Fuskbyggarna – Here we go again

Underbart.

Det händer mängder på dagarnn just  nu. Tyvärr inte sånt som passar sig att skriva på bloggen just för stunden men rejält med bloggstoff för framtida forskning och utredning. Då är det gott att Timell och Ekdal är att lita på. En ny säsong av Fuskbyggarna är på gång. Hade jag haft TV-antenn skulle jag kollat nu direkt, men det har vi inte. JAg lägger mig i badet istället och funderar på livet en stund.

Det blir TV4Play senare.

Den här bloggen har ju tidvis levt enbart på gödning från TV4´s serie, inlägg finns ända från mars 2010. Säsongen 2011 var annars lite spännande, det var inte bara spel mot ett mål. Flera byggare tog matchen med TV4. Martin Arkad på Järntorget AB kämpade offentligt och länge, Sparrman& Nätt lite mindre.

Förra säsongens avslutades ju också på ett märkligt sätt med ett inställt avsnitt och en krystad hänvisning till personliga skäl, typ. Jag och många mer gottade oss i det som entreprenören X-tra Lagom Produktion la ut, vi var fler än några som misstänkte att det fanns mer dolt under ytan.

Det blev en ganska fadd smak av fiasko och en (oskyldig?) skadskjuten småföretagare med förstört anseende. TV4 slutade med svansen mellan benen 2011 men verkar ha repat mod.

Vi får hoppas att Leif Havva Halvarsson och hans fru fått någon slags upprättelse och att affärerna snurrat igång igen.

Vi hoppas förstås också att TV4 inte bangar igen, utan nitar dem som förtjänar det.

– – – – – –

Annons

Ibland blir det fel

Ja, ibland blir det fel. I vissa byggprojekt blir mer fel än andra. Vissa bostadsköpare blir värre drabbade än andra. Några köpare blir grymt missnöjda. Så är det.

Men. Några blir ju faktiskt rätt nöjda, trots allt. Vad beror det på?

– – – – – –

Veidekke är en av rätt många byggare som gör en del egen-regiprojekt där man bygger bostadsrätter. Per-Ingemar Persson är chef på Veidekke och dessutom en någorlunda byggbloggare. Betyget någorlunda får han för att bloggen är lite väl sporadisk, positivt dock att han verkar skriva själv. det finns betydligt mer slätstrukna och tråkiga VD-bloggar på annat håll.

Just nu vet jag inte om Per-Ingemar tycker bloggen är speciellt kul, en väldigt arg bostadsrättsköpare har gett sig fan på att ta matchen med chefen själv. Den som läst mycket på Syncbloggen känner till Berra och de tirader han knappat in. Ungefär så fast här är det en person som träder fram med namn och konkreta exempel på det han anser vara fel. Han är arg, besviken och stridslysten.

Det hela är naturligtsvis både sorgligt för bägge parter, för oss andra byggprojektnördar är det intressant av flera anledningar.

Köparens resonemang och argument är färgade av känslor och alltså inte alltid helt logiska. Veidekke-VDns svar är sannolikt silade genom en jurist och kanske även av någon marknadsfigur som bevakar att intet ord blir fel med tanke på möjliga rättsprocesser. En offentlig blogg är knappast en bra plats att föra den diskussionen på, den frustrerade köparen ser det nog mer som möjlighet att skada motparten genom just offentlighet. Jag gissar att man internt på Veidekke har diskuterat att helt enkelt ta bort köparens kommentarer, jag tycker det hedrar dem att man låter det finnas kvar på nätet.

– – – – – –

Jag har natuligtvis också haft olika nöjda kunder i de projekt jag deltagit i genom åren. Skalan går från ”hoppas vi aldrig ses igen, idiot” till en  ”åh, vad roligt att ses igen”-kram när vi råkas. Ja i extremfallen då, och så några som bara är lagom nöjda då, vare sig mer eller mindre.

Vi har inte själva kört några egen-regiprojekt vad gäller bostadsrätter men varit inblandade i rätt många. I några av dem fanns det missnöjda kunder. Typ Berra eller Veidekkes köpare/bloggkommentator Olav Björk.

