Jag har ju sällan backat för att ge mig på att göra saker jag inte begriper hur man egentligen löser. Det finns inte inbyggt någon sån spärr i min lilla hjärna att jag kanske skulle fundera lite innan jag lovar. Är det en manlig egenskap, Viktoria? Japp, visst är det så. Skönt – då är jag manlig, blir lite orolig ibland.
Jag hade varit arbetsledare på stora byggbolaget och resultatchef på medelstora byggfirman innan jag befordrades till hantverkare. Jo, så var det. När jag hade startat lilla firman -97 och svågern och jag jobbade i början så fuskade vi som hantverkare när det föll sig så (två platschefer som byggde saker själva, tänk er!). Vi hade bägge ungefär samma något lättsamma inställning till sånt vi inte begrep oss på. En typisk konversation på ett nytt jobb kunde låta så här.
Kunden frågar: – Kan ni fixa detta?
Vi svarar: – Jajamensan
Kunden: – Har ni gjort det förut?
Vi svarar: – Näej
Kunden (nu lite bekymrad): – Men ni vet hur man gör, väl?
Vi (självsäkert): – Nej, men löser sig nog, inga problem.
Märkligt nog kunde vi lämna pris på jobben ändå, oftast löste det sig men inte alltid. Bastubänken som rasade under tyngden från störste beställaren och hans affärsbekanta satte vi ju tillbaka, bryggan som inte överlevde första vintern på samma adress har jag ju redan flaschat här. Det där skärmtaket som blåste iväg och rullade över hustaken en stormig dag, ja det skulle ändå fixas till. De två avfuktare som svågern T kopplade åt fel håll är nu officiellt preskriberade. Att vi rent tekniskt befuktade två kryprumsgrunder i ett år var väl ganska pinsamt då, men så här tolv år senare kan man ju börja småle lite grann.
———
Man lär sig av sina misstag sägs det ju.
Jag kan väldigt mycket. Känn på den.
———
Sync Blog 
Jag tror i ärlighetens namn inte att det är någon som tvivlar på att du faktiskt kan en himla massa! 🙂
Men gällande din fråga om du är manlig eller ej. Eller rättare sagt, om det är manligt att inte ha en spärr mot att ge sig på saker utanför sitt kompetensområde. Min fundering blir genast, hur ska JAG veta det? Jag är ju kvinna… 😉
Vänta nu lite här, det måste finnas ett statistiskt urval av män och kvinnor i din närhet. Jag vet inte varför men av någon anledning verkar kvinnor mycket mer angelägna om att kunna det de skall utföra…
den egenskapen besvärar inte mig något vidare
Jamen eftersom jag följer den ”kvinnliga mallen” så vet jag inte?! Jag är ju kvinna, jag simmar inte ute på okända vatten.
Jag är försiktig, provar aldrig saker jag inte vet att jag kan och framför allt, jag chansar ALDRIG.
Eller… nu är jag förvirrad- Igen. Hur var det nu, finns det kvinnliga och manliga egenskaper eller finns det individer med egenskaper?
Det finns i alla fall en del mindre smarta egenskaper som oftare märks hos män än hos kvinnor…
Jo det kan jag hålla med om. Särskilt den där grejen med toasitsen. Händer aldrig då en kvinna varit på toa. 😉
Fast jag vidhåller med en dåres envishet att det inte har med kön att göra. Det har med hur vi som individer har formats. Vilka mallar vi pressats in i och hur vi uppfostrats både som barn och kanske också som vuxen i arbetslivet. Har jag rätt? Ingen som helst aning men det hindrar mig inte från att tycka en massa.
Men… hur går det då ihop med tesen om att vi kvinnor inte gärna simmar i okända sjöar? Ojoj nu blev det komplicerat igen. 😉
Och du, man lär sig inte av misstagen, man lär sig av att göra rätt. Jag tror det är därför du är så duktig! 😉