Sökes – Modern medveten kund

Fredrik på Byggvärlden tycker som sagt att  inte vi skall skälla på kunderna i byggbranschen.

Jag vet inte om vi gör det, kanske. Jag vet däremot att den här bloggen varit lite tjatig om beställarens ansvar och hans/hennes roll i byggprocessen. Så jag gör ett försök att förklara min uppfattning, som alltid med tre goda exempel. Exempel på situationer där vi alla är beställare av tjänster eller konsumenter eller till och med delaktiga i resultatet.

—–

Maten
Vi bryr oss om vad vi äter, hur det har odlats, transporterats och förvarats. Det är viktigt hur det smakar, att det både är nyttigt och ser gott ut. Ibland blir det fort, fel och onyttigt. Som småbarnspappa kan jag intyga att det dåliga samvetet får sig ett tillskott varje gång jag snabbfräser köttfärs och kokar pasta på en stressad kvart direkt efter dagishämtningen.

Planerad och omsorgsfull matlagning? Nej, inte alltid. För det vi värderar högst är det som är lagat med fina råvaror, mycket kunskap, gott om tid och en rejäl dos kärlek.

Kläder
Vi bryr oss om hur det ser ut, hur det känns på kroppen, passformen. Vi försöker  undvika det som är tillverkat att kinesiska barnarbetare och det som badat i indiska kemikaliebassänger (tror vi). Det vi hemma hos oss oftast får nöja oss med är billigt från ICA Maxi.

Det vi uppskattar mest är högtidsdräkten man kosta på sig kanske en gång i livet, det där plagget med det fantastiska tyget sytt av en skräddare med precision och känsla.

Musiken
Vi konsumerar mest skit till vardags men vi vill gärna ha kvalitén. Radioskval, Idolprogram och Melodispektaklet skaver hårt på mina (och andras) nerver. Nej, jag menar den där musiken som är så fantastisk, så bra att man vill åka långt och gå på konsert för att få mer, intensivare och djupare. Några av oss nördar sitter och läser biografier om artister, vilken gitarrist som spelar vilket solo på just den skivan och annat viktigt. Några betalar gärna snart en tusing för en gigantisk show med U2 på en fotbollsstadium. Igen. Men de mest minnesvärda ögonblicken för min del är det oväntade, enkla och självklara.

Märk väl att det inte behöver vara det dyraste alternativet som är det bästa. Maten kan bli gudomlig med enkla, billiga råvaror, mina barns favoriträtt är köttfärssoppa med rotfrukter. Skräddaren kan vara en kär vän som gör dig en tjänst, favoritplagget kan vara ett fynd på secondhandmarknaden. Det irländska bandet som sitter i tvättstugan varje år på gårdsfesten på Storebacke kan mycket väl vara en av mina finaste stunder,vi var nästan tio stycken i publiken, killarna och tjejerna i bandet var lite fler.

—–

Det här är måhända ett onödigt krångligt sätt att säga att våra kunder (beställare/byggherrar) måste handla klokt precis som vilken konsument som helst. Modern, medveten kund alltså. Enveten är också bra.

—–

Jag får be att få återkomma, Fredrik

Fredrik på Byggvärlden tycker inte vi skall skälla på kunderna i byggbranschen.

Jag vet inte om vi gör det, kanske. Jag vet däremot att den här bloggen varit lite tjatig om beställarens ansvar och hans/hennes roll i byggprocessen.

Jag hinner inte riktigt utveckla det just nu, om tjugotre minuter skall jag förklara det IRL för en (förhoppningsvis) ny beställare (a.k.a. kund).

—-

Så mycket kan jag dock säga att jag inte håller med Fredrik fullt ut. Beställare – förlåt, kunden! – har ett stort ansvar.

Återkommer i ärendet.

—-

 

Here we go again

Jag har tillfälligt lämnat det där bygget jag ägnat sommaren åt. Det finns ny(gammal) platschef och nytt självförtroende där nu. Det kommer bli ett bra avslut där, det känns i kroppen.

——

Istället – Månadsgenomgång på Sync.

Fakturerat, utfört  ej fakturerat, fakturerat ej utfört. Utskrifter från revisorn. Frågor att fundera över. Är det nödvändigt med så höga telefonkostnader? Kunder som inte betalt (hur göra)? Nya uppdrag? Beläggning 80% – är det ok?

