Julknytkalas – Epilog del 2

Vi har som bekant haft kalas.
Ett kalas är ett projekt.
Projekt skall alltid följas upp och avslutas snyggt.

Temat för dagen är SNYGGT.

De som bidrog till knytkalaset visste ju att det absolut inte var fråga om vare sig tävling, prestige eller fjäsk inför pärleporten. Nej, det är bara så att ibland vill göra sig till, göra lite mer eller annorlunda.

På topp tre på snyggast-listan hamnar nog byggnadsantikvarien med en vacker fruktkorg
(bild saknas 😦 ).
Den blivande chefen på Betonghåltagning får också plats med sina konstfullt upplagda charkuterier
(trots sin vegetarianövertygelse, bild saknas här med)

Snyggast var nog ändå en verktygslåda.

Snyggt projekterad och tillverkad av påhittiga arkitekter.

Snyggt, yteffektivt, välförpackat, funktionellt. Förmodligen kostnadseffektivt också?
(Jag hoppas verkligen att man luckades med allt detta i en standardprodukt, så det inte är en dyr specialbeställning på en mekanisk verkstad, lackerad i Ferrari-fabriken:) )

Förutom det uppenbart snygga och påhittiga så blev det dessutom populärt att hänga runt den.

(om Syncs underrättelseavdelning har fått fram rätt uppgifter) så skall mannen nedan hedras för detta.

Julknytkalas – Epilog del 1

Ja, ett sånt kalas det blev, så mycket mat, så mycket skoj, sån fin lokal, så trevligt folk, så ännu mera mat, så mycket godis.

Och nötter, ostar, skumtomtar, ris a´la Malta med saftsåsen i en gigantisk whiskeyflaska, väldigt många mer ostar, dadlar, fikon + lite allt möjligt gott.

Vi hade specat och beställt in drygt 2 kg mat per person medvetna om att överflödet skulle gå till något gott. En vanlig måltid kanske är 400 gram som mest, på ett julbord kanske man kan trycka i sig det dubbla. Givet att alla kommer till ett knytkalas med lite mer än de faktiskt fått sig tilldelat att ta med.
(undviker alla referenser till dålig bygglogistik och slarvigt mängdat material i byggbranschen – det är för viktigt för att tramsa om)

Man kan säga att vi gjorde en lärdom på Julknytkalaset 2008 när det gäller efterlogistiken. Då hade vi mängder med mat över, vi fördelade och försökte äta upp en del, men faktum kvarstår att vi slängde groteskt mycket god mat den gången.

Denna gången hade vi bättre ordning på det. Jag skickade frågan till en kontakt i en organisation som jobbar med människor som har det jobbigt, människor som definitivt inte blir bjudna på julbord. Inte så som vi andra i alla fall. Gensvaret från min kontakt var positivt, tacksamt och fantastiskt glädjande för oss.

Så – kl 23.30 igår lastade vi in drygt 200 kg mat, massor med julmust och bubbelvatten, ostar, godis och allt som kan finnas på ett julbord i en bil. Det blir ett minst lika fint kalas idag på ett härbärge nära oss.

—–

Det har hänt några gånger här på bloggen att vårt dåliga samvete och vilja att hjälpa till kommit fram, bland annat här, här och här.

Nu fick vi till en liten start på det. Det känns bra.

—–

Brandlarm? Check!

Ja, är det inte det ena, som flickan sa…

—–

Lokalen är ju nyss byggd och knappt besiktigad och godkänd än. Elentreprenören skulle visa vår hyresvärd hur det tekniska fungerade, så han tryckte lite på knapparna.

Oj vad det tutade i lokalen.

Och ännu mera oj vad det tutade när brandkåren kom åkande. Brandmännen rusade in med tuber på ryggen. 🙂

Adrenalinnivån sjönk och byttes mot mummel om klantskallar och slarv.
(Förmodligen hade de blivit avbrutna i en viktig innebandymatch eller nåt)

—–

Om det inte framgått så kan jag meddela att vi har väldigt skoj på Sync just nu. 🙂

—–

Shit happens (även på kalas)

Jo, här tänker vi på allt.

Kalaslokalen börjar möbleras, kocken är halvstressad, porslinet ligger och väntar. Leverans av rödbetssallad är avklarad, Kalixromen på väg, syltan ligger i brandskyddskonsultens bil.

Några återbud har kompenserat av nytillskott. Julmusten justerad, sillen ligger just nu en person kort men vi bedömer det som att svältrisk ändå inte förligger.

—–

Reklampaus

”I kväll tackar vi särskilt Örns Byggvaruhus som till Julknytkalaset inte bara tar med sprit och prinskorv utan även toalettborstar, WC-papper och sopsäckar. ”

Slut på reklamen

—–

Vi är dessutom ytterst tacksamma att den brasilianska desserten med ett täcke av smulad vit choklad redan är på plats. Det innebär att jag och kollegan kan ta vår del den redan till lunch. 🙂

(Mycket Brasilien blir det, lite Norge, någon finskt och rätt mycket Hällingsjö – precis som vanligt)

—–

Arbetsmiljöverket har koll på Sync Blog

Jo, det är sant. Att jag vet det är enbart på grund av fåfäng koll på de länkar som skickat besökare in på bloggen. Igår var det en jag inte kände igen och var liksom tvungen att kolla närmare på.

Då hamnade jag här:

—–

Ja, så är det . Arbetsmiljöverket skannar nätet efter nyheter om arbetsmiljö och sånt.

