Ombyggnad av råvind till Attefallslägenheter

SpeakerHar alla hört talas om Attefallslägenheter?
Inte?
Någon?

Nehe. Det är ändå en smärre revolution i vindsombyggarbranschen. Attefallslägenheten kan få långtgående effekter och det har fått väldigt lite uppmärksamhet jämfört sitt mindre syskon Attefallshuset.

Attefallshuset är väldigt omskrivet och säkert populärt hos villaägarna. Åtminstone tills de inser att det i princip inget förändrar i bygglovshanteringen annat än att själva lovet hanteras som en anmälningspliktig åtgärd. Att man får bygga på prickad mark om ingen invänder emot det verkar vara största skillnaden trots allt.

Jag tror inte Attefallshuset får någon större effekt på bostadsbristen annat än att en del kan erbjuda ett lite lyxigare gästhus när släkten kommer och hälsar på.

Attefallslägenheter däremot, det kan bli grejor det. Den som läst om ombyggnad av råvindar här vet att det är ett kärt ämne på Sync Blog. Nu finns det alltså nytt bränsle för  fler inlägg på det temat.

Jag har sett att alldeles aktuellt exempel där man under flera år försökt rita och lösa lägenheter på en exklusiv adress i Göteborg men inte lyckats hitta rätt. Avsaknad av hiss i huset och svårigheten i att få dit en sån gjorde det svårt för att inte säga omöjligt att lösa.

Bild på vindDen 2 juli lämnade en nytänkande arkitekt istället in en bygglovsansökan på Attefallslägenheter. Bygglov beviljades tre veckor senare, förmodligen med viss glädje även på Stadsbyggnadskontoret.

Alla lägenheter är under 35 m2 och kan därför byggas nya med sänkt tillgänglighet (se standarden SS 914221:2006). Det innebär framförallt att man slipper undan hissen och minskar på funktionsmåtten inne i lägenheterna.

Istället för 5-6 svårsålda, stora lägenheter i etage så kan nu en BRF bygga 13 st attraktiva, små lägenheter i stans partykvarter.

Man ber att få gratulera alla inblandade 🙂
(och ett litet tack till Stefan Attefall är på sin plats)

– – – – –

Överkurs för vetgiriga besserwissers

I en ändring av PBL – SFS 2014:224 – kan man läsa:

”Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.”

– – – – –

På Boverket.se kan man läsa:

SMÅ BOSTÄDER

I avsnittet om bostadsutformning i BBR införs lättnader för alla bostäder med en boarea om högst 35 kvadratmeter.

  • Begreppet bostäder om högst 35 kvadratmeter införs. För sådana bostäder kan funktionen daglig samvaro samt funktionen sömn/vila överlappa varandra helt eller delvis på samma plats, och funktionen måltider samt funktionen hemarbete överlappa varandra helt eller delvis på samma plats. Det räcker att det finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa och det räcker med utrymme för ett bord som växelvis kan användas som matplats och arbetsplats.
  • Begreppet ungdomsbostäder tas bort. Små bostäder avsedda för ungdomar omfattas av de generella lättnaderna för bostäder om högst 35 kvadratmeter.
  • Bostäderna behöver inte vara avskiljbara, det vill säga alla funktioner utom hygien får finnas i ett och samma rum utan att kunna skiljas av. Man behöver därför bara ha ett fönster.
  • Köksinredning och utrymme för förvaring kan göras mindre.

– – – – –

Annonser

Bokriskommité, byggpakt och Göran P

Det är aldrig fel att bilda en arbetsgrupp.

Fastighetsägarna Sverige och handelskamrarna i Sveriges tre storstadsregioner utsåg för ett tag sen den fristående Bokriskommittén som nu har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet och hyresbostadsmarknaden i synnerhet att fungera bättre. Klas Eklund, seniorekonom SEB, håller i klubban. Han backas av några  ekonomelefanter, chefen på Tyréns, Sonny Modig och Hans Lind. Tungviktare rakt igenom, förstås.

Äeeh, undrar jag då – Fick inte Göran Persson det jobbet i juni? Nybyggarkommisionen. Det verkar snarlikt.

Tyrénschefen Ulrika Francke är ju med i bägge lägren (Tyréns är med och betalar NBK) . I Tyréns pressrelease kan man läsa att till skillnad från Nybyggarkommissionen så tar Bokriskommittén ett större grep kring byggandet av hyresrätter.

Så. Då var det sagt. Handelskamrarna ligger bakom och de har sikte på hyresmarknaden.
Jag gissar att Barbro Engman aldrig var aktuell som medlem i den kommittén 🙂

– – – – –

Sossarna toppade detta med att föreslå en byggpakt. I en skuggbudget, så det är bara nästan på riktigt i och för sig.