Mycket vuxengrejor på en gång kan man säga. Bordet svämmar över av viktiga papper när vi leker kontor på riktigt.

——

Skönt då att få ett avbrott från en annan del av världen. Vår styrelseordförande har kompanjoner som precis fått en fin present, den låg för avhämtning i fönstret i rummet där vi satt. En konjak som är 104 år gammal. Konjaksgubben är 84 år och avslutar sitt yrkesliv med en limited edition. Det blev en fin kontrast till våra ekonomipapper.

Kontrast även till våra eventuellt intjänade pengar eller möjliga förluster. Den konjaken kostar. Och smakar. Om man vågar öppna flaskan, vill säga.

——

Sen lite snack om hösten och nya projekt. Knöliga bygglovsfrågor och två detaljplaner som måste funderas på snarast.

Ett uppdrag är mer spektakulärt och kommer bli en snackis i stan. Helt klart. Men vi måste ligga lågt och smyga fram ett tag. Jaja, det kommer bli kanonroligt i vilket fall som helst.

——

Efter långmötet fick jag och kollegan till en värdig avslutning på dagen. Dubbel espresso och hjotrongrotta (sic).

Min kollega är noga med att viktiga saker skall skötas på ett värdigt sätt. Det tycker jag är bra.

🙂

——

Rädda Kinesiska muren – Sync äter ju där ofta

OBS detta upprop gäller lokalt i Göteborg – det finns ytterligare en mur som är kinesisk. Den ärr vad jag vet inte rivningshotad.

——

En debattartikel i dagens GP tar upp det igen, det är Yimby som ligger bakom den. Den eventuella rivningen av ett hus som härbärgerar restaurangen Kinesiska muren. Jag tror väl att Merkurhuset strax intill har ungefär samma läge, har dålig koll på det..

För den som bor utanför 031-området så är det alltså gamla kåkar som några vill riva för att göra plats för nya hus, och som några vill bevara för att vi oftast uppskattar historien och kvalitén i det gamla. Alltså ungefär precis som vanligt. Det har upprepats hundratals gånger och kommer att ske igen.

——

Som projektledare med erfarenhet av ombyggnader av gamla hus och dessutom ofta sittandes på fastighetsägares högra sida i budgetarbetet så kan jag avslöja att det hela inte är så enkelt. Det kostar fläsk att bygga om, helt enkelt. Det är mycket enklare att räkna nytt. Man maximerar yta (=pengar) och bygger rationellt (?). Att äga en fastighet är en ständigt pågående affär som har en direktavkastning på sista raden. Avkastningen bestämmer värdet på fastigheten, det är väldigt enkelt. Det ryms på ett ganska simpelt excelblad.

Som tur är så är inte allt lika enkelt. Men att låta byggprojektledare och fastighetsekonomer sköta stadsplaneringen hade varit en smärre katastrof.

Gamla hus uppskattas av många för att de är just gamla, de har fått en viss patina, de äger en själ, de har en historia. Med väldigt få undantag så lyckas man inte bygga något nytt med någonting i närheten av den känslan.

Att rädda  huset Kinesiska muren kräver en kostsam grundförstärkning och en rejäl renovering, det kommer att kosta många sköna miljoner. Kravet att bygga för att klara vatenståndet om 20-30 år är inte enkelt att lösa. Så att kräva det av en fastighetsägare för att bevara stadsmiljön och kulturhistoriska värden åt oss andra är inte helt självklart. Det problemet är inte nytt på något sätt.

Men. Det är min absoluta övertygelse att stadsdelen blir mer trivsam om man bevarar de befintliga husen och smyger in det nya på ett bra sätt. Om man dessutom slutar med att planera in massor av parkeringsplatser så blir det bättre ändå.

——

Jag är som sagt inte glasklart övertygad än. Det argument som just väger över till bevarandet är att det i restaurangen Kinesiska muren faktiskt serveras en av det bättre luncherna i området.

En generöst tilltagen buffé med sushi, thai/kinamat, glass till efterrätt och finska pinnar till kaffet! Allt detta för 75 spänn!

Samtliga på företaget Sync står på barrikaderna för att bevara det. Både jag och kollegan alltså. Detta trots våra uppenbara problem med ökande gravitation och hängbröst på medelålders vita män. 🙂

——

Uppdrag granskning – Grattis Janne!

