden har ett gott rykte i branschen vad jag har hört. Efter det jag såg idag är det välförtjänt.

—–

(OK – det faktum att vi hade gårdsfest med de boende på vårt projekt på Hisingen i fredags och hade lite sviter av detta i lördags plus att jag läser en spännande roman just nu och förstås att vi lånat 162 (!) DVD-filmer av grannen som skall plöjas kan ju också ha påverkat bloggandet senaste tiden men den typen av dekadens och konsumtion av lättsmält underhållning vill man ju inte flasha helt öppet:) )

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

20 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

3 kommentarer

PM1 – Samhällsbyggare – Entreprenad 2012-2032

Att: Alla Sveriges samhällsbyggare

På förekommen anledning vill vi förtydliga vår förfrågan daterad 2011-04-19 då oklarhet råder om omfattningen av entreprenaden, samt i viss mån komplettera vår förfrågan.

Tyvärr har också flera entreprenörer tackat nej till att lämna anbud, bland andra Viktoria och Stringfellow, vi ber er överväga detta ännu en gång.

Följande tillägg görs därför enligt ursprungliga rubriker samt några nya rubriker.

Förtydligande av omfattning

Entreprenaden omfattar att säkra uppväxt och utveckling av ett antal miljoner barn.

Det blir liksom ingen sommar om inte nån sättar fart, alltså på sommarn och gör lite somrigt. Entreprenaden omfattar att blommorna blommar och att 100% av kohagen blir grön.  För att sommaren skall godkännas måste E tagit bort snön.

E tillser att det finns vatten i bäcken, så där så det hoppar och far
E tillser att fullt med svalor flyger, och att erforderlig mängd  av de myggor som svalorna tar upphandlas och distribueras.
E tillser att någon gör löven nya på träden, och små fågelbon här och där
E tillser att himlen blir vacker om kvällen, lämpligtvis alldeles skär

E tillser att smultron finns åt barna, i kvalitet A i ca 50 gram per barn och år tills det år barnet fyller nio år
E tillser att det finns lite andra små roliga saker som passar när barna är små
E tillser att det finns roliga ställen där barna kan springa omkring

Då blir barna fulla med sommar och bena blir fulla med spring vilket är ett krav för godkänd entreprenad och att garantitiden kan börja gälla för nämnda barns uppväxt.

Anbudsföreskrifter

AF-del saknas och kommer ej att upprättas.

Entreprenaden avtalas i huvudsak enligt ABT 06 men LPP och GDSGD kan i lämpliga stycken åberopas. LAJ gäller generellt utan undantag.

Entreprenaden lämpar sig mycket väl för olika sorters samverkansformer. Beställaren ser gärna att det är flera aktörer som samarbetar och delar ansvar. Förslag till platsorganisatipon och projektörer lämnas som bilaga till anbud.

Övrigt

Beställare är Verklighetens Folk samt det Gåtfulla Folket i Samverkan (dock med betalningsansvar för det Gåtfulla småglinen).

—–

Förlåt igen.

Men gårdagens inlägg blev så skönt kommenterat från flera håll, dessutom en bra replik från Rotpartnern som nu gör åt polletter i snabb takt. 🙂

Standard

Publicerat av

Publicerat den

19 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

10 kommentarer

Samhällsbyggare – Entreprenad 2012-2032

Samhällsbyggare! – Vem tar den den entreprenaden?

Förfrågan:

Kortfattat skall omfattningen av entreprenaden vara att entreprenören svara för energioptimering av samtliga befintliga bostäder, bygga nya bostäder i erforderlig mängd med nollenergiteknik och till 30% lägre boendekostnad än index 2011, säkerställa ökad integration, säkerställa minskad segregering, säkerställa minskad arbetslöshet, säkerställa minskad kriminalitet och se till att alla har det bra i största allmänhet – ja alltså, typ nöjda och så.

Och ja – Vi sätter stort vikt på ”mjuka värden”.

Ekonomi

Vi vill köpa till lägsta pris och få väldigt mycket för pengarna.

Priset skall vara fast utan indexreglering.

Anbudföreskrifter

Upphandling skall ske enligt LOU (Lagen om Offantlig Upphandling)

  • Erfarenhet från likvärdiga projekt kommer premieras
  • Anbud skall komplett.
  • Reservationer accepteras ej.
  • Sidoanbud granskas endast om godkänt anbud erhållits

Anbud lämnas inom 30 dagar i ett förslutet kuvert märkt med
”Samhällsbyggare med totalt ansvar” på Syncs kontor (3:dje vå, längst in till vänster, lägg den på bordet om vi inte är där)

Frågor ställs till vem som helst, alla är ju inblandade på något sätt.

—–

Förlåt om det blev tramsigt.

