Vi gjorde något efter senaste projektet som borde vara självklart i all sin enkelhet. Vi bjöd in ett par olika grupper för uppföljning. I mer formella kvalitetssystem kallas det för ”erfarenhetsåterföring”, vi kallade det för lunch.

Vi hade en grupp med köksleverantören, badrumsleverantören och de som hanterat kundanpassningar av lägenheterna vi byggde. Vi hade en grupp med projektörer och entreprenörer. Vi träffades över en längre lunch på Sync-kontoret, vi åt hemlagad soppa med bröd. Mycket anspråkslöst, men väldigt gott.

En grupp bestod av byggmaterialleverantören, järnhandlarn, maskinuthyrarna (konkurrenter!), firman som kört lastbilar och containrar, beställare och arbetsledningen. Där fanns erfarna män med 30 år i branschen, och några ynglingar med kanske bara 15-20 års introduktion. De flesta av dessa personerna har jag känt länge, och köper frekvent tjänster och varor av dem. Nu frågade jag, efter två års byggtid, – Vad gjorde vi bra? Vad kunde vi gjort bättre? Vad tycker ni?

Låter det märkligt? Nej, det borde det inte vara, men det är det. Ingen har någonsin bjudit in dessa personer till diskussion om vad man kunde gjort bättre. Ingen har frågat dem på 30 år om vad de tycker. Självklart så har de använt sina erfarenheter och åsikter i sitt arbete och blivit framgångsrika i sitt yrke. Men poängen är att ingen frågat dem, de som uppenbarligen sitter på en hel massa erfarenhet de kan dela med sig av. Gratis dessutom, det enda som behövs är lite hemlagad soppa!