Alla aktörer skall sätta sig i en ring, hålla varandra i handen och gemensamt komma överens om att de visst vill bygga bostäder men att kommunala särkrav och bullerkrav och långsamma detaljplaneprocesser och höga markpriser och låga hyror och onödiga riksintressen och kanske någon grej till hindrar dem och att staten borde fixa det. Attefall kommer få skit för mycket, han kommer skylla på kommunerna som också får sig en släng från Fastighetsägarna som inte kan sluta kivas med Barbro Engman på Hyregästföreningen som fortfarande är lite sur på överlöparen Sonny Modig som nu sitter i Bokriskommittén tillsammans med bland andra Hans Lind som kommer med det mycket enkla receptet att bygga så dåligt att det blir billigt men det är självklart otänkbart för ingen vill ha en nytt miljonprogram med en massa likadana kåkar framsprutade av de stora byggbolagen när man kan bygga mysig blandstad med lokaler i bottenplanet så som Yimby tjatat om när de inte skrikit om de höghus som ser så coola ut i arkitekternas prospekt men som ingen granne till slut verkar vilja ha och till slut kommer allt ändå att falla på att någon jävla tunnel eller bro skall byggas innan man kan dra igång nånting annat. Men då är det väl en annan minister förstås.

Det kommer nog bli givande. Eller inte.

– – – – –

Men men men. Jag skall inte vara cynisk. Det är ju aldrig fel att bilda ytterligare en arbetsgrupp. Eller en pakt. Eller ett hederligt motorcykelgäng.
Just funderar jag mer på skillnaden på kommitté och kommission.  Wikipedia brukar reda ut det mesta för mig men jag kan inte riktigt se vilken som är finast.
Kanske pakt är lite tuffare, mer rock´n roll? Även om den bara finns i fantasin.

– – – – –

Mycket snack om en liten verkstad här. Farligt nära att jag tar fram mitt gamla plakat – Bättre en väl fungerande diktatur än en dåligt fungerande demokrati!

Jag nominerar Rickard von Platen. Eller mig själv.

– – – – –

Byggbloggare von Platen

Byggvärlden har fått en tung gästbloggare, Fredrik von Platen,
(Arkitekt SAR/MSA, senior adviser, Fd. ordf för Sveriges stadsarkitekter, 1989- 2003 ställföreträdande generaldirektör för Boverket.)

Med rubriken Hela bostadsmarknaden har gått i baklås”  gör han ett svep över byggbranschen, projektutvecklarna och bostadsdebattörerna i ett av de mest heltäckande inlägg jag läst på sistone. Ingen går fri från skuld där, inte ens det egna skrået.

Tyvärr svingar han onödigt och, som jag tycker, lite väl raljant och fränt om vad som pågår praktiskt på byggena. Det är synd för annars är mannen en citatmaskin.

Exempel:

Min egen yrkes­organisation, SAR/MSA påstår yrvaket att vår bostadsminister gynnar kvantitet på kvaliténs bekostnad. Som om vi arkitekter tycker att det byggs för mycket? Eller skulle vi arkitekter vara så aningslösa att vi tycker att det ska bygga färre och dyrare bostäder?

Sync: 🙂

– – – – –

Handen på hjärtat branschkollegor; tror vi på allvar att våra processer, från idé till färdig bostad, verkligen funnit sin ideala form, efter vilken allt annat i samhället ska anpassa sig?

Sync: Nej
– – – – –

Ty byggentreprenörer ”tar höjd” redan i sina anbud för alla de fel som de rent statistiskt brukar göra och som vi inte kommer ifrån att behöva rätta till. Att entreprenören därför schablonmässigt saltar entrepre­nadpriset med 40 % är inte ovanligt.

Sync: Nej, så är det inte.
– – – – –

Ett är säkert, det förekommer sällan någon skriftlig dokumentation från ett avslutat bygge om vad som gått fel och som absolut inte får upprepas i nästa.

Sync: Alltför sällan, men det förekommer.
– – – – –

En byggarbetsplats idag är dåligt organiserad. Man har numera, i de flesta fall, lärt sig att täcka över och väderskydda byggmaterialet som ska byggas in i huset. Men i gengäld har man dålig uppsikt över vad som ligger under presenningarna.

Sync: Nej, von Platen, så är det inte. Inte alltid.
– – – – –

Minnet i vår bransch är kort och intresset att läsa om andras erfarenheter är nästan obefintligt. Var den själv­kritiska tiden för tio år sedan en period av moralisk upp­rustning eller kanske bara läpparnas bekän­nelser efter en rad skandalösa byggen och avslöj­anden om karteller?

Sync: Ja, det kan man fråga sig 🙂
– – – – –

Vi har en feltänkt obligatorisk byggfels­försäk­ring, som praktiskt taget aldrig betalat ut någon ersättning och som branschen finner sig i. Det är ju bostadskon­sumenten som i slutändan ändå betalar premien. Det är som att betala till något beskyddande mc-gäng som sviker när det verkligen behövs skydd.

Sync: Har tyvärr ingen erfarenhet av MC-gäng på det viset
– – – – –

De flesta beställare måste anlita ”ÄTA-konsulter”, för att hitta kryphål för att inte bli helt blåsta av entreprenören, som i sin tur anlitar tvistemålskonsulter. Branschen är full av mellanhänder som inte höjer värdet på bostaden som produkt lika mycket som mellanhanden kostat. Det är per definition att betrakta som slöseri

Sync: Aj, Det gjorde ont på mig.
– – – – –

det är lönsammast att fortsätta bygga orationellt och dyrt och upprätthålla en prisnivå som innebär att man nätt och jämnt bygger för de ca 10 – 12 000 tillkommande hushåll i vårt land som årligen kan ha råd att flytta till en nybyggd bostad.

