Jens Hoffman på Dipart ger sig inte…

…för han är den mest envetna i byggbranschen just nu.

Idag i en debattartikel på Brännpunkt i SVD, minsann. Det handlar om svarta pengar och den slappa inställningen till detta från samhällets sida.

Jens föreslår följande:

1. Tillåt oannonserade kontroller ute på våra arbetsplatser.Skattemyndigheten, eventuellt med stöd av polisen, måste när starka misstankar finns kunna åka ut och på plats kontrollera identitet, rådande anställningsförhållande och att skatter och avgifter är betalda. Vid uppenbara brister slår man till mot företaget direkt. Ta operation krogsanering som förebild. Sådana kontroller skulle bli oerhört effektiva och sända ut starka signaler. Svartjobb accepteras inte! Du kan faktiskt åka dit! Många seriösa företagare och entreprenörer skulle välkomna detta.

2. Företagen ska redovisa sina inbetalda arbetsgivaravgifter individuellt vilket är enkelt med dagens bokföringsprogram. Då får skattemyndigheten något att jämföra med när de kontrollerar.

3. Inför ett utökat beställaransvar. I första hand bör detta gälla hos statliga, kommunala och andra offentliga förvaltningar. Det räcker inte med att det finns F-skattebevis och någon slags försäkring. Här har det blivit bättre men det finns mycket kvar att göra.

—–

Ja, varför inte.

—–

Annons

Dödsolyckorna ökar/minskar en gång om året

Människor dör i olyckor, på arbetstid, på byggarbetsplatser. Det är sorgligt och helt oacceptabelt men ett faktum.

Varje år sitter någon och räknar ihop hur många sådana oacceptabla dödsfall som inträffat.

Varje år bloggar jag om den artikel som följer på statistikräknandet. Förra året blev det med tanke på det allvarliga ämnet en smula tragisk ironi att samma artikelsida på BYggindustrin båda hade ökning och minskning som nyhet.

Det är alldeles för många som dör, men för få för att göra statistik av det.

—–

Jag inser att nollvisionen är just en vision. Hur mycket vi än anstränger oss i arbetsmiljöarbetet så kommer någonting någonstans ändå hända, något som tar en människas liv och lämnar omgivning och familj i sorg och saknad. Tyvärr.

—–