Sjukvården vs byggbranschen – effektivitet

Ganska otippat så sitter jag och funderar på gemensamma nämnare i landets två största sektorer, vården respektive byggsvängen. Det beror naturligtvis på det här inlägget.

Det finns ju ganska ingående forskning om slöserierna i byggbranschen. Det finns en rätt så välgrundad övertygelse att byggbranschen inte alltid är så där värst jävla effektiv heller. Utan att någon som helst fakta bakom påståendet kan jag säga att dessa problem delar vi med vårdsektorn. Som tur är finns det ju saker i byggbranschen som faktiskt fungerar, en del saker funkar till och med riktigt riktigt bra. Så är det i vårdsektorn också. För det påståendet har jag i alla fall rejält på fötterna.

Vården

Vården kan visa sig från sin sämsta sida när man som orolig och utmattad förälder åker in till akuten med sitt förkylda och febersjuka lilla barn och möts av:

– Visst, varsågod och sitt ner. Nej, vi har fingen aning om hur lång väntetid det är.

Kvinnan i luckan är nollställd och föga imponerad av symptomen du just beskrivit. Sen sitter du där i sju timmar medan allting i korridoren går lååångsaaamt. Effektivitet är inte med i sammanhanget, finns den så är den väl dold för oss besökare.

När jag rusade in på samma akutmottagning med samma unge i famnen efter en allergireaktion så var det annorlunda. Då var det inte heller en fånig förkylning utan allvar, svullnad i andningsvägarna. Kvinnan i luckan tryckte på en knapp, dörrar öppnades och personalen bara uppenbarade sig ur tomma intet, doktorn dröjde inte två sekunder. Felsökning, beslut, åtgärd var avklarat på ingen tid alls. Detta dessutom utan stress. Allt gick helt lugnt till. Mycket imponerande.

Byggbranschen

Byggbranschen å andra sidan kan visa sig från sin sämsta sida när man som nybliven ägare till sin drömvilla har fräckheten att försöka få klart det man har betalt för, kanske till och med få det rätt utfört. Vår hantering av fel och brister i nybyggen är en typiskt källa till irritation. Felen är inte ”avsevärda” så som vi ser dem, det blir mer en slags administration som vi gärna skjuter framför oss. Men patienterna (förlåt, husköparna) tycker detta är värre är svinpesten och fortsätter vara onödigt frustrerade.

Goda exempel i byggbranschen? Ähh, jomenvissteresåatte… de finns. Väl?

Sync analys

Byggbranschen och vården har en del gemensamt – t ex det att vi lämnar rätt många kunder i sticket. Kunder/patienter med ganska enkla önskemål och behov som egentligen är lättfixade, men som vi administrerar sönder och gör till en enorm frustrationsgenerator.

Vården vinner nog ändå matchen om bästa effektivitet. Låt vara att det är lite skarpare att rädda livet på människor, och att man har fantastiska resurser när det väl gäller. I byggbranschen är det avgränsade små enklaver som funkar sådär fantastiskt bra att kunderna helt själklart blir nöjda på direkten. Nästan alltid kännetecknas det, tror jag, av korta beslutsvägar, minimal administration och effektivitet både i utförande och i kundkontakt.

———-

Annonser

Doktorn i Mariannelund

Häromdagen skrev jag om en liknelse som en läkare lite snyggt droppade om hur en rörläggare hade agerat. Byggblasket började i det närmaste gråta för att jag fick en sån klockren kommentar, direkt ifrån verkligheten. Så jag tänkte köra vidare på liknelser med vårdsektorn, inte för att Blasket skall sitta och hemma i Skåne och lipa utan för att det verkar outtömligt när man väl har börjat.

Jag har någon gång på riktigt använt en sån liknelse för att förklara Sync´s roll, alltså vad vi säljer för typ av tjänst. Projektledare, byggkonsult, kalkylator, projektstöd eller lekledare täcker ju inte in det hela riktigt. Trots den medfödda geniala humor som jag besitter som göteborgare så kommer jag noga att undvika skämt om husläkare, nej jag vill mer likna mig vid en allmänläkare. Eller ännu bättre, en sån där doktor som alltid finns i Astrid Lindgrens böcker, en snäll och klok farbror som plockar ärtor ur näsan och skriver ut recept på nybakat vetebröd till den som svalt sin femöring. En doktor som inte är specialist på annat än att se ett sammanhang och kanske kan fixa de mest elementära problemen, men som också vet vart och till vem man skall vända sig med det som är svårare att lösa.

Så är det – vi remitterar vidare till specialister. Ofta behövs det efter en enkel undersökning en mer ingående undersökning när det bara känns sjukt men liksom inte syns på utsidan, då kan det behövas blodprover och röntgen (=radonmätning och thermografering). Ibland behövs ortopeder (=konstruktörer), en annan gång kanske vi får glädja patienten med en rektoskopi (=filma avloppen), har man tur så räcker det med ett stetoskop och några djupa andetag för att höra att lungorna är ok (=obligatorisk ventilationskontroll – OVK).

Hursomhelst. Specialisterna undersöker och rekommenderar en behandling. Dr Sync hjälper patienten att tolka fikonspråket, skingra oron och sen besluta om åtgärderna.

Det måste inte alltid vara specialistutlåtande. Ibland kan det räcka med ett enkelt konstaterande och fortsätta till en enkel åtgärd.

– Jaha Fru Svensson, såret måste fixas men det ser inte så illa ut ändå (=taket läcker runt skorstenen, typ), syster Benny (snickarn) kommer och lägger om det åt er.

Det behöver inte vara svårare än så hos doktorn.

———–

Dr. Sync
(medicus texo aedificium)

———–