Soppåsen och dess väg till soptunnan

Ja, jag var ju snudd på yster igår och skojade till det om ett för byggbranschen väldigt allvarligt ämne – städningen.

Ysterheten var nog en kombination av stämningen bygget i fråga, Syncs nya uppdrag som vi snart börjar jobba med, veckodagens egenskap (snart helg) och ett ganska soligt Göteborg.

Bygget i fråga är för övrigt inne i den roligaste fasen, det känns i luften som om vi har en sån där amerikansk djup röst som startat en countdown för take-off. Jag tror man kan likna det vid en hockeymatch där tiden är motståndaren, där man måste göra två mål till, där sekunderna tickar nedåt. Jag gillar det. (Bygget alltså, hockey har jag lite grann släppt.)

—–

Nu till det allvarliga.

Jakob kommenterade gårdagens inlägg och triggade mig till dagens högst privata bekännelse. Det vill säga:
– Jag är inte så jävla duktig själv. Häpp

Se bilden nedan. Det är utsikten från vårt kök hemma, förbi en halvt färdigbyggd uteplats, vidare ner till soptunnan vid vägen. Titta på altanen! Där ligger en soppåse.

Visst ser det oöverstigligt ut? Att vandra bort med påsen och slänga den i tunnan? Jag menar – ORKA!

Eftersom jag är trogen Googleanvändare så flög de som tack förbi och plåtade vår tomt i somras, så därför kan jag också visa att det rör rör sig om ca 50 000 mm (+/- 10 000 mm).

Det är en promenad som alltså är ca fem gånger så lång som den promenadstig jag idogt trampat upp mellan fåtöljen och kylskåpet. Promenaden till soptunnan är också en pytteliten bit av den där goa långpromenaden som vi så gärna säger att vi så gärna vill gå men inte riktigt kommer iväg på ändå. Faktum är att vi påbörjar de få stegen mot tunnan varje dag, men viker av ungefär halvvägs för att mata en kanin som bor där i dungen.

Så med detta i tanke så skall jag kanske tagga ner lite och inse att jag antingen får börja slänga soppåsar själv också eller också sluta tjata på gubbarna på bygget. Skall fundera på detta. Hela helgen.

—–

(Nu är det strålande sol, ca 8 minugrader och jag skall göra comeback på mina skridskor köpta 1984 och senast använda 1991 – hinner alltså inte fixa med soppåsar just nu) 🙂

—–

4 reaktioner på ”Soppåsen och dess väg till soptunnan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s