Eller – Hur tätt måste tätskiktet vara?
Eller – Hur länge skall vi fråga oss det här?
Eller – Undrar vad vanligt folk skall tro om oss egentligen?
(oss = byggbranschen)
—–
Jo, man kan läsa i en artikel i Byggvärlden att SP testat fem vanliga tätskiktssytem och underkänner rubbet. Det är milt uttryckt en ironi som vi kommer raljera åt på några byggen framöver.
Saken är den att kraven på tätskikt i badrum har ändrats ganska många gånger. Varje gång blir det lite dyrare produkter, lite mer kurser som gubbarna skall gå och helt enkelt lite mer av allt. Allt detta utan synbart resultat för oss i produktion annat än att kostnaderna höjs. Det är sen länge tydligt att det dyra i ett badrum inte är själv kaklet som många tror, det är jobbet innan plattorna kan sättas dit som kostar.
Ironin i alltihop består i att Ingemar Samuelsson på SP sågar dem rakt av allihop. Dessutom för systemfel, inte för att det blir otätt genom fel utförande.
För ett par år sen satt jag på en ByggaBo-dialog där Samuelsson var med och pratade, den är en ganska rolig man. Diskussionen om ”hur tätt är tätskiktet” är tydligen fortfarande relevant 🙂
Mer allvarligt skojat så lägger försäkringsbranschen fem miljarder sköna kronor om året på vattenskador i byggnader. Skador som man tycka borde minska ju duktigare vi blir och ju bättre tätskiktssystem vi får. Men tyvärr, det verkar inte så.
—–
Bostadsminister Attefall har varit i stan och sett att vi har tusentals badrum bara häromkring som behöver renoveras. I hela miljonprogrammet är det ofattbart mycket av allt. SABO gissar på 50-275 miljarder. Så gissningsvis skall vi kleta ut tätskiktsprodukter för några hundra miljoner här. Det hade varit bra om det fanns bra grejor så dags.
Så lite utveckling och goda nyheter i ämnet önskas. Nya idéer?
—–
Sync Blog 
Hittade en länk där man kan ladda ner rapporten:
http://www-v2.sp.se/publ/user/default.aspx?RapportId=11723#11723
”läs/ladda ner” så får man hem en pdf.
Dom byggde alltså ett badrum i miniatyr och fyllde HELA ”rummet” men vatten? Är det det som kallas 100% RF? 😉
@stringfellow – japp, det är tydligen så man gör.
@henrik – tack för länken. Du är som värsta CSI-avdelningen, jag uppskattar det.
För att eventuellt stärka trovärdigheten i detta så lunchade vi idag med en byggdoktor som ofta träffar Samuelsson. Han tycker nog att det blir lite tramsigt, men att det behövs en artikel och uppmärksamhet för att få nya forskningspengar.
Faktum är att problemen vi haft sen gipsskivor bakom tätskikt förbjöds är ganska stora och arbetsmiljömässigt var riktigt illa ett tag. Så det är nog inte den sista lilla fuktmolekylens väg genom ett membran som är vårt problem.
Fuktkonsultens lösning är densamma som den Sync myntat tidigare – sluta kakla badrum, sätt upp våtrumsmatta istället.
(att han själv kaklat sin badrum i ett artonhundratalshus hör inte till saken)
Plastmatta i schysst kulör på golvet och kakel på väggarna tycker jag kan bli riktigt prydligt, och man slipper eländet med klinkerfogar som samlar smuts och kissdoft.
Jag skummade bara rapporten snabbt, men jag har för mig att de skrev att golven och framförallt golvbrunnen var den svagaste länken?
Sen lite bättre tätskiktssystem och lite extra kärlek vid utförandet runt duschplatsen.
Nog svårt att sälja exklusiva bostadsrätter med plastmatta idag, men hyresrätter… absolut. Även lite billigare bostadsrättsprojekt, och på sikt när man vänjer sig även i de dyrare.
Sen är frågan om man inte skall försöka dra betongväggar runt våtrummen när man kör plattbärlag och har platsgjutna lägenhetsavskiljande betongväggarändå i nyproducerade lägenheter.