Jag tänkte ta min pamflett från torsdagskvällen ett steg till. Det handlade om ordet Samhällsbyggnad och hur vi använder det i byggbranschen. Både Mats på Byggtjänst och Fredrik på Byggvärlden lämnade länk och kommentar på sitt håll, det gladde mig. Jag tror jag nådde fram till dem, men är orolig att jag annars inte var tillräckligt tydlig.

Så jag skrev och skrev och skrev så mycket att jag fick klippa bort alltihop. Eventuellt återkommer de texterna i annan form på ämnet om vem som egentligen är samhällsbyggare.

Min slutsats är att alla är samhällsbyggare. Alla.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

14 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

4 kommentarer

Samhällsbyggnad – Hur hänger det ihop?

Samhällsbyggnad kallar sig en avdelning på det stora konsultbolag jag jobbade på förut.
Samhällsbyggnad heter en lista som jag är inpetad på av en twittrare.
Samhällsbyggnad används ibland när ordet byggbranschen inte räcker till eller passar in.

Samhällsbyggnad – Vad betyder det egentligen?

—–

På Trenddagen 2011 var det en del  om samhällsbyggande tycker jag.

Örjan Wikforss, professor i projektkommunikation på KTH och arkitekt, pratade om stadsplanering, om vårt rörelserum (staden) och som jag tolkade det varnade han för just det system tänkande som nu eftersträvas. Han tyckte att han hade hört pratat om högre industrialisering i förtio år . Han frågade retoriskt om vi kanske vi nått den nivå vi skall ha. Han påpekade också att vi inte mår så bra om inte staden funkar bra, om vi slarvar med vår stadsplanering och rumplanering. Lika retoriskt frågade han om vi har råd att tänka så kortsiktigt.

Och så på slutet stod storbolagen i form av  Skanska som visade ett byggande lite mer systematiskt än normalt och NCC som stolt visade upp den tekniska briljans och precision som numera finns i anläggningsprojekten. Konstruktioner och hus som är anpassade till produktionen. Precis i miljonprogrammen.

Och igår var jag och kollade på Ncc´s P303. Enligt en arkitekt jag pratat med ”extremt tråkiga hus”.

Byggaren vill förse marknaden med snabba, billiga system att bygga bostäder och vägar. Arkitekten och professorn vill bygga en stad man mår bra i.

Samhällsbyggare allihop.

—–

Debatten om Göteborgs yttre områden och samhällsbyggandet som skedde för förtio år sen har tydligen nått ända till Stockholm, det är en debatt som Mark Isitt har satt fyr på. Det handlar om arkitekturen möjligen är vållande till kriminalitet och ohälsa i miljonprogramsområden som Hammarkullen och Biskopsgården i Göteborg. Alla är inte överrens om det och det är ett smärre gängkrig i GBG´s förorter just nu, fast det förs mer i de fina salongerna och via den lokala blaskans debattsida.

Fredrik på Byggvärlden är inne på det här, och i den begränsade skara som bloggar om byggbranschen så finns också Rotpartnern, Fredrik Olsson. Hans företag jobbar väldigt mycket med just dessa områden, han har nog en väldigt bra bild av problemen ur flera synvinklar. Det är klart att man som fastighetsägare måste fundera på kassaflöde som fastighetsägare, alltså Fredriks uppdragsgivare.

Fredrik och Fredrik är ju kloka pojkar, en av dem är chefredaktör och FB-kompis med Isitt, den andre är VD för en av de stora aktörerna på konsultsidan när det gäller stora ROT-jobb. Fredrik och Fredrik är samhällsbyggare.

Vad har jag och komma med här?

Född i Bergsjön. Uppvuxen i sjukhusbostäderna nära Östra Sjukhuset, bodde där i arton år. Flyttade sen till Lövgärdet. Idel ädel adel – bara miljonprogram. Min erfarenhet av miljonprogrammet är alltså att växa upp där som barn och boende. En åttabarnsfamilj i en fyrarummare på knappt hundra kvadrat. Äldsta syrran hann flytta innan den yngsta föddes. Det kunde bli lite Taikonstämning där ibland.

—–

Jag skulle så väldigt gärna klistra in en favoritteckning här av den fantastiske Jan Stenmark. Den föreställer några barn som springer barfota i gräset och leker indianer, ett stenkast från höghusen. Bildtexten till teckningen är tagen från min barndom. (OBS – ej exakt citat)

– Vi förstod inte då att vi var olyckliga.

Ironi. (Klipper in en bild på mig själv istället. Från sjuttio-nånting.)

För det var en lycklig tid, jag kanske inte alltid begrep det då men jag har fattat bättre sen. Om det finns människor som tror att det per automatik är misär att bo i ett sexvåningshus, de har fel. Så jag förstår dem som bor i de höga husen i Hammarkullen, som trivs med det och som reagerar på debatten som förs över deras huvuden.

—–

Ja, i alla fall, boendekarriären tog fart när jag fyllt 22, då flyttade vi in till stan, sen bytte vi lägenhet några gånger. Långt senare när barnen fötts så drog vi från stan, långt ut på landet till ett nybyggt hus.