Igår kväll var det dags att slakta de högst ansvariga. Kommunstyrelsen ordförande Annelie Hulthén fick förmodligen oförtjänt några ganska jobbiga stunder med Janne Josefsson. Man kan bara gissa hur de möten hon måste haft med ansvariga partikamraten Helena Nyhus däremellan måste varit.
(Jag tror att en av dem var rasande arg och en av dem gråtfärdig och knäckt.)

——

Helena Nyhus (s) verkar vara ansvarig för mörkläggning och eventuellt brott mot grundlagen. Hon fick väl sina sista minuter i rampljuset där i Uppdrag granskning. Hennes fortsatta karriär som politiker måste vara tämligen osäker efter gårdagens program. Det var ju liksom illa nog det hon sa under intervjun men när hon sen trodde att kameran och mikrofon var avstängda så blev det katastrof.

Hon sa att alla är rädda för UG´s reportrar till skillnad från annan media. På frågan varför svarade hon retoriskt:

”Kanske att vi lyckas dribbla bort dem, men inte er?”

Just då förstår man att hon tycker det hör till att man är van vid att prata med media på ett annat sätt, ett sätt där alla är kompisar och ingen stackars politiker blir uthängd för sina dumheter. Goa gubbar i Göteborg fick en ny talesman i Helena Nyhus. Pinsamt.

——

Alla som jobbar med Uppdrag granskning måste ju jublat när det klippet med Nyhus spelades upp hemma redaktionen. Svårt att få bättre betyg som grävande reportrar.

Grattis igen.

——

Tyvärr kantrade UG´s besök i byggbranschen denna gången till att handla om tjocka mutade gubbar och klantiga politiker. Det är lite synd.

Byggbranschen behöver den granskningen. Tänk om Janne J hade gjort samma djupdykning i ett vanligt byggprojekt, konstaterat precis som Chalmers gjort att vi slösar bort 35%, och sen gjort att bra TV-program om det. Det hade jag gillat.

Även om många inte tror det så kanske en sån granskning hade handlat om annat än mutor, skattebrott och byggfusk.

Dålig planering, bristande logistik, orimliga tidplaner, vilda idéer, smarta lösningar och en brokig samling engagerade människor hade det däremot blivit. Jag lovar.

——

Länkar till Uppdrag granskning, GP, GT

Jag mötte Lassie

I senaste numret av  Fokus så är en av mina tidigare beställare med på en mycket smickrande lista. Jag byggde allt för honom under tio år som entreprenör i liten skala, så jag tar åt mig pyttelite av äran också..

Han är med på lista över de som betalade mest skatt till svenska staten 2009. Tung skit alltså.

——

Det är väl det närmast jag kommer den listan. Någonsin.

Tyvärr 🙂

Välkommen till min värld, Berra (vecka 14)

Välkommen till min värld, Berra

Tisdag morgon började kasst, brandskyddskonsulten som jag skulle träffa på en arbetsplats där jag är projektledare hade missat tiden, vi bokade om och jag fick lite annat gjort i stället. En stund senare kom plåtbesiktningsmannen och vi gick runt på taket, käftade lite med en gammal plåtslagare. På vägen träffade jag platschef, arbetsledare ett gäng snickare, rörkrökarn och två elektriker. Dessutom den lille glade smeden som alla tycker så mycket om, han som själv säjer att han är den bäste svetsaren i världen. Han är knappt enosextio lång och kommer förmodligen från Italien eller möjligen Kroatien.

Strax innan lunch träffade jag en fastighetsägare på ett annat projekt. vi skall bygga om intill hans fastighet och vill hyra plats för omklädning och platskontor. Platschefen var med en stund också, vi fortsatte med lunch.

I runda slängar träffade jag kanske trettio byggare den dan och pratade med några till i telefon. Säg att det var minst förtio, kanske femtio, personer som jag hade kontakt med den dan.

——

Onsdag så träffade jag brandskyddskonsulten, vidare till en ett restaurangbygge och möte med byggare och ventilationsgubbar. Rätt många telefonsamtal med ett annat projekt som är i uppstarten. Några telefonsamtal med min bror som elektriker och jobbar på restaurangbygget. Lunch med kollegan och två sköna arkitekter om ett specialprojekt med lite framtidstro och glädje inblandat. På eftermiddagen satt jag på kontoret med vår interna fakturering,  men ringde till byggaren på restaurangen och mailade avtalsförslag med en jurist på HSB och så rullade det på.