Inte helt givet att det blir billigare att bygga lättvägg med våtrumsskivor än att ställa upp väggformar, upp med väggnät och gjuta i när man ändå håller på och gjuter de bärande betongväggarna.
så är det
Utan att på något sätt påstå att jag byggt mitt hus hemma särskilt bra så är det i alla fall ett faktum att jag gjorde ett betongbjälklag och murade lecaväggar runt badrummet. Inte speciellt dyrt heller.
Om jag skulle bygga villa (och katten själv fick välja stomsystem) så skulle det bli HD/F-bjälklag på limträbalk/pelare i fasad, sen stomstabilisering med våtrumsväggar i betongprefab (ev något trapphusvägg vid behov. Eventuell övrig inre bärning HEA-balk ingjuten i bjl och KKR-pelare.
Tak = masonite lättelement
Yttervägg = något fet vägguppbyggnad med passivhusstandard och luftad träpanel längst ut.
Innerväggar = OSB + gips.
Värme plus + kyla (sommartid) via bergvärme.
Från och tilluft, med återvinning på frånluften.
Men pengarna tar väl slut halvvägs så man får bo i den utrangerade byggfutt som man placerat på tomten för att bo i under bygget 😀
Nä, jag fortsätter nog att drömma istället!
Vi kör prefab-badrum nästa projekt, robotar som kaklar i en varm och torr fabrik… Förhoppningsvis kommer det funka som tänkt…
Borde gå att få en helt annan jämnhet i kvalitén på något som tillverkas i en väl fungerande produktionslina på en fabrik, jämfört med ute på bygget med olika hantverkarkategorier som kliver varandra på fötterna.
Det som verkar knepigt med prefabricerade badrum är att man är ganska styrd när det gäller schakt, och jag tror även att det är svårt att göra moduler med fönster för yttervägg.
Man måste nog tänka prefabricerat ganska tidigt och gärna någon form av tidig upphandling där leverantören är med och styr upp så att det funkar med deras system innan man börjat sälja lägenheter och har låst in sig i ett hörn planlösningsmässigt.
Sena tillvalsändringar är nog också svårare att hantera med prefab. Man kan ju sätta en deadline för tillval, men det är ju inte alltid man lyckats sälja alla lägenheter när produktionen är igång. Mindre av ett problem i hyresrätter.
I love prefab.
Som Henrik skriver, det begränsar kundanpassningar och annat. Säkert en del tekniska problem med t ex fönster, visst.
Vad gäller kundanpassning ser jag prefab som en fördel, det driver oss att planera färdigt innan vi bygger. Att kundanpassa sent i projekten är ett gissel, det känns ibland nödvändigt för att sälja men rätt ofta är vi alltför medgörliga och går med på stökiga ändringar i sent skede utan att vi behöver det.
Jag har en serie halvfärdiga inlägg om kundanpassning, jag har plan på att få ut dem inom kort.
Jag kan känna att man ofta prioriterar valmöjligheter initialt, när man egentligen inte riktigt vet vad man vill ha, på bekostnad av senare valfrihet när man kommit underfund om vad som inte fungerar.
Finns en skön bok som heter ”How Buildings Learn: What Happens After They’re Built” av Stewart Brand. Där propagerar han för ”built for change” och menar att man skall spara delar av budgeten för ofrånkomliga anpassningar samt att man skall bygga så att det är lätt att anpassa och bygga om.
Fick faktiskt mig att tänka om lite. Jag var nog mer av åsikten att designar man tillräckligt bra så blir det bra för brukarna och man behöver inte bygga om och anpassa det första man gör. Ligger ju en del sanning i det, men allt kan inte förutspås, framförallt inte sett över byggnadens livslängd.
BBC gjorde en riktigt bra TV-serie baserad på denna bok som man kan se på google videos. Obligatorisk tittning för alla byggnördar.
Del 1: http://video.google.com/videoplay?docid=8639555925486210852
Del 2: http://video.google.com/videoplay?docid=5088653796598486022
Del 3: http://video.google.com/videoplay?docid=6141960341438553915
Del 4: http://video.google.com/videoplay?docid=-8761299882173964035
Del 5: http://video.google.com/videoplay?docid=5407846553590755822
Del 6: http://video.google.com/videoplay?docid=2283224496826631552
Precis som ni säger, vi valde prefab-badrum redan i programskedet, köper det av stomleverantören och lägger en hög standard redan från börjar, inga tillval i badrummen…
Modulerna ställs på plattbärlag och sen gjuter vi på 220 btg.