Redan vid rivningen av förra årets vinnare slogs det fast att 2009 krävdes något mer, något annat, något bättre. Typ ett slott.

Vi körde en sedvanlig arkitekttävling med parallella uppdrag – granskade alla två förslagen och klumpade ihop det i sedvanlig svenska dagisdemokrati så att alla deltagarna skulle vara nöjda.

Vinnarens bidrag:

Ett flådigt upplägg med lite färg och ett coolt namn på snedden. Akitekten skickade med ytterligare  material faktiskt:

Såja, lite hästar och lull kom med också. Nåväl, byggaren fick rita om för att tolka om han förstått intentionerna rätt:

Godkänt. Arkitekten och hennes bror körde igång direkt med provsmakning av garnityret.

Prefablösningen kändes självklar och enkel.

Taklösningen blev lite bekymmersam och tornen i hörnen på slottet blev ingen bra konstruktion och ändrades i all hast. Arkitekten grymtade men accepterade tyst. Mer problem blev det att bygget och arkitekten jobbat med olika skala på ritningar, prinsessan som skulle stå i ett fönster och släppa ut sitt hår nerför fasaden – ja, hon var liksom för stor.

Hon fick plats i uppe i det nyss omprojekterade tornet. Helt ok med arkitekten.

Sen kom målarna och blåste över hela bygget med säker hand.

Så där ja. Där står det. Årets bygge – Pepparkaksslott 2009.
(det enda hus som blivit färdigt på fastigheten, i år med:)

——–

Det står omringat av arkitektens morsas badsalt, så om ni kommer på julgransplundring i januari så kan det hända att pepparkaksslottet smakar lite kinky… 🙂

——–

UPPDATERING:

När detta inlägg skrevs så rådde julstämning, glädje och pepparkakslycka. Det gick fort över. Klicka vidare på nästa inlägg, och nästa, och nästa…