Sync: Kanske det
– – – – –

…pris­nivån går att upprätthålla genom att det är ett litet antal dominerande byggentre­prenörer i landet som sedan ett drygt decennium ”extraknäcker” som försäljnings­bygg­herrar genom att åt sig själva bygga bostadsrätter, som sedan säljs till ofta okunniga bostads­rätts­föreningar på till­växtorterna

Sync: Ok
– – – – –

Puh!

Mycket på en gång och nästan övermäktigt att analysera. Marknadskrafter, tillgång och efterfrågan, avsaknad av internationell konkurrens, kapitalets ovilja att konkurrera ut sig själv, skråtänkande, den tröga processen och avsaknad av erfarenhetsåterföring.

Den som orkar läsa rubbet klickar med fördel här.

– – – – –

Bygg mindre bostäder

Den trägne bloggläsaren vet att jag under en period byggde mycket för en korvhandlare. Han var exeptionellt bra på att marknadsföra sina produkter. När han hade total dominans på ölkorvar modell 30-centimeter så lanserade han självplockkorv – små, korta stumpar av samma korv blev en ny produkt.

Marknadsföringen? – Ät mindre korv! eller – Min är mindre än din!

(vet inte varför jag kom att tänka på det, men det ger sig säkert längre ner i texten.)

– – – – – –

Så till allvaret – en debattartikel i dagens GP.  Anneli Hulthén och Anna Johansson (S) skriver om sin syn på bostadsbyggandet.

Jag tar mig friheten att skala bort den politiska pajkastningen, fokuserar istället på faktiska innehållet och kopplar det till min vardag och kanske till Syncinlägget om planer häromdagen. Here we go.

Hulthén/Johansson listar problemen, inget nytt i sig. Unga göteborgare har liten möjlighet att få lägenhet och bor kvar hos föräldrarna. Utsocknes studerande har lika dåliga förutsättningar förstås. Näringslivet har bekymmer att locka folk till regionen när det saknas attraktiva bostäder.

Dessutom är det ett socialt misslyckande att vi inte kan fixa bostad åt dem som flytt eller flyttat från andra delar av världen, det bromsar integration och förlänger tiden på flyktingförläggningar.
(OBS – (s) var mer försiktiga i sin formulering, jag är mer radikal i den frågan)

Så, bristen på bostäder drabbar i någon mån alla och kostar samhället duktigt mycket pengar i uteblivna intäkter (näringslivet) alternativt onödiga kostnader (sociala problem).

– – – – – –

Orsakerna som Hulthén/Johansson ser det är två. Överklaganden och bristen på statligt stöd.

Eeeh, statligt stöd är inte min favoritlösning.  Möjligtvis kackar jag i eget bo här men så fort det finns en reform som ger möjlighet att plocka hem bidrag så anpassar byggbranschen sig snabbt, dock utan att det egentligen blir så mycket billigare i slutänden eller för den sakens skull så mycket mer bostäder byggda. Nuff said.

Problemen med överklaganden av bygglov och detaljplaner är mer påtaglig. När vi satt på lunchsamtal i förra veckan med ett gäng fastighetsägare, ett par arkitekter och en politiker från Byggnadsnämnden, så var en annan fråga ännu mer aktuell – svårigheten att ändra en detaljplan överhuvudtaget.  I debattartikeln skriver man att man måste ”våga okonventionella vägar att komma igenom det snåriga regelverket. Det rimmar väldigt dåligt med vad vi i branschen upplever i realiteten.

Faktiskt så snuddar man i debattartikeln vid några lösningar som är intressanta.

  • ” Vi kan tillåta högre hus som ger fler bostäder på samma yta. Vi kan driva på ombildning av vindar och andra utrymmen till lägenheter.”
    Ja, det är poppis att kalla det förtätning. Jag gillar det jag med, men bromsen ligger i de sega detaljplanerna, höga krav på tillgänglighet och buller gör det ännu svårare. Det krävs mer mod hos dem som ger bygglov och de behöver uppbackning från politikerna.
  • ”Vi kan till exempel pröva att importera färdiga lägenhetsmoduler för snabb montering.”
    Ja, det är poppis att kalla det industriellt byggande när man hittar på system. Jag gillar det jag med, men bromsen ligger i att bygglagstiftningen ritar allt större, dyrare hus åt oss och att vi tycker att 50 m2 per person är en normal bostad, det alltså drar åt samma håll, dyrare. Moduler, industriellt, systemtänkande – whatever – skall vi bygga billigare så måste något mer fundamentalt ändras.

– – – – – –

Slutklämmen andas optimism – ”Vi tror dialogen med byggindustrin kan bli bättre om vi lägger manken till”.

Ja. Prata och äta luncher och sånt är viktigt.

Men sen måste man göra något också. Det är inte lätt.

– – – – – –

För länge, länge sen skrev jag detta om detta.