Kategoriarkiv: Nytänkande i byggbranschen

Frågor och funderingar runt byggbranschen.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

16 juni 2013

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld, Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Byggbranschen på Youtube? #1

Ja, förlåt mig om sarkasmerna levereras i storpack, men det är inte bra – byggbranschens trackrecord på Youtube. Så här långt iaf.

–

Först.

Det händer ju en del i den virtuella delen ändå, det som kallas sociala medier är minst sagt påtagligt. Den här bloggens har ju blygsamt kommenterat branschens twitterbarndom för ett tag sen. Min uppfattning om nyttan har förändrat sig sen dess och nu följer jag mindre av bolagens officiella kanaler och mer de intressanta, riktiga människorna som relaterar till byggverksamhet i olika skepnader.

Och – jag gillar ju inte att håna riktiga människor. Kollar Youtube istället. Frånsett en vänskapligt bredsida mot kompisarna på Bygglogistik så har inte branschens filmproduktioner fått någon uppmärksamhet här på bloggen. Inte förrän nu dårå.

–

Den internetguru som Sync lyssnat på de senaste åren säger att Youtube is the place to be, det är där det händer. Han säger att det är den näst största sökmotorn, efter Google förstås. Gissningsvis har alla marknadsavdelningar i konungariket fått samma information. Alltså startar man en Youtubekanal i företagets namn och börjar spela in kortfilmer om allt möjligt. Man kan undra till vilken nytta. Antalet visningar enligt Youtubes räknare pekar på ett intresse från internetanvändarna som är omvänt proportionellt mot avståndet till solen (alltså ganska litet).

Nu räknas ju inte de klick som sker på andra sighter där filmerna bäddats in. Så de bostadsbolag som är konsumentorienterade och har sin exponering på Facebook har kanske lite fler visningar i alla fall. De filmer som är av mer intern karaktär och som har sin största publik i intranet på ett stort företag kanske inte heller får så bra statistik officiellt. Några filmer ligger säkert inbäddade på hemsidor där besökarna är många fler.

Så antalet visningar på Youtube är inget bra mått på framgång, Youtube är i så fall bara en bra parkeringsplats för filmer.

–

Så då får man ju fundera på vad man vill med filmerna, vem man vill nå, vad man vill förmedla och vilken nytta de skall bidra till – målet. Det finns förmodligen ganska många marknadsmänniskor som hjälper till att komplicera den frågeställningen. Sen skickar en del av dem uppenbarligen vidare företagsledningen till en gemytlig filminspelning. Jag överlåter åt den breda opinionen att bedöma om HSBs film nedan har gått genom de stegen.

Den har 14 visningar på Youtube och då har jag klickat på den två gånger, så det är inte där den tjänar sitt syfte. Jag kan inte googla fram den nån annanstans så det är oklart var den hör hemma, kanske testade man bara, kanske är den tänkt att bli en viral i hela Almedalen kommande veckor, vad vet jag? Budskapet är ju någon slags opinonsbildning ändå, om än lite lamt om jag får tycka.
(OBS – jag ser ju nästan aldrig på TV så det här kan ju vara ett klavertramp av mig, kanske har HSB köpt dyrbar reklamtid i TV4 och visat den där? Nej, hoppas inte det)

–

Lite orättvist som jämförelse kanske men jag tror att de företag i byggbranschen som kommer ha (redan har) bästa nyttan av illustrativa kortfilmer är den utförande delen.

Isover är ett företag som kränger byggvaror, främst isolering, till proffs och konsument. På deras Youtubekanal kan man hitta det här.

Det är alltså en film som skulle kunna betitlas Grundläggning för Dummies. Alltså skitlämpligt för mig och många andra som är inblandade i praktisk byggproduktion. Det är ju min mission lite grann att försöka döda omständliga, onödiga dokument och krama ur det väsentliga och sen göra det illustrativt och användbart. Det här är ett utmärkt exempel på det.

