Kalkylbloggen – var god dröj

Syncs analysavdelning jobbar på underlaget till en serie blogginlägg om byggkalkylering. Det går så där. Det var mummel om strukturer, gnyenden om i vilken ände man skall börja, ifrågasättande vad det skall tjäna till.

Så här långt är detta det jag har att jobba med:

—-

Det blir inte mer än så ikväll, mest för att vi tramsat i mailen. Det var så att en byggare messade om platschefsrekrytering, igen. Han satte dessutom dagspriset på en platschef, hittelönen är betydande. Jag skickade frågan vidare på övriga Sync.

Så det ena ledde till det andra och ordföranden skrev:

”Jag tipsar om Dej Mattias och sedan åker vi andra till Barcelona för pengarna!”

Jag:

”60 lägenheter nybyggnad. Det kan inte vara så svårt?

(Ses 2012 på lämplig vårdinrättning så fort jag får frigång igen)”

Ordföranden:
”Frigång? Jag har inte sett den möjligheten än för Dej.”
Jag:
”Nej, jag förstår att de ekonomiska bidrag staten skjuter till för övervakningen av mig är betydande. Stämmer det att både NASA och neuroforskarna är intresserade/oroade? ;)”
Ordf.:
”Mest intresserade!”
—-

Det sista saknar förmodligen allmänintresse, men skitsamma, det är min blogg, jag gör som jag vill.
—–

Kalkylera för urbana och arkitektoniska kvaliteter

Läste i Byggvärlden om ökade kostnader och 31 förslag på sätt att sänka kostnader i byggbranschen. Skåpmat tyvärr.

Sync säger – Been there, done that. (för länge sen)

—–

Men ibland kommer det nya vinklar på det hela. Man kan läsa en kommentar till artikeln:

Kostnad vs Kvalitet
Ett av byggbranschens allra största problem är oförmågan att mäta kvalitet med samma precision som kostnader. De senaste 150 årens erfarenheter visar vikten av att den byggnadssubstans som tillkommer är av högsta möjliga kvalitet för sin egen epok.

Tipsen i artikeln är utmärkta så länge dessa inte innebär att viktiga urbana och arkitektoniska kvaliteter eller flexibilitet och generalitet kompromissas bort. Den samhälleliga kostnaden för dåliga stadsmiljöer och byggnader som underutnyttjas, som måste renoveras eller rivas i förtid är enorm. Tyvärr syns den oftast någon annan stans än i byggbolagens kalkyler.
Bygga billigt är dåligt, bygga ekonomiskt är bra!”

Staffan Schartner
—–
Här skall analyseras 🙂
Vad står det egentligen?
  1. urbana kvaliteter kompromissas bort
  2. arkitektoniska kvaliteter kompromissas bort
  3. flexibilitet kompromissas bort
  4. generalitet kompromissas bort
  5. kostnaden för dåliga stadsmiljöer
  6. kostnaden för byggnader som underutnyttjas
  7. kostnaden för byggnader som måste renoveras eller rivas i förtid

Här har jag väldigt lätt för att formulera några schysta sarkasmer om hur snacket går om såna här frågor på kalkylavdelningen på ett byggföretag eller för den delen i konferensrummet hos byggherren. Jag undviker det för stunden och återkommer.

Men några saker är klara – all kommersiell verksamhet går ut på att tjäna pengar och all offentlig verksamhet går ut på att minimera kostnader.

—–

Kalkylforskning på Sync

Jag har ett outtömligt förråd av historier om kalkyler, kalkylatorer och kalkylerande. Jag tror det är det som behövs på internet just nu. Byggkalkyler.

Dåliga kalkyler.
Bra kalkyler.
Snabba kalkyler.
Spruckna kalkyler.
Dumma kalkyler.
Noggranna kalkyler.
Slarviga kalkyler.

Om man skall bedriva entreprenadverksamhet (vilket jag tycker är mycket tveksamt ibland) så är kalkylen fundamentet i snart sagt alla projekt. Alltså är kalkylen värd att ägna lite kärlek.

T ex så ägnade jag och en byggare den här rivningskalkylen en hel kvart igår. Det är kärlek det.

I det här fallet gällde det en glasfasad i en ny entré och en trappa. 200 tusen. Så enkelt kan det vara.

Det här tänkte jag ägna mig åt här på bloggen en lång tid framöver.
(Det plus sedvanligt trams, lågmälda känsloutbrott och statistikfiskande från tidningsartiklar)

—–