och när vi ändå är inne på rock’n roll…

Fick lite inspiration av mitt eget inlägg tidigare idag. Det har varit dåligt med rock ett tag här nu. Peters Blogg skrivs av en kollega i byggbranschen. Han lämnar gärna tips om musik och länkar till låtar som han gillar. Sync tänker inte tillfället gå oss förbi. Faktiskt så ingår det i uppdraget Rädda Planeten Jorden att just sprida bättre musik.

Melissa Etheridge kallades för Tjej-Springsteen av min bror, ett ärofyllt epitet. Här är ett klipp från en Janis Joplin–hyllning ihop med annan pärla, Joss Stone. 

Och i en duett med bossen själv i Thunder Road skickar Springsteen en vänlig passning till den homofoba avdelningen i sin fanclub och det stora blir mäktigt när den homosexuella sångerskan sjunger raden i slutet på det amerikanska nationaleposet.
”… so Mary climb in, It’s a town full of losers, we’re pulling outta here to win”

Svågern kanske kan fixa lite mer skoj i byggbranschen

Jag har en svåger som är gitarrist. Detta är ju numera officiellt. För ett par år sen så deltog han i någon slags verksamhet där några musiker gick omkring i en skola, gick in i klassrummen och rockade loss en låt. Sen gick man därifrån. Bara sådär.

Tänk om vi fick in lite sånt i byggbranschen. Lite mer Rock’n roll. Inspirationen och arbetsglädjen hos oss är ju emellanåt på nivå med en morgontrött 14-åring som med nöd och näppe kan röra sig fysiskt/mentalt före klockan två en bra dag.

 Tänk vilken bra start på ett 4-timmars byggmöte med hugg och slag. Allt skulle bli så mycket lättare. Och roligare. Jag vet åtminstone en chef på Banverket som blir gråtmild och ung på nytt när han hör en bra Dylan-tolkning. Jag skall kolla detta med svågern.