Är råvinden en våning eller en vind?

Pär Thurfjell

Pär Thurfjell, Helhetshus

Gårdagens inlägg på bloggen om Attefallslägenheter skickade ett samtal till arkitekten Pär, ända från Stockholm, minsann. Personen som ringde var nyfiken på vad han kunde använda denna nya kunskap. 🙂

– – – – –

Själv pratade jag med Pär och kom in på spåret om vad som är vind. Det är ju inte självklart att alla råvindar definieras som vind. En del av dem kan ju faktiskt vara det som kallas för våning. Normalt sett är det bättre, högre höjd och mera volym. Men formuleringen som Attefallslägenheterna bygger på är just ”vind”. Inte våning.

Enligt definitionen nedan är det en våning om byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Byggnadshöjden är då avståndet mellan markens medelnivå till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Våning, inte vind

Våning, inte vind

Vind, inte våning

Vind, inte våning

Så ironiskt nog så verkar det med generösare volym i vissa fall bli sämre chans att få bygga Attefallslägenheter.

Eftersom vi alltid jagar maximalt med BOA i projekten så har vi jobbat hårt för att hålla ner uppbyggnad av golv och trycka upp takkonstruktionen så långt det är möjligt. Snedtaket gör att man förlorar BOA annars.
(I ett annars ganska litet projekt räknade jag ut att varje centimeter extra golvtjocklek ”kostade” ca 1,5 m2 BOA, vilket motsvarade ca 60 000 kr i det fallet. På en mer exklusiv adress i ett större projekt blir det förstås mycket mer )

Här kanske man hellre bygger upp bjälklagskonstruktionen för att kunna definiera vinden som vind 🙂

– – – – –

Plan- och byggförordning (2011:338) 1 kap 4 §

4 § Med våning avses i denna förordning ett utrymme i en byggnad där utrymmet avgränsas åt sidorna av byggnadens ytterväggar, uppåt av ett tak eller bjälklag och nedåt av ett golv.
En vind ska anses vara en våning endast om

1. ett bostadsrum eller en arbetslokal kan inredas i utrymmet, och
2. byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida.
– – – – –
Annonser

Ombyggnad av råvind till Attefallslägenheter

SpeakerHar alla hört talas om Attefallslägenheter?
Inte?
Någon?

Nehe. Det är ändå en smärre revolution i vindsombyggarbranschen. Attefallslägenheten kan få långtgående effekter och det har fått väldigt lite uppmärksamhet jämfört sitt mindre syskon Attefallshuset.

Attefallshuset är väldigt omskrivet och säkert populärt hos villaägarna. Åtminstone tills de inser att det i princip inget förändrar i bygglovshanteringen annat än att själva lovet hanteras som en anmälningspliktig åtgärd. Att man får bygga på prickad mark om ingen invänder emot det verkar vara största skillnaden trots allt.

Jag tror inte Attefallshuset får någon större effekt på bostadsbristen annat än att en del kan erbjuda ett lite lyxigare gästhus när släkten kommer och hälsar på.

Attefallslägenheter däremot, det kan bli grejor det. Den som läst om ombyggnad av råvindar här vet att det är ett kärt ämne på Sync Blog. Nu finns det alltså nytt bränsle för  fler inlägg på det temat.

Jag har sett att alldeles aktuellt exempel där man under flera år försökt rita och lösa lägenheter på en exklusiv adress i Göteborg men inte lyckats hitta rätt. Avsaknad av hiss i huset och svårigheten i att få dit en sån gjorde det svårt för att inte säga omöjligt att lösa.

Bild på vindDen 2 juli lämnade en nytänkande arkitekt istället in en bygglovsansökan på Attefallslägenheter. Bygglov beviljades tre veckor senare, förmodligen med viss glädje även på Stadsbyggnadskontoret.

Alla lägenheter är under 35 m2 och kan därför byggas nya med sänkt tillgänglighet (se standarden SS 914221:2006). Det innebär framförallt att man slipper undan hissen och minskar på funktionsmåtten inne i lägenheterna.

Istället för 5-6 svårsålda, stora lägenheter i etage så kan nu en BRF bygga 13 st attraktiva, små lägenheter i stans partykvarter.

Man ber att få gratulera alla inblandade 🙂
(och ett litet tack till Stefan Attefall är på sin plats)

– – – – –

Överkurs för vetgiriga besserwissers

I en ändring av PBL – SFS 2014:224 – kan man läsa:

”Vidare får avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 alltid göras om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.”

– – – – –

På Boverket.se kan man läsa:

SMÅ BOSTÄDER

I avsnittet om bostadsutformning i BBR införs lättnader för alla bostäder med en boarea om högst 35 kvadratmeter.