Ingen kan dessutom ha missat att det är vanligt att krångliga/bristfälliga/dåliga ritningar/beskrivningar/instruktioner skall förklaras för människor som inte läser och skriver svenska så bra och som hellre nickar och låtsas förstå hellre än de frågar en gång till. Än svårare blir det när personen har ett annat modersmål, inte kan engelska och är van vid en mycket mer hierarkisk befälsordning.

Så jag tycker Isover är helt rätt ute. Möjligen är det konstigt att man på sin Youtubesida inte länkar tillbaka till hemsidan där kompletterande information finns, den som söker och hittar filmen på Youtube borde ledas vidare dit.

–

Jag kollar vidare, det finns ju mer. Kanske rentav utanför ankdammen Sverige 🙂

– – – – –

Annons
Standard

Publicerat av

Publicerat den

31 maj 2013

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

4 kommentarer

SMS:a över skiten bara!

Det var i slutet på nittonhundratalet någon gång. Det gick en radiojingel som faktiskt gjorde reklam för att man skulle skicka SMS. Då var det ett för de flesta helt nytt sätt att kommunicera. (Valfri Iphoneuppfostrad unge född detta årtusendet säger: ööööh? Serri? Sjukt!)

I alla fall. Killen i reklamen ringde till en firma och beställde ett lass grus, han bad dem SMS:a över det. Kundmottagaren var naturligtvis lätt tveksam till detta. Då skrek killen:

– SMS:a ÖVER SKITEN BARA, JÄVLA BAKÅTSTRÄVARE! Ta ur fetvadden ur öronen så skall jag berätta för dig vad som har hänt sedan Finska Vinterkriget! SMS:a skiten säger jag!

Det var förmodligen en lyckad reklamsatsning. Jag och många andra har de senaste femton åren skickat ett flertal SMS.

—–

Byggbranschen anklagas ju ibland för att vara lite seg men vi tar våra små myrsteg, till exempel så har de flesta byggföretag redan idag en hemsida och på det medelstora byggbolaget där jag en gång jobbade så har den siste gamlingen krupit till korset och packat upp sin dator (Han kan nu ta emot mail – *plats för applåder’*).

Nej, det där var orättvist. Jag tror tvärtom att de flesta som jobbar i byggbranschen är ganska snabba på att plocka upp det som känns nyttigt, lull-lull och skrytteknik  får inte plats i en byggbyssja. Faktiskt så hade vi på mitt första bygge 1989 på NCC en dator (kors i taket). Det var ganska ovanligt, den saknade i och för sig Windows och platschefen körde prognosarbetet i ett program som firmans egen dataknodd byggt ihop. Primitivt på alla sätt.

Själv är jag en spritpennekille och gillar att rita analogt på väggarna, men tycker samtidigt det är fantastiskt att NCC (och kanske en del andra) använder Google Sketch till att göra levande och åskådliga APD-planer. Utvecklingen av metoder för att hantera BIM i även utförandeledet pågår och är höginstressant. att sitta på kontor rita digitalt är inga konstigheter men överföringen till hammare och spik är inte självklar. Möjligheten att tagga allt (varenda regel) med en kod kommer  påverka logistiktänket och öka spårbarheten. Exemplen på utveckling i rätt riktning är många.

Kommunikation med boende är ofta en omfattande arbetsuppgift och något som vi traditionellt skött dåligt. Sync hade projektledningen i ett bostadsrättsprojekt där vi från start kommunicerade med de boende via sluten en facebookgrupp. Det var ett test som blev riktigt bra. Så snart en köpare skrivit på kontraktet bjöds hen in till gruppen, där fanns stadgar och dokument som rörde brf:en, där kommunicerade vi löpande information om bygget, det underlättade för oss i projektet helt klart. Bonus blev att de boende lärde känna varann direkt. De gemensamma grillfesterna startade mycket tidigare än brukligt i den föreningen, lån av socker/sprit/dammsugare gick snabbare.