Att bli jämlik med diverse landsortsblaskor går väl an som alldagligt smicker men att jag och Regeringen står där jämsides – shit vilken ära!
(att man på myndigheten har uppmärksammat ett kungligt julknytkalas tar jag som intäkt för att vårt kalas bidrar till bättre miljö i byggbranschen)

—–

Kungen av Brasilien har meddelat sig (till Sync)

Det är ju inte varje dag hovet hör av sig. Idag hände det. Helt säkert med anledning av ett synnerligen respektlöst blogginlägg häromkring.

—–

Härmed förklarar jag Kungen af Brasilien att hovet och medfölje med stor gagn och
glädje kan antvarda följande fetaljer till våran gemensamma kolifej :
  1. 3 stk stora Limpor ” Campagne ” , 4 stk Vörtbröd , 4 stk Lök-baguetter .
  2. 2 Kg av en vaskäkta vegetarier handrullade Köttbullar .
  3. 2 liter Spirituosa Typ Vodka .
Med kugnliga helsningar/Kungen      ( Som en akta kung kan jag  heller stava och fomulea rätt )

—–

Jag är hedrad. Och stolt. Stolt över att känna en sån tung person.

Faktiskt så är han mycket mer lämpad att vara kung än kungen. Han talar minst sex språk flytande, har ett gediget diplomatarv i släkten, han driver ett företag som ibland visar vinst (!),  han är ättling till en riktig president (tveksam merit för en monark, men va fan). Han kan stava (fast vill liksom inte).

Jag fortsätter gärna att sätta in min del av 100 miljoner till apanaget om vi kan kung byta rätt av. Deal?

—–

Julknytkalas 2010 – Nu börjar det brännas

I fredags kväll gick det ut en lista till dem som anmält sig till kalaset.

Idag fick jag världens gapskratt när en ägaren till ett litet snickeri ringde. Han har två anställda som skall med och sin ex-fru som kompanjon. Jag vill ogärna hänga ut någon med namn men vi kan kalla honom Kungen av Brasilien.

Jag:
– Det är Sync

Han:
– Hej (paus och inandning). Sju kilo köttråvara!!! Vi skall ha med sju kilo kött!!! Hon är ju för fan militant vegan och jag äter ju inte griskött!

—–

Så är det alltså – han skulle ha med prinskorv, hon handrullade köttbullar.

Inte kunde väl jag veta att hon var i stånd att bränna bilar på Scan och att han ganska oväntat skulle hävda sitt muslimska släktträd som orsak att inte gilla prinskorv. Väl?

🙂

—–

Projektledning – sociala och ekonomiska hänsyn

Ja, det är dumt att lova för mycket.
Ja, vi har mycket att göra ända.
Nej, jag ångrar mig inte.

Förberedelserna för kalaset ligger på toppen på ett redan tufft schema. Det är då jag funkar som bäst.
(har aldrig fått någon diagnos men det finns säkert en adekvat bokstavskombination för detta 🙂 )

—–

Fördelningen av vem skall ha med hur mycket av vad är i full gång. Än så länge bara i mitt snurriga kreativitetscentrum, men med ganska rask fart på väg in i strukturfascismen i andra hjärnhalvan.

Jag har för övrigt idag på det här temat frågat en jurist om han är bra på något. Han svarade: Julskinka! Jag är bra på julskinka.

Sen pratade jag med en entreprenör och frågade samma sak – vad han är bra på. Han svarade: Fakturera!

Ni fattar vad jag får stå ut med?

—–

Kriterierna för fördelning kommer ske enligt följande:

  • Den bidragsgivare önskat sig en uppgift har en liten fördel.
    (Grattis till er:) )
  • Svårigheten att laga/transportera/införskaffa maten.
    (jmf: hemlagade tunnbröd kontra värmeljus)
  • Kostnaden att införskaffa maten/godset ställt i relation till bidragsgivarens förmodade intjänandeförmåga.
    (jmf: löjrom kontra knäckebröd)
  • Bidragsgivaren fysiska förmåga att faktiskt orka bära maten.
    (jmf: Julmust kontra servetter)
  • Bidragsgivarens dagliga värv
    (jmf: fysiskt arbete på rivfirman med livet som insats kontra konsult med knarret på kontorsstolen som värsta arbetsmiljöproblemet)
  • Syncs relation till bidragsgivaren och vår tro på dennas förmåga att prestera
    ( kan då leda till bestraffning, belöning, pennalism, ödmjukhet)

—–

Återkommer till berörda via mail senare fredag kväll med fördelningsbeslut. Överklagandetiden är från utskicket 5 minuter, det skall ske skriftligt och kommer hanteras skyndsamt men ointresserat och formodligen först hånas och sen avslås. Beslutet vinner därefter laga kraft och bidragsgivaren är således bunden vid beslutet.

Sync menar allvar

—–

Produktionskalkyl, andelstal, tidplan

Jo, här på Sync håller vi på med årets projekt just nu – Julknytkalaset.

I stort sett har allt annat lagts åt sidan så här dags på kvällarna, när det fest som gäller. Nu är ju festplanering som vilket annat projekt som helst så det finns en budget, en tidplan, en nästan färdig fördelningslista och ganska lite tid att bli klar.

Så i brist på utlovade kalkyllektioner häromkring så kan vi väl redovisa andelstalen på kalaset.

Jag utgår från min egen konsumtion och beräknar alltså 1 890 gram blandad mat, 3 skivor bröd, två ägghalvor med grejor på, två skivor mjuk kaka, mycket hårt, lyxig bröd, pepparkakor, några glas julmust och 15 cl sprit. Lite kaffe på det?
(Öl finns i baren 🙂 )

Förmodligen drar vi på lite till, det skall bli mat över denna gången. Rejält över.

—–