Vad är det för problem man dras med i förorterna? Integration och segregering. Det är så svåra ord att jag måste kolla stavningen, jag kan knappt uttala dem. Men är det konstigt att det är just de problemen? Jag är en av dem som stack därifrån, ytterligare en som ville byta upp sig i status och ansluta till den vita medelklassen, först i city, sen långt ifrån både höghus och stad.

Men min insats som samhällsbyggare då? Gjort någon nytta i miljonprogrammen, Sync? Nja, tveksamt.

—–

Jag tror inte det är arkitekturen som är felet. Problemet är att vi stack därifrån. Problemet är att vi som drog lämnade tomma platser, platser som till del har fyllts upp av dem som har sämst förutsättningar av alla, flyktingar. Människor med lite förankring i vårt samhälle och noll chans att få ett jobb. Arbetslöshet och utanförskap är inte arkitektens fel.

Samhällsbyggnad? Lite mer än arkitektur.

—–

Standard

Publicerat av

Publicerat den

13 april 2011

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld, Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

3 kommentarer

P303 – 30% på 3 år

Jag var på studiebesök i morse hos NCC i Vallda. Där bygger man sitt P303-koncept för första gången. Bostäder med 2-, 3- och 4-rumslägenheter i tvåvåningshus.

NCC erbjuder fast pris, 11 995 kr/m2 – färdigt och klart. Exklusive markarbeten förstås och exkl anslutning och tomtförvärv och lite mer som vi kallar Byggherrekostnader i våra projektbudgetar, men ändå. Tolv tusen är rätt ok!
(Egentligen femtontusen med moms. Momsen måste räknas in i bostäder. Det är bra ändå.)

Jag åkte dit tillsammans med en bekant som jobbar mestadels som fastighetskonsult där med nybildande av bostadsrättsföreningar som specialområde. Vi pratade om hur smart det är att ha ett färdigt koncept till rätt pris. Det gör det enkelt för kunden, paketet är färdigt och klart. Priset är garanterat. Han jämförde med Sveriges framgångrikaste företag, IKEA och HM. Snyggt paketerat till fast pris. Enkelt att vara kund då.

För det är på ett vis en lättnad för dem som är exploatörer, man slipper i praktiken vara byggherre med en massa byggkonsulter, tjafs om kvalitetsansvar och ännu ett projekt där man skall uppfinna ett av de hjul som vi med stor säkerhet redan har.

Direkt efter besöket åkte jag till ett möte på ett arkitektkontor. Jag kunde glatt meddela att NCC nu säljer färdiga paket och att vi inte kommer behöva arkitekter mer – Ni kan klappa igen, typ. J
(Köper man P303 så är arkitektjobbet i projektet minimalt, i stort sett skall man placera kåkarna bra på tomten och göra situationsplan. Allt annat är ju klart.)

Invändningen från den arkitekten jag besökte är att det är tråkiga hus. Förstås.

—–

Rent tekniskt är det egentligen inte så nytänkande. Cellplastsystemet har funnits ett tag. Enkla och gedigna lösningar, inget lull-lull. Färdiga moduler för badrum känns som en rätt självklar metod numera. Byggmetoden är snabb och ganska okänslig för väder.

En sak som vi kämpat med i många projekt är tillval eller Kundanpassning. Det brukar bli rörigt, dyrt och tjatigt. Det är en tung administration som skall dras igenom. Jag och min resekamrat för dagen är helt överrens om att det egentligen är ett självförvållat problem, vi har själva öppnat upp för det. NCC säger med P303 rakt upp och ner att det inte går att påverka så mycket. Tillvalen är mycket begränsade och det är bra.

Det som jag gläds mest åt är sättet att jobba. Vi fick komma i på platskontoret och ta del av hur man tänkt och gjort. Säkerligen tillrättalagt men jag gilla det stenhårt. Det är illustrativt och noggrant redovisat, arbetsberedningarna är genomjobbade ordentligt, tankearbetet har skett innan bygget påbörjades. Det doftar LEAN och ödmjukhet.

Det verkar som man gjort läxan på ett bra sätt, jag tror man snart har en mall för hur det skall byggas på ett snabbt och smart sätt utan att göra fel. Då blir det bra ekonomi för byggaren också.

—–

Så byggaren blir nöjd med täckningsbidraget, exploatören blir nöjd med projektet och sin förtjänst, den boende blir nöjd med sin nya, prisvärda bostad (antar vi).

Alla nöjda. Ja utom en och annan arkitekt kanske.

—–

Namnet P303 kommer av att man stack ut hakan och sa att man skulle kapa kostnaderna 30% på 3 år. Det tror jag man gör genom att använda basic teknik, genomarbetade metoder och att bygga samma sak många gånger.

Jag gillar det.

—–