Även om det sannolikt finns några kunder man aldrig lyckas med (~5% enligt en luttrad husbyggare) så måste ändå ansvaret för detta ligga på byggaren.  Min erfarenhet säger att de flesta köpare har ganska stort tålamod och ganska stor förståelse för problem som kan uppstå. Erfarenheten säger dessutom att de kan förbli nöjda kunder även om bygget blir försenat, även om allt inte blir perfekt i detalj. Om en balkong riskerar att fall ner från tionde våningen så går faktiskt även det att förklara om man samtidigt hanterar problemet. Det som krävs är att man kommunicerar och att köparen behåller förtroende för byggaren genom hela processen.

När förtroendet sviker så börjar börjar köparen leta fel, när man hittat felen börjar man skicka brev. Brev som ändrar karaktär när kunden känner sig fel behandlad, från besvikna brev till arga, frustrerade brev.  Arga, frustrerade brevsom liknar det man kan läsa på Per-Ingemars blogg.

– – – – – –

Fusk-TV bryr sig inte

Allt borde varit sagt tom Martin Arkad, byggbolaget Järntorget och den sorgliga historien en familj som förlorat mycket pengar på dumheter. Det blev en långkörare här på Sync Blog.

Nu, nästan ett år senare så blir Firma Timell och Ekdals program om Järntorget fällt i Grankningsnämnden. Osakligt är väl ungefär sammanfattningen av beslutet.

Lennart Ekdal viftar bort det hela. Arrogant i min ögon, han verkar skita i beslutet. Planeringen inför en ny säsong pågår.

Så. Vad blev det av allt nu då?

Järntorget får rätt i sak både i tingsrätt och Granskningsnämnd men har ändå  i någon mening misslyckats med en kund och ett bygge.
TV4 fick smäll på fingrarna för att de gör ett oproffsigt program.
Byggbranschen fick lite uppmärksamhet på SVD Opinion, som så ofta var det ganska dyster reklam.
En familj i Märsta funderar på varför allt detta elände drabbat just dem.

Bara förlorare.

– – – – –

SVD och Byggvärlden skriver om detta.

Uppdrag Oberoende Blogg

Den här bloggen är oberoende.

Oberoende av tid och rum, oberoende av inkomster och pengar, oberoende av relevans och  krav på objektivitet.

Bloggaren däremot är beroende av att det fylls på med bloggvirke. Jag är dessutom på olika sätt knuten till olika människor via vänskapsband, delägarskap, betalning för tjänster, tacksamhetsskuld, blodsband, medkänsla, någon enstaka antagonism och i väldigt stor omfattning av kärlek.

Jag är vid enstaka tillfällen i mitt jobb besiktningsman, vi utför dock inte överlåtelsebesiktningar av småhus. Återkommer till orsaken.

Uppdrag Granskning gjorde igår ett inslag om det de husköparbranschen. Besiktningsmän och mäklare ställdes inför skranket. Ordet ”oberoende” är dessutom utsatt för extra granskning.

Ovanstående var mer en ingress till ett blogginlägg om det men det hinns inte med just nu.

Sug på det så länge så kommer resten senare.

—–

Uppdrag granskning jagar besiktningsmän

Det gör vi på Sync med. Ibland. Sannolikt av andra skäl. Typ att vi vill ha något besiktigat.

Janne Josefsson har en annan agenda 🙂

Det blir blogg om detta imorgon 😉

—–

Som medlem i SBr känner jag min plikt att föra vidare pressmeddelandet.
Rätt bra bloggmaterial det med…

—–

Bonusmaterial i kategorin ”Knäckta husköpare med förstörd privatekonomi” finns här.

—–

Konsultens drivkrafter

Måste haka på ett ämne som fladdrade förbi på Twitter i helgen. Livslängden på en Tweet är ju sällan värd att räkna mer än i minuter. Ibland är det bra, ibland är det korthuggna twittrandet värt att spara och fundera över. Det handlade bland annat om konsulter och deras (dvs vårt) sätt att ta betalt. Timdebitering. Igen.

—–

Det var Fredrik på Byggvärlden som startade tråden. Jag hajade till på en Tweet från Helena Johnsson, (Ass.prof. in Industrialised house-building, Luleå Universitet). Det blir naturligtvis ryckt ur sitt sammanhang här och det kanske vinklar det annorlunda än Helena avsett, men jag hävdar konstnärlig frihet alternativt oförstånd i så fall. Hursomhelst.

”De som gör modellen (proj) är inte de som tar hem vinsten (prod). Alltså ingen drivkraft för BIM.”