Kanske tjugo-tjugofem personer i byggsvängen den dan.

——

Torsdag hade vi internt möte med vår styrelseordförande som också är fastighetskonsult och projektutvecklare, hans tre kompanjoner var inne och sa hej och pratade lite blandat om allt. Sen lunchade vi och träffade en möjlig kund. Han skall bygga lyxiga övernattningslägenheter, hon hade rivare och elektriker hemma hos sig och två gladlynta glasmästare som skulle lämna offert på ett glasgolv. Lite mer internt Syncjobb innan jag träffade en kille som skall vara sakkunnig på bergteknik i projektet som startar nu i dagarna. På plats där träffade jag ett gediget gäng byggare. På vägen hem till dagishämtningen pratade jag med min beställare för nya projektet om ditten, datten och lite annat.

Jag gissar ca tjugo pers inom bygg på torsdagen.

——

Idag fredag. Pratade med platschefen på ett bygge på morgonen, jobbade själv på en kontrollplan och undvek telefon. Träffade sen en entreprenadjurist om ett avtalsmässigt ganska knepigt projekt som förhoppningsvis kommer igång. Fortsatte efter lunch med kontrollplan innan jag gick till restaurangbygget. Restaurangen skall öppna på tisdag, så det var fullt kaos, massor av folk och slutspelsstämning. Byggare och kockar i ljuv förening.

Säg att jag pratat med ca femton byggare idag.

——

Vecka 14 på Sync. Snickare, ingenjörer, elektriker, platschefer, bergtekniker, fastighetsägare, murare, entreprenadjuristen. Minst hundra personer som jobbar profesionellt inom bygg- och fastighetsbranschen. I min telefonbok så har jag över sexhudra kontakter, det stora flertalet är i byggbranschen. Faktiskt så tror jag att flertalet av dem som läser det här är byggare eller i branschen på något sätt.

I ditt resonemang, Berra, så är ett försvinnande fåtal av mäniskorna i byggbranschen seriösa och hederliga, resten är skräp. Så mina kompisar, arbetskamrater, kunder och kollegor är alltså enligt dig skurkar.

Jag undrar lite vad som ger dig rätten att bestämma det.

——

Mats på Byggbloggarna undrade om kundens ansvar

Ja, Mats ställde ett par frågor rätt ut i luften för ett tag sen, den första frågan svarade jag på här. Ovisst om svaret blev tillfyllest, men skam den som ger sig. Jag ger mig på nr 2.

Andra frågan var så här:

”I vilket läge övergår det att bli kundens ansvar att se till så att den som är satt att utföra ett uppdrag vet vad det går ut på och hur det skall göras?”

Frågan är befogad. Men lite fel ställd. Kunden har inte ansvaret för det.

Men. Det är bra jävla nära.

——

Byggherrens (=kundens!) ansvar är omfattande enligt Plan- och Bygglagen, samma sak när det gäller Arbetsmiljölagen.

Har kunden dessutom ambitionen att någorlunda värna om kollektivavtal, kanske till och med att betala skatt och kasta rivningsmassorna i rätt container – ja då har vår käre kund en del att tänka på.

Omtanke om Planeten Jorden kräver en del aktiva beslut, släpar man omkring på dåligt samvete för sociala orättvisor så skall det fixas på något sätt. Puh!

Är det till allt elände så att kunden dessutom tillhör dem (oss) som har en begränsad ekonomi så måste kunden vårda sin plånbok också.

Så – Har kunden ett ansvar? Japp, nu är solklart. Ansvar.

——

Så här är det alltså, Mats.

Lagar och regler. Planeten Jorden. Anständighet. Plånboken.

I valfri turordning så är detta faktorer som gör en beställare/byggherre/kund delaktig och ansvarig.

Med vänlig hälsning
Sync, leg. byggfilosof

——

Fy fan vad läskigt

Jag  brukar ju ibland skoja, raljera eller ironisera här på bloggen om relationer och brist på kommunikation mellan privatpersoner och byggare.

Men det går inte om det här. Marlene på http://www.Byggahus.se blev hotad av en byggfirma som förekommit i hennes forum på hemsidan. Det är som TV4´s Fuskbyggare, fast värre.

Fy fan vad läskigt.