Jag vet! Vi frågar Sync!

Vet inte varför folk egentligen frågar. Visst kan vi nog anses som experter på både på ditten, datten och lunchställen i centrala Göteborg. Men ändå.

Jag vet inte hur många stugor och gamla hus jag besökt med kompisar och kompisars kompisar. Antingen inför ett eventuellt köp eller efter en stund i den lilla naiva bubblan som en del människor lever i när det gäller pittoreska hus och stugor med röda knutar.

—–

Den här stugan hälsade vi på i förra veckan, den ägs av kollegans kompis sambo. Hon haft den några år och satsat krutet på insidan…

Vi var där för att kollegans kompis var orolig att den skulle ramla omkull! Vad säger man? Ännu en träfasad som sjunkit ner under marklinjen, vindskivor och takfot som antagit en mjukare form, fönster som sitter kvar i karmen bara för att de svällt av fukt.  Klimat inne – unket. Och så plintarna som lutar. Oron att huset skall falla omkull var befogad.

—–

Vad säger man? Skiten kan ju rasa närsomhelst.

Jo, man säger: – Den här skiten kan rasa närsomhelst.

—–

Jag kombinerar min moders ömma hjärta, min söndagsskoleuppfostran och farsans välformulerade sarkasmer. Jag undviker de artigheter som man annars gärna strösslar omkring sig för att vara snäll.

Sync är inte snäll om man frågar på det viset.

Sen brukar jag fråga vad vännen egentligen har för förväntningar. Undrar om man kan definiera det som är viktigt, då kanske saken kommer i ett annat läge. Just i det här fallet blev det enkelt när det visade sig att stugan möjligen skulle rivas om sisdär fem år och ersättas av ett riktigt hus. Då blev den förväntade grundförstärkningen, schaktandet  och svettandet ganska onödigt. Syncs medicin blev att klossa upp rucklet med några EUR-pallar och hålla koll en gång om året.

Jag menar – Hur svårt kan det vara?

(case closed – sen fick vi en väldigt god middag)

—–

Fortsätt gärna fråga, kära vänner. 🙂 Besöket kostar en middag eller som minst en fika.

Sarkasmer, sadistiska kommentarer och överlägsna leenden bjuder vi på!

—–

Annonser