Mannen på bilden i Sync Blog´s överkant är värd ett omnämnande. Att han hamnade där beror på att det är en cool bild, det fanns egentligen ingen baktanke med det. Han är plåtslagerikonsult och besiktningsman, och han har erfarenhet från fem decenniers plåtarbete.
Upprepar – fem decennier. Respekt.

Evert Bidestedt
I få yrken är hantverksskickligheten så påtaglig som just i plåtslageriarbetet. Om vår besiktningsman med ålderns rätt har slutat knacka plåt själv, så finns där ändå en osannolikt stor erfarenhet som han gärna delar med sig av. Han är dessutom ett föredöme på andra sätt, eller kanske lyckligt lottad. Han ägnar mycket tid åt resor och golf, där emellan blir det lite golfresor. Ändå lyckas han klämma in lite byggkonsultationer och besiktningar i schemat, utan att vara stressad. Det är skönt att han kan hjälpa till att hålla ungtupparna i sextioårsåldern i schack, dom blir lätt kaxiga annars. Det kanske gäller för samhället i stort, likväl som för byggbranschen att vi borde ta vara på den kunskap och erfarenhet som många år i ett yrke ger.
Förr fanns det ofta en bodtomte, en gubbe (förlåt, äldre man) som hade till uppgift att serva bygget, fixa kaffe och göra det där lilla som är viktigt för trivseln och arbetsmiljön. Inte sällan så fick dessa äldre män (såja) göra allt möjligt som ingen annan tog i. Man kan ganska säkert säga att arbetsuppgifterna var betydligt mer avancerade än yrkets status.
Vi har ingen bodtomte på byggena längre, vi har knappt några grovisar heller. När vi har det är det inhyrda killar med dåligt betalt som skall vara på bygget så kort tid som möjligt. Man hinner sällan bygga upp någon kontinuitet eller känsla för bygget om inte vet om man skall tillbaka dagen efter. Engagemanget blir därefter.
En gång så frågade en grovis (när vi fortfarande hade sådana) mig:
– Hur kommer det sig att jag som outbildad och egentligen inte kan något skall göra alla sorters arbetsuppgifter, men de som kan något bara får göra en enda sak?
Det kan man fundera på. Och man kan fundera på vem som fixar sånt nuförtiden. Platschefen?
PS
När jag blir gammal (äldre) så skall jag bli bodtomte. Då skall jag koka soppa och fixa kaffe till killarna och tjejerna. Sen skall jag berätta hur mycket bättre det var förr, ljuga lite lagom, och fan ta den som stökar ner i förrådscontainern. Jag har ju tidigare skrivit om Stig Ragnar Folke. Han var inte bodtomte, men skulle varit världens bäste. Om jag kan lära mig ljuga hälften så bra som han kunde så blir jag tvåa på den listan.
Det var bra, även för UE, med bodtomtar/grovisar som höll ordning och reda på folk och bygge.
Kommer ihåg ett jobb på söder, i Stockholm, det var det renaste jobbet jag varit på.
Ett litet problem var, om man lämnade borrmaskinen/skruvdragaren i trapphuset eller i hallen, fick man hämta den i containern. Om den låg i badrummet fick den vara.
Men rent och snyggt var det.