På Haiti har man också problem, tänk på det

Jag är byggnörd och sitter och läser varenda artikel om takras runt om i landet. En människa har omkommit, ett okänt antal kreatur också. 800 kaniner kan ha förolyckats vid Kanin-SM. I övrigt verkar det inte varit så mycket skador. Tur eller skicklighet?

Materiellt har stora värden  gått till spillo. Det kommer kosta många runda miljoner att återställa rasade byggnader och det som skadats i dem, båtar, bilar, parfymflaskor och annat som är viktigt här i världen. I Sverige alltså.

När jag läser om ett takras på Tjörn som kraschat en massa båtar så blir dock perspektivet på eländet lite annorlunda.

——

Bra kanske att bli påmind om digniteten på ens bekymmer här i världen ibland.

Nu kanske inte Hoppets Stjärna har glänst särskilt bra senaste dagarna, jag betvivlar inte Carolas goda avsikter men kan inte låta bli att hånflina åt det korkade i hela spektaklet.

Nej, mina pengar går till Läkare Utan Gränser. Båtägarna och frikyrkorna kan få klara sig själva.

Dags att skotta taket, alltså

GP kör med rejält typsnitt på artikeln men har väl inte riktigt täckning för den?

BOVERKET: BYGGARNA FUSKAR

och visst, det har rasat fler hallar på ett par dar än det gjort på flera år (mer om det Aftonbladet, GTGT, GTDN). Men Nikolaj Tolstoy, chef för Boverkets bygg- och förvaltningsenhet, säger väl inte det riktigt så rätt ut. ”Därför är min tro att man har missat i dimensionering, utförande eller underhåll”, säger han.

Fusk är en medveten handling och det kanske inte är problemet. Inte varje gång.

Inkompetens däremot, det är ett problem. Att vi som bygger och förvaltar byggnader inte fattar allvaret. Att fastighetsägare och de som han utsett att underhålla kåken har svårt att ta rätt beslut när det plötsligt snöar mer än på tjugo år.  Men märk väl – det låg inte mer snö på de här hallarna än att det skulle klarat sig, det är något annat som är fel.

——

Fastighetsägare har alltid ansvaret för sina kåkar. Men snöröjning på tak är dyrt men också farligt. Arbetsmiljömässigt skall man helst låta bli. Jag har sett mycket dumt de senaste veckor runt om i Göteborg. I innerstan handlar det mer om risk för fläckvisa ras som kan skada människor, inte om hus som rasar. Det hade varit bättre att spärra av trottoarer och stänga butiker, rent arbetsmiljömässigt.

Jag tror inte det är pengar som är problemet, snarare bristen på liftar, kranar och den skyddsutrustning som krävs för att komma åt istapparna.

Möjligen finns det också fastighetsägare som är ute i sista stund, som inte tecknat avtal med någon om att hålla efter snö och is. Där har man problem nu.

——

Tillbaka till GP-artikeln om ihoprasade hallar:

”…missat i dimensionering, utförande…”

Mer troligt, va? Man har optimerat konstruktionen, byggt den lättare, slankare och glesare. Man har tänjt på gränserna och möjligen, inte säkert men möjligen, så har någon räknat fel. Systemet kanske inte var helt rätt, konstruktionen kanske inte funkade just på den spännvidden. Fan vet.

——

Sen lyckas man få med ett stycke i GP-artikeln om att Kvalitetsansvaret som ligger på byggherren kanske skall återgå till myndigheterna igen. Yippie, ropar jag i så fall. gärna för mig. Knappast för att det kommer rasa färre hallar i fortsättningen, men av andra skäl. Att Boverket och kommunala tjänstemän skulle lyckas höja höja kvalitén och minska konstruktionsmissarna i den omfattningen är närmast en utopi.

Jag är inte gammal nog att komma ihåg hur det var – men visst rasade det hus även när kommunen hade tillsynen på byggena?

——

Jag tycker man gör det väldigt enkelt för sig om man skriker ut att det är byggfusk, att det löser sig om kommunen tar över kvalitetsansvaret. Jag har ingen medkänsla för fastighetsägare som underlåter att sköta sitt ansvar för människors säkerhet men han  måste kunna lita på dem som bygger åt honom.

Vi måste vara att lita på.

Byggbranschen + kompetens = Förtroende.