Förra helgen så gjorde Sync ett gott försök att rekrytera lite yngre ungdomar till byggbranschen. Eller åtminstone kolla deras intresse. Det gick väl sådär. Den dåvarande sjuåringen, nu känd som den numera åttaårige sjuåringen, var den som var mest negativ. Synd med tanke på genusperspektivet och vinklingen på Sync´s kampanj.
Nu är uppgradering klar, vi har haft kalas och hon kallas nu officiellt åttaåringen i Sync Blog. Och oj vad hon gladde sin far i fredags kväll när vi satte oss i soffan för att skriva inköpslistor och planera lite. Jag tog fram papper och penna, hennas mor förtvivlade över hur vi skulle hinna med dubbla barnkalas och släkten på samma dag, alltså ungefär som vanligt. Då tar åttaåringen ett av mina papper, min penna och sätter sig och gör ”en plan”.
Ok. Hon sitter tyst en stund. Hon ritar ett rutnät och numrerar rutorna, sen skriver hon vad som skall hända på lördagen.
- Vi vaknar kl 7
- Vi äter frukost
- Mamma och Ludde vaknar kl 8
(hon vet att vilka som är tröttast på morgonen) - Amanda och pappa åker och handlar
- Amanda och pappa kommer tillbaka
- Mamma och ludde och Amanda bakar
- Vi fixar godispåsar
- Halv tolv skall allt vara klart
- Nu kommer alla barn
- Vi har ett roligt kalas
- Fiskdamm
- Kalaset slut
- Nu kommer alla släktingar
- Vi har kul och badar
- Planen slut
Sådärja. Pappas flicka avslöjar sig. Här är det projektplanering på hyfsat avancerad nivå. Många byggprojekt skulle må bra av en såpass nogrann planering som denna. T ex borde det stå i en bra tidplan att ”Vi har ett roligt kalas”, det tycker i alla fall jag.
Jag ger mig inte nu – jag skall övertyga henne om att det är kul att rita/planera/bygga hus.
Men först lite erfarenhetsåterföring. Fiskdammen blev inte av och hamnar alltså i avvikelserapporten, i övrigt gick projektet helt ok. Hon fick dessutom en hundring i cash vilket uppskattas mer av en nybliven kapitalist än något annat (och hon fick inte sälja kakor till sin farmor).
Sync Blog 
Strålande!
Hon skulle kunna få hänga med mig en dag på jobbet! Vi skulle kunna ha en tjejdag på bygget. Så att hon ser att även tjejer kan bygga, projektleda och åka traktor. Å det med kjol, nagellack och läppglans. Om man vill. Det är det som är det fina, att man kan välja och att allt är ok. Det enda måste liksom inte utesluta det andra.
Ruskigt roligt är det dessutom! 🙂
Jag brukar ha tjejer på prao några gånger om året. Ofta blir jag kontaktad av en pappa eller en morfar som tycker att deras tjejer ska få en schysst chans att få prova på ett annars ganska grabbigt yrke. Jag tar mer än gärna emot dem då jag hoppas på fler tjejer i branschen.