– – – – –

Kanske är besiktningen den sista bastionen att falla? Jag har tjuvkikat på appen Ispect hos Björn Selling på Besiktningsman.se och anar ljuset i tunneln. Björn tror den revolutionera byggbranschen. Den som lever får se. Den kommer definitivt sätta press på dem som fortfarande går runt och pratar i en bandspelare, skickar hem ljudet till kontoret där en sekreterare sitter och skriver ut för att sen skicka tillbaka till besiktningsmannen som godkänner och skickar vidare. Den tiden är snart förbi. Några besiktningsmän för krokiga blyertsanteckningar i ett kollegieblock som sen skannas i på kvällen och skickas till entreprenören som dagen  efter sätter den i händerna på en snickare (den riktiga utskriften kommer inom ett par veckor), snickaren som får gissa sig till vad som står på lappen. De besiktningsmännen får svårt att försvara sina timmar. 

Nej, Besiktningsman.se har redan styrt upp hur en besiktning skall gå till och hur en besiktningsman skall agera, metodiken är viktig. Nästa steg är att i Ispect malla noteringar av fel, göra det tydligt/korrekt/systematiskt och sen maila utlåtandet omgående. Som bonus noteras i Ispect ansvar för respektive fel, det kommer underlätta än mer för entreprenören.

Som bonusbonus kommer det då också att växa fram en statistik som kommer göra vissa av oss ganska generade å byggbranschens vägnar och några kanske rent av lite illamående överlag. Det är fler än jag som kan ta kritik på ett bra sätt. Så länge den inte är befogad vill säga, välgrundad och befogad kritik vill ingen ha.

Det kan bli bra, den som lever får se. 🙂

– – – – –

OBS – man kan inte leverera grus via SMS, det har aldrig gått. Vi kör det fortfarande på en lastbil och kommer fortsätta göra så tills luftskepp blir ett rimligt alternativ. Däremot kan man beställa gruset via sms, mail, telefon eller brevduva om så vill. Chauffören i lastbilen använder helt säkert en GPS för att hitta fram till nya adresser, hans lastbil har datorer för färdskrivare, den väger förmodligen gruset också, troligtvis får han sina uppdrag på en liten skärm i hytten. Så utvecklingen går framåt även där.
(Dock kan det vara så att han fortfarande käkar en kaloribomb med vitt bröd med ägg, bacon och stekt potatis till frukost, röker, har keps och trätofflor, är lite tjock och lyssnar på dansbandsmusik – man kan inte få allt)

– – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

30 maj 2013

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Syncs bidrag till Stockholmskravallerna?

OBS – detta är tidsinställt och releasetiden är vald med omsorg. Kl 13 idag står jag och pratar inför ett gäng besiktningsmän på ett kontor i centrala Stockholm.

Att i övrigt fullt friska besiktningsmän utsätts för det här är märkligt och för lite nervöst. Att som småkonsult komma från landsorten och ha synpunkter på vad huvudstadens besiktningsmän har för sig – ja, det är …….. intressant, det känns lite som ett försök att bota  ……..(plats för valfri fobi)

Att en, som det verkar, frisk chef på det företaget tycker det är värt att satsa dyrbar interntid för hela firman på att jag håller låda och lajvbloggar är ju som en bal på slottet, det kan vara trist och tråkigt, eller…..eller helt underbart.

Upplägget är enkelt. När motståndaren är kunnig, många fler men också lite lagom stinn efter cateringlunchen så satsar jag nog på attack. Jag har gjort en mini-enkät i mitt nätverk och frågat – Behövs besiktningen? Finns alternativ? Vad kan besiktningen tillföra för nytta till hela byggprocessen.

Jag skall prata i 60-90 minuter. Inräknat en socialiserande mjukstart på ca 12 minuter så tror jag att jag har några tveksamt imponerade åhörare redan efter tjugo minuter. Det beror lite på hur hårt man skruvar resultatet från min lilla mini-enkät 🙂

Det sannolikt behövas ca 70 minuter sen för att släta över, bli kompisar, be om ursäkt och kanske, kanske att jag får stanna ändå  tills ölkranen öppnar kl 17.00.

