Vad vill Martin Arkad egentligen?

Försöker han uppfostra TV4 i etik och moral?

—–

Talesättet att ”man skall inte kasta spjut i radhus” kanske kommer väl till pass här.

Martin Arkads göranden har dragit igång en massa trafik på nätet idag. Artikel i SVDDagens MediaResumé och på Second Opinion, kommentarer på bloggarna i byggnischen förstås (Blasket, ByggaHus-bloggen) liksom Fredric Kjellberg och några till.

Varför då?

Någonstans på vägen har det blivit en principsak. Det måste skurit sig totalt i kommunikationen med kunden. När hände det?

Byggfelen som påvisas är allvarliga, men inte värre än att det kan fixas. Den slappa hanteringen av både KA och BN bekräftar en del som jag skrivit om förut här på bloggen, men inte heller det kan vara hela orsaken.

Hur illa det än låter i konsumenternas öron är det inte helt ovanliga fel, det märkliga är att man inte fixat dem och gått vidare i livet. Det kostar mer att processa än att fixa skiten, så varför blev så här?

De dokument som bolaget Järntorget lagt upp på sin hemsida kanske belyser det hela lite mer. Längst ner på ett dokument, nedanför arga brev till Jan Scherman och chefsjuristen på TV4 så finns en beskrivning av Martin Arkads personliga bild av konfrontationen. En rätt så ryslig och välformulerad berättelse. Där börjar man förstå vad som ligger bakom hans agg mot Timell/Ekdal och TV4.

I ett annat dokument redovisar man en kronologisk kedja med händelser, där står det att man efter besiktningen 2006 och fram till april 2008 hade en rad möten och att man försökte fixa det fel som kunden påpekade, fel som då var utöver besiktningsanmärkningarna. Någonstans där stannade försöken att komma överens, därefter blev det juridik och skyttegravar. Det skulle jag vilja veta mer om.

Vad var det som byggarn inte ville åtgärda?
Vad vad det kunden krävde?
Vad var droppen som fick bägaren att rinna över?

—–

Det finns några sidor av det här alltså.

  1. Faktiska fel utförda av byggaren, mäklaren, KA och BN, den delen är väl ganska klar.
  2. Järntorgets misslyckande att avsluta sin affär med en kund, ganska tydligt.
  3. Sist, på toppen av allt, vill Martin Arkad uppfostra TV4´s attack-team Timell Ekdal i pressetiska frågor.

Punkt 1 måste vi i byggbranschen fixa till, så kan vi inte ha det. Punkt 2 måste Järntorget fixa till, missnöjda kunder är inte bra för företaget. Punkt 3 tror jag han kan lägga ner, det kriget vinner man inte.

—–

Annonser

Fusk-TV, Fusk-Timell, Fail-5%

Fuskbyggarna på TV4 tar ny fart och nytt bloggvirke på väg in 🙂

Igår var det byggbolaget Järntorget som fick värmd fisk. Men TV4Play verkar vilja ta betalt (!?) numera så jag har inte sett spektaklet. Det hindrar mig inte på något sätt från att tycka, gissa, undra saker och dra ihop några förhastade slutsatser.

Fredrik på Byggvärlden skriver om det både före och efter programmet. Han har en intressant position som representant för journalistiken och de pressetiska reglerna, dessutom som någorlunda kunnig i byggverksamhet, tuff kombo. Man kan gissa att det kommer mer i tidningen Byggvärlden om det här.

Jag har läst på det här på Järntorgets hemsida, under temat ”VDn´s klagosång”. Han har säkert rätt i sak, till stor del, men har ju misslyckats ändå på något sätt.
Slutklämmen är bäst:

”Efter att ha fått en inblick i hur den kommersiella TV-branschen fungerar under hösten kan jag konstatera att vi alla skall vara glada över att TV4 inte bygger hus. Det hade blivit en katastrof om de förde över sitt oseriösa beteende in i vår bransch.

Martin Arkad
VD Järntorget Bostad AB”

Håhåjaja – Ekdal i byggbranschen? Ja, Timell har ju redan visat hur man bygger. Han var ju bra på det med. Väl?

(Redaktionen för Fuskbyggarna är uppenbart inte fel felfrivilket fall som helst.)

—–

Man kan ana att det ligger mer problem bakom det här än bara ett felaktigt fall i badrummet. Det är tydligt att dessa kunderna kvalar in bland de 5% där det skiter sig på något sätt, frågan om vem som är idioten respektive den drabbade är inte helt solklar för mig.

Att Järntorget gjort tekniska fel står klart, att de misslyckats med sin kundhantering är också tydligt, att det kostat byggarn mer att tjafsa än fixa felen är fakta. Familjen i fråga – kunden – har förlorat pengar, genomlidit svåra år och mycket bråk, fått bakfall i badrummet och allmän olustkänsla för hela projektet. Helt i onödan.

Så var ligger egentligen felet?

Kommunikation, kanske?

—–