Skyll inte på vindsvåningarna

GP skriver att Istapparna är vindsvåningarnas fel vilket ju är lite konstigt.

Jag menar hur skall en stackars vindsvåning egentligen kunna ta ansvar något sådant?

Nej, det är mitt fel. Ja, om vi utgår att jag representerar dem som projekterar, bygger och har kontrollansvar när det byggs om vindar och annat. Att det blir istappar beror inte på att en vindslägenhet är oansvarig eller försumlig, det beror på att någon missat lite isolering och byggt en köldbrygga på ett olyckligt ställe. Inget konstigt alls.

Ansvaret däremot ligger ju naturligtvis hos fastighetsägaren.


(faktiskt lite småkorkad vinkling av TT på Fastighetsägar-VDn´s uttalande i artikeln, tråkigt med tanke på att alla andra klipper den texten utan att fundera DN, Expressen, DI)

Fokus på tak

Jag är ju tveksam till Twitter som bekant.

En orsak till min tvekan är att jag, eftersom jag följer Fokus på Twitter och på Facebook, snart kan läsa allt på nätet innan tidningen kommer hem till brevlådan. Nästan.

Det är liksom min vuxenstund hemma på fredagarkvällarna att få läsa en bra tidning, dricka sprit och äta chips. Jag vill inte ha läst halva tidningen innan dess. I-landsproblem de luxe. Skit.

Nåväl. Denna veckan gör Fokus en kortis om tak som rasar. Samme gubbe på Boverket säger samma saker som i övriga tidningar. Så man lyckas väl inte direkt hitta orsaken till problemen. Inte de heller. Tyvärr.

——

Jag tycker så här – Det går inte att skylla på snön.

Om det legat mer snö än taket klarat av att bära borde man skottat – en fråga om underhåll.
Om taket rasat under en snölast som det egentligen borde klarat – då är det felbyggt.

——

Det finns hundra varianter på fel och tusen ursäkter för att felen begåtts men det är fastighetsägare, konstruktörer och byggare som är ansvariga. Det är inte BBR och inte Någon Annan.

Och det är inte Ingen.

Oj då! Det hade jag ingen aning om

Nej.

Knappast någon fastighetsägare kan väl säga att han inte kände till att det var och är risk för snöras. Ändå händer sånt här. Jag som har svårt att undvika att tänka fram olika katastrofscenarier och jag får ont i magen av att det kunde gått en mamma där under med sin barnvagn eller kanske en dagisgrupp sådär gulligt hand i hand i sina reflexvästar och ryggsäckar.

Så nära.

Bilen på Kobbarnas väg fick taket krossat av fallande ismassor.

Bilden är från GP.

Min bror bor på den gatan. Hans pizzeria ligger i huset där, tror jag.

Så nära.