– – – –

Och Stockholm – Jag beklagar att det finns idioter i IFK-klacken som provocerade till bråk, slängde bengaler och hade sig efter cupfinalen. Däremot beklagar jag inte att IFK Göteborg vann. Att mina barn har årets Blåvitttröjor på sig i min PP-presentation är enbart för att det är så gulligt 😉

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

17 maj 2013

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld, Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Livet är orättvist

Livet är orättvist. Speciellt för besiktningsmän. Typ för mig.

Nu gör jag inte besiktningar så ofta att jag borde kalla mig besiktningsman men jag tänkte nog ägna mer tid åt det med tiden när den värsta valpigheten gått ur min allt mindre gängliga kropp. För det är lite så jag ser det, eller kanske såg det förr i tiden. En besiktningsman är, eller var om man tänker efter, en äldre man men pondus byggd på lång erfarenhet, läsglasögon och en dåligt fungerande bandspelare där han pratar in fel och brister.

Förlåt, förresten  – ”fel och brister” har vi slutat kalla det, en brist är också ett fel , så nu kallar vi det bara för ”fel”. Aldrig fel att vara korrekt i besiktningssammanhang.

Kanske har jag generaliserat lite grann här, men uppdragen som besiktningsman fick man nog ibland efter lång och trogen tjänst de sista ljuva åren innan man kunde casha ut pensionsförsäkringarna och chilla på heltid i huset på Spanska västkusten. Så är det inte nu. Under mina tjugofem år i branschen har besiktningsmännen blivit allt yngre, nu är en del av dem lika gamla som jag, några av dem dessutom kvinnor.

Det ställs stora krav på en besiktningsman numera. Det där att klaga på svikt i ett parkettgolv eller påpeka dålig spackling när en vägg står i elakt motljus – det räcker inte längre. Att ägna längre tid åt kaffe och nybakt än granskning av egenkontroll funkar inte. Granskning av dokumentation och formalia är en jättesak som växer exponentiellt.

– – – – –

Nu har branschaktörerna i symbios gjort en skrift som beskriver nästan allt runt besiktningar, med inriktning på småhus. Jag vet inte vad jag skall tycka om det egentligen.

Besmannaboken

Å ena sidan vill jag ju gärna behålla myten om en åldrande byggkonsult som lite bekvämt blir besiktningsman och sen slå mynt av det. Själv.

Å andra sidan jobbar jag ju i mitt dagliga värv gärna med  att att förenkla och förbättra kommunikation i byggbranschen, det finns alldeles för många formulär/policys/kvalitetssystemsmanualer och annat skit som inte tillför något värde så min mission är att försöka krama nyttan ur det hela och få alla inblandade och berörda att förstå sin del av ett byggprojekt och hur man påverkar slutresultatet i stort.

Det förstnämnda är ju kört nu, mystiken kring besiktningen är borta när man läst ovanstående skrift, en någorlunda läskunnig lekman kan  fatta det mesta där. Ingen räkmacka innan pensionen för mig alltså. I alla fall inte på villabyggen.
Trösten är väl att man kokat ner ett ganska tungt paket till en skrift som en någorlunda läskunnig lekman faktiskt kan fatta det mesta av, det måste ju i så fall gälla även branschens aktörer så länge de är någorlunda läskunniga. Jag tror vi kan bli bättre allihop – entreprenörer, projektledare, projektörer, besiktningsmän, byggherrar – om vi läser denna ibland.

Glaset är halvfullt 🙂

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

23 april 2013

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Det finns olika sorters byggprojekt

Det finns olika sorters projekt, visst. Byggbranschen hävdar ibland att varje projekt är unikt, visst.