Verkligen?

Jag blev lite nyfiken, följde deras mellanhavanden och hittade en till.

”Finns tusentals konsulter inom bygg som säljer per timme. Att säga att de ska fokusera kundvärde är lätt, men hur kommer vi dit?”

Jaha?

—–

Konsultens drivkrafter – vilka är de?

Jag tror, efter att ha diskuterat detta med mig själv en lång stund, att jag känner till dem rätt bra. Här är en lista utan egentlig rangordning.

  1. Pengar är naturligtvis en drivkraft för att jobba, men mer faktiskt för att kunna betala räkningar och kanske en Thailandsresa ibland, alltså inte på det där affärsmannamässiga sättet där fokus ligger på vinsten i kronor och ören.
  2. Avtryck. Man vill göra ett avtryck, bygga något som syns och går att ta på, något man gillar. Det är påtagligt att många i byggbranschen nördar in sig svårt i sina projekt, man blir lite kär i dem ibland. Husen och broarna.
  3. Utveckling är en bra grej. Det triggar alltid att testa nytt, uppfinna och utveckla. Jag har svårt att tro att en normalt funtad konsultnörd skulle backa för att testa BIM när tillfälle ges och efterfrågan finns. Vi som rör oss i det relativt sett lilla formatet får kanske vänta lite, men jag ser det som framtidens verktyg även i de minsta ombyggnadsprojekten. Men man skall inte glömma att vi sen Jesus gick i kortbyxor faktiskt byggt i 3D irl och i alla tider hanterat pengar och tid i förhållande till detta. BIM är ingen frälsning, det är ett verktyg.
  4. Bekräftelsen. Positiv feedback och beröm från en nöjd kund och andra i omgivningen är grymt mycket värt och det leder i bästa fall också till det bästa av allt – nästa uppdrag!
    Att se någon bli lycklig över sin nya bostad eller se barn lyckligt leka på sitt nyrenoverade dagis är också rätt ok.

—–

Man skall väl passa sig för generaliseringar. Och kanske vara tydlig med vem man pratar om när man säger ”konsulten”. Om man med det menar WSP eller Sweco som aktör i stort med sina tusentals anställda eller om man menar den enskilde personen som sitter på deras kontor och älskar just sin del av ett gigantiskt projekt. Det är två vitt skilda betydelser.

Jag är i det sammanhanget den lilla lilla konsulten på det lilla lilla kontoret men med insyn i mycket.

Jag tror alltså inte att timdebitering tar fokus från kundvärde. Jag tror inte att konsulterna är en broms när BIM introduceras, vi kommer bara vänta till det gör nytta för våra kunder.

—–

(nu vet jag ju att den bloggen besöks frekvent av en del konsultnördar, jag blir extra glad om de också skriver om sina drivkrafter i kommentarsfältet nedan)

—–

Att hyra ut sin kropp per timme

(hakar på en grej som fanns på Twitter i helgen, en diskussion om konsulters sätt att ta betalt)

—–

Vi på Sync är konsulter, konsulter i byggbranschen. Vi tar betalt per timme.

Det är en betalningsform som förmodligen kom till i den stund världens älsta yrke startade sin verksamhet. Där har man, vad jag förstår, till stor del gått över till fast pris på uppdragen. Vi ligger lite efter i konsultledet med andra ord. Byggkonsult – världens näst äldsta yrke?

Vi vill gärna jobba på fast pris, vi också.

Sannolikt hade våra kunder tyckt det var bra också, så varför inte? Jo, för att vi inte riktigt har koll på vad som skall utföras. Kan man inte bestämma omfattningen och förutsättningarna innan jobbet så går det ju inte att sätta ett pris på det. Då får man köra på löpande räkning. Timdebitering alltså.

Hörde jag någon hosta?  *host-lyxproblem!-host*?

Ja, det kanske går upp som ny etta på topplistan över I-landsproblem, men jag släpper bomben ändå – det är svårt att skriva tid och ta betalt på det sättet!

