…med rynkad panna.

—–

Nej, kanske inte. Men nästan.

Det jobbet som jag egentligen inte kan blogga om ger mig bloggvirke att skriva en roman varje dag. En osannolik rad av bekymmer, besvär och problem. En mix av oflyt, felbedömningar och jävelskap. Väldigt många som har det jobbigt, känner olust och vill bort. Några som är uttröttade och arga. Minst en som sitter hemma, stukad efter en rejäl krock med en hård vägg.

Konstigt nog så finns det ändå gott humör, en gnutta jävlaranama och en beställare som är vid märkligt gott mod.

——

Det kanske är det Planeten Jordens och projektets smala räddning – förmågan att se lösningar istället för problem. Det behövs ledare som säger detta klart och tydligt. Det som har hänt har hänt. Historien bakom problemet är inte relevant just för stunden. Vi letar inte efter syndabockar.

Vi skall lösa problemet.

(lustigt nog har jag läst samma förslag på tänkande om planetens klimatproblem – skit i vem som gjort fel, lös problemet.)

——

Ja, då återstår bara frågan – Hur?

——
Sync önskar glad midsommar och tänker inte älta det här offentligt.
Sannolikt.
Kanske lite.
Vi får se.
Nu. Fokus – Sprit, sill och potatis.
——