Vi håller oss till husbyggnadsprojekt här – broar, vägar och andra anläggningsjobb finns förstås men är inte Syncs kopp te. Då kan det ju knappast vara särskilt komplicerat ändå.

Det är ganska lätt att dela in dem i nybyggnad och ombyggnad. Fast då hamnar förstås tillbyggnad lite mittemellan. Möjligen kan man lägga till renovering och standardhöjning också, det är inte självklart en ombyggnad. Det kan vara av mer kosmetisk karaktär trots allt. ROT är ett bra samlingsnamn.
Det är också ganska lätt att dela in dem i bostäder, kommersiella lokaler och annat. Kommersiella lokaler och annat kan dela in i en oändlig mängd varianter av kontor, butiker, fabriker, verkstäder, daghem, skolor och ett och annat sjukhus.
Bostäder kan man dela in i flerbostadshus, enbostadshus och de småhusområden som är något mittemellan. Mer intressant är kanske att dela in dem i hyresrätter respektive eget ägande. Eget ägande  får vi sen dela in i friköpta hus respektive bostadsrätter.
Om man sen tänker sig att det råder en stor skillnad i prisklass och standard på nyproduktion så blir det ännu rörigare. Ännu mer varierat blir det när det gäller ombyggnader där kulturhistoriska värden, kåkar som passerat sitt bäst-före-datum rent tekniskt eller förekomsten av kvarboende kan bli riktigt besvärligt.
Sen kan det så klart skilja ganska mycket på tekniskt utförande, prefab eller platsbyggt, betong eller trä, bu eller bä.

Det är alltså inte alldeles självklart att sortera byggprojekt.

För att skoja till det lite så gör vi det därför ännu svårare. Vi delar in projekten efter vilken entreprenadform de följer och sen vilken ersättningsform som gäller och sist vilken typ av byggherre som håller i trådarna – privatperson, Brf eller fastighetsägare. Fastighetsägare måste man förresten dela in i fastighetsutvecklare och  förvaltare. De kan vara kommunala eller privata och stora eller små.  De kan också vara företag som äger sin fastighet för att driva en verksamhet.

Det gör inte saken lättare. Om man nu skall sortera dem alls.

Så märkligt nog pekar Syncs forskning på denna slutsats – Alla projekt är ändå lika.

– – – – –

Återkommer med uppdatering och jag kommer på någon poäng med det här inlägget. Eventuellt finns början till en förklaring här.

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

09 februari 2013

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Kompakt boende, trång om saligheten

Vi som jobbar med att planera och bygga bostäder gnäller ibland på att stela byggregler tvingar oss att bygga större lägenheter är nödvändigt. De blir sällan mindre än 32 m2. Genomsnittet på bostadsyta per person i riket har passerat 50 m2.

Jag är själv uppväxt i en åttabarnsfamilj, vi bodde (trångbodda?!) i en fyrarummare på knappt hundra välplanerade miljonprogramkvadrat. Det har gått mer än tjugofem år sen jag flyttade så nackdelarna har bleknat och jag kan vittna om att det inte är helt nödvändigt med 32 m2 per person. Hade jag som den femtonåring som aldrig haft ett eget rum fått uttala mig i frågan så kanske jag hade haft ena annan inställning i och för sig, man vet inte.

Ser man det hela i lite större sammanhang, utanför vår lilla ankdam, så hanterar vi lyxproblem i vanlig ordning. Så mycket golvyta till alla är något Planeten Jorden inte har råd med. I alla tider har man säkerligen istället knepat och knåpat för att hitta lösningar för kompakta boenden, typ att lägga minsta barnen i en byrålåda och de andra glinen skavfötters i våningssäng.

Till mina föräldrars försvar måste jag flika in här att jag för all del sov i våningssäng den största delen av min barndom, men att jag alltid hade en egen säng. Inget av syskonen har heller vad jag vet tvingats sova i någon byrålåda, har det ändå skett så har det säkert varit frivilligt.