Visst, vi skriver ner allt vi gör i tidrapporten, i bästa fall jobbar vi koncentrerat med ett projekt i flera timmar i sträck, då är det enkelt att skriva sin tid. Det blir svårare när det flyter ihop, ett telefonsamtal, en kort fundering på en teknisk lösning, spårvagnsresan till arbetsplatsen som ägnas åt Spotify eller Wordfeud men enligt avtal kan debiteras. Tiden som snackas bort när alla på mötet skall stå i kaffekön en lång stund, hur gör man med den? Och lunchen som ägnas åt prat om jobb borde ibland vara debiterbar, många goda idéer kommer i sällskap med god mat och dryck. Inte så lätt alltså.

Ett annat sätt att ta betalt skulle vara välkommet.

Häromdan hade vi besök av en konsultkompis med egen verksamhet likt vår. Han satt i vår soffa på Synckontoret och sa att han hatar timdebiteringen. Han vill ta betalt för ett värde, inte för nedlagd tid i kalendern utan för det värde som kunden kan dra nytta av.

Precis. Vi tillför ett värde och vill gärna ta betalt för just det.

—–

Betalt efter kundvärde? Tanken svindlar. Återkommer när jag dokorerat färdigt på ämnet 🙂

—–

Kalkyler, kalkyler, kalkyler

Det är inte annat.

Projektkalkyl

Byggherrekalkyl

Kostnadsberäkning

Byggkalkyl

Alternativkalkyl

Produktionskalkyl

Efterkalkyl

—-

Kalkyler. Det är inte annat.

För ett tag sen så utlovades Kalkylkbloggen här, ett av de ämnen vi börjat hantera men aldrig riktigt trängt in i. Vi har några halvfärdiga inlägg om kalkyler, kalkylerande och  kalkylatorer men inget känns riktigt klart att publicera. Och det kommer annat emellan också, så det lär dröja. Vi kan dock trösta med att vi gör kalkyler hela tiden, faast dem får vi aldrig lägga upp på bloggen. Hemligt hemligt hemligt.

Ni får nöja er med att läsa Byggvärlden så länge. Om kalkylatorer och bristen på dem.

—–

Ackordsfundering i byggvärlden

Fredrik på Byggvärlden bloggar om ackordssystemet och dess brister. Han är ganska väl insatt i frågan, tror jag, trots att han är journalist (jmf Ferdinands mamma på julafton). Han är skeptisk.

Tyvärr får jag hålla med, det hade varit roligare om vi någon gång var mer oense. Möjligtvis har Calle Fridén mer åsikter i ämnet som går tvärs emot Fredriks analys, jag vet inte.

Jag har själv inte behövt hantera det i praktiken någon gång. För länge sen, när jag jobbade på stora byggbolaget, så skötte platschefen och lagbasen förhandlingarna. Bägge uppbackade av varsin ombudsman. Det jag fick höra var snacket inför och efter förhandlingen. Gubbarna som luftade sina förhoppningar, utfallet och sen gnället att det inte blev mer.

När jag hade egen firma var det aldrig tal om ackordslön, de gubbarna var glada att jag överhuvudtaget kunde betala lön. Vi hade ambitioner att hade ett eget system som kopplades till det gemensamma resultatet och som gav alla i företaget en extra bonus. Jag vet att Dipart är innen på likande tankar. Det är en fin tanke och i all välmening man försöker men det är inte helt enkelt att genomföra i praktiken.

Trots att jag har kryssat förbi ackorden för egen del så har jag ändå fått ganska god insyn i det. Det verkar som det är ungefär samma idag som det var 1989. Fredrik pekar på några av bristerna, till exempel attt det kan stöta ut de svagaste ur ackordslaget. Gubbar som inte producerar ett mätbart resultat får inte vara med de tuffa killarna. Jag fick själv se på ganska nära håll hur olika platschefers agerande i förhandlingen var mer avgörande än gubbarnas verkliga prestation. Det finns säkert bra undersökningar att googla fram, men det torde vara klart att löneglidningen är påtaglig i goda tider med hjälp av ackorden.

—–

Nu måste jag jobba en stund men kommer ägna lite tankekraft att försöka argumentera mot Fredrik.
Bara för att 🙂

Återkommer.

—–

ROT hot mot svartjobben

Inte så vanligt med positiva nyheter om svartjobben annars.

Byggvärlden skriver om en tydligt positiv effekt, så även Ny Teknik. ROT slår ut mycket av svartjobben och hjälper folk att få lite bätrre skattemoral på köpet 🙂

—–

Mer om ROT  och moral på Sync Blog här.

—-