  • Begreppet bostäder om högst 35 kvadratmeter införs. För sådana bostäder kan funktionen daglig samvaro samt funktionen sömn/vila överlappa varandra helt eller delvis på samma plats, och funktionen måltider samt funktionen hemarbete överlappa varandra helt eller delvis på samma plats. Det räcker att det finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa och det räcker med utrymme för ett bord som växelvis kan användas som matplats och arbetsplats.
  • Begreppet ungdomsbostäder tas bort. Små bostäder avsedda för ungdomar omfattas av de generella lättnaderna för bostäder om högst 35 kvadratmeter.
  • Bostäderna behöver inte vara avskiljbara, det vill säga alla funktioner utom hygien får finnas i ett och samma rum utan att kunna skiljas av. Man behöver därför bara ha ett fönster.
  • Köksinredning och utrymme för förvaring kan göras mindre.

– – – – –

Tack Stockholm

Ja. Det är inte så ofta vi säger så här i västkustidyllen. Men tack Stockholm, tack Stockholms Stadsbyggnadskontor och tack Anki Kaplan. (det är inte säkert att just hon skall ha cred här men hon är ju i alla fall chef där och av aktiviteten på Twitter att döma är hon vad man förr i tiden nog skulle kalla för ”frisk fläkt”)

Det handlar om vindsvåningar, eller snarare inredning av råvindar. Uppenbarligen ett kärt ämne av många skäl. Det näst mest lästa inlägget på denna bloggen handlar om det – ”Bygga vindslägenheter, sälja råvind eller inte göra något alls?” – vilket tyder på att många brfstyrelsemedlemmar dricker rött, lyssnar på Bo Kasper och googlar ”råvind” på kvällarna. (OBS – det kan vara mina fördomar – det skulle ju lika gärna kunna vara Veronicca Maggio som rullar på Spoity-streamen)

Ämnet är intressant för att många behöver bostad, i innerstan där många vill bo finns det tomma råvindar, råvindar som kan man bygga till tämligen unika, udda, charmiga krypin med extra hög vill-ha-faktor. Det kan också uttryckas i efterfrågan vilket ställt mot tillgång kan omsättas i affärer. Den som äger en råvind sitter på ett värde och en möjlighet.

Old news.

Problemställning?

Den utomordentligt fina gruppen Yimby har en Göteborgssektion. Där ligger en krönika – ”Vindsvåningar till Göteborg – snabbare förtätning av staden” – som handlar om detta. Lite med synvinkeln att man borde komma igång, i syfte att förtäta staden och skapa bostäder åt behövande. För att verkligen få fart på det så har man startat en Facebook-grupp. Den kommer möjligen inte föra saken framåt men man ringar i alla fall en del av problemen/möjligheterna.

Göteborgs Kommun har ett dokument som jag inte vet om det gäller längre, det är sju år gammalt – ”Riktlinjer för vindsinredning av flerbostadshus” – ett ganska osexigt dokument som hjälper lite grann men inte så mycket. Vi kan enligt det dokumentet få bygga lägenheter på vinden i landshövdingehus utan att installera hiss, det är ju bra. (Vindslägenheter i landshövdingehus har, vad jag vet, hittills visat sig näst intill hopplösa att räkna hem ekonomiskt)

Så, Stockholm.

Vindar_Stockholm

Tack, Stockholm, för – ”Vägledning Vindinredning” – den hjälper ganska mycket mer. Det är utförligt om takkupor och terrasser, rätt så konkret om hissar och tillgänglighet, lite mer översiktligt om brand- och ljudkraven. Men ändå, bra. Nu kommer jag förmodligen inte flytta till Stockholm enkom för detta, men man skall aldrig säga aldrig 🙂

Det mest lästa inlägget på Sync Blog?

Det är det som heter – ”ÄTA – varför?” – och det leder vidare till  ”ÄTA – psykologi och annan bullshit” – vilket möjligen är viktigare än mäklarfloskler som ”högt i tak” och ”utsikt över taklandskapet” eller ”teppanyaki-häll”. ÄTA är alltså i det här sammanhanget pengar, kostnader som”kommer till”, kostnader som man ”missat” i sin budget, som känns ganska sura normalt sett när man väl alltför sent blir varse dem. Det handlar om pengar.

En vindsombyggnad är långt mycket mer är teknisk utformning av konstruktioner, anpassning till arkitektoniska värden och frågan om hissen skall gå ända upp eller inte. Det handlar om pengar, möjliga vinster, risk för förluster och hur dessa skall fördelas. Det handlar dessutom i bostadsrättssammanhanget rätt mycket om interna relationer i huset där bytet från stort vindsförråd till ett mycket mindre källarförråd kan få en boende på andra våningen att lacka ur fullständigt. Det kan vara en ändlös bygglovsprocess med många arkitektfakturor utan att en enda spik slås i. Det är en stökig byggtid i ett halvår eller år med skrikiga gubbar som inte fattar att du jobbat natten och vill sova. Det är emellanåt griniga, ogina grannar som klagar på minskad utsikt och ökad insyn och som gör allt för att stoppa ditt projekt.

Det är ingen parkpromenad. Mer långdistans i kuperad terräng, i regn och blåst. Har du riktigt otur eller är dåligt förberedd så har publiken gått hem innan du går i mål, applåderna uteblir. Regnet fortsätter.

Livet är hårt.
(Alternativet är sannolikt värre.)

– – – – –

Missförstå inte det här nu – jag tycker man skall bygga om vindar. Det är mitt levebröd.

– – – – –