Jag tycker för övrigt att man skall ha en egen säng  alternativt i vuxen ålder dela en lite bredare säng med någon man tycker om.

– – – – –

Jag tycker vi skall planera och bygga mindre bostäder, kompaktare och smartare.

Jag har alltid fascinerats av tekniska, innovativa lösningar – typ en magisk säng som fälls ut ur väggen. Jag gillar tanken på effektivt utnyttjande av ytan  och kan lätt räkna hem en ganska dyr säng om den sparar några kvadratmeter.

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

30 januari 2013

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

På nattduksbordet

Trots lite glesa inlägg här på bloggen så har jag fått ett exemplar av en bok att tycka om.

image

Det tycker jag om.
Jag kan ju säga direkt att ordvitsarna och anspelningarna byggbranschen samliv som väcks av bokens titel är oroväckande många redan nu 🙂
Återkommer med djupdykning.

– – – – –

Den som är på Byggnörrd-level III kan läsa detta så länge, artikel på Yimby.

– – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

19 januari 2012

Publicerat i

Kundanpassning

Kommentarer

Lämna en kommentar

Följ konversationen

I ett inlägg här så luftade jag en tråd på Veidekke-VDns blogg. Där finns ett svårt förargad kund.

Han har kommenterat här och fått en ganska fin dialog med kommentatorn Henrik.

Jag har inte så mycket att tillägga i dagsläget, det hinns inte med . Jag jobbar dubbla skift för att undvika just detta att en byggherra skall få det här problemen i ett aktuellt projekt.

Jag är fortfarande rätt övertygad om att problemet grundar sig i att man misslyckats med att kommunicera med kunden. Ett klassiskt problem där entreprenadbesiktningar blandas ihop med köparnas tillträde och där avtalsrelationerna inte är tydliga för ens de inblandade.

Sen är det väl i och för sig viktigt att balkonger inte ramlar ner 10 våningar i huvudet på någon stackare, det är i så fall strax under skamgränsen 🙂

Läs här.

– – – – – –

Standard

Publicerat av

Publicerat den

20 december 2011

Publicerat i

Nytänkande i byggbranschen

Kommentarer

6 kommentarer

Sync Slaktaren

Idag slaktar Sync en skrift och skär bort följande brosk och senor:

  • Eventuellt
  • Kanske
  • Ganska
  • Nästan
  • Sannolikt
  • Förmodligen
  • Möjligen
  • Alternativt

Kvar blir bara den fina biten i mitten, den som smakar bäst. Det handlar om att göra en beskrivning och en text alldeles väldigt solklar. Det skall inte gå att missförstå. Budskapet skall gå fram. Det får inte finnas några oklarheter. Förstått?

– – – – – –

Jag har skrivit om byggbeskrivningar på bloggen förut, här till exempel. Man kan säga att jag bär på en viss skepsis mot dem som skriver dylikt. Det finns mängder med formuleringar som ovälkommet poppar upp, alltid när den som skriver inte riktigt har koll på vad som skall göras. Då försöker man rädda sig med allsköns luddiga formuleringar.

  • ”om så erfordras”
  • ”vid behov”
  • ”om situationen föranleder”
  • ”i möjligaste mån”

– – – – – –

Lustigt nog används dessa beskrivningar ofta som underlag i en förfrågan där en entreprenör skall lämna fast pris på jobbet som just beskrivits. Ännu mer lustigt nog så lämnar ofta entreprenörer pris på luddiga grunder. Det triggar anbudsgivare till luriga reservationer och göder en hel drös entreprenadjurister runt om i landet.

Nu står väl kompisarna på Byggtjänst och ropar i kör – AMA! Hus-AMA! AF-AMA! – så chefen Erik nästan får ont i öronen.
Tyvärr, det räcker inte. Ett bra system för beskrivningar är viktigt, visst. Men det är inte nödvändigt.

Att vara tydlig, det är däremot absolut, definitivt, ganska viktigt.

—–