Byggbod-hour?

En vanlig svensk byggbod drar ca 8 000 kWh per år.

Vi har ca 40 000 bodar i Sverige.

Uppgifterna kommer från en intressent i frågan, Cramo. Förmodligen stämmer de ändå.

Man kan spara in i storleksordningen 35% på att isolera sammanhängande boduppställningar bättre. Man kan göra en del annat som att montera bättre fönster. Man kan montera ett simpelt styrsystem som förmodligen funnits i en del sommarstugor i många år redan.
(no need to uppfinna det hjulet igen)

—–

Jag tänkte så här – Nu när alla skall sitta med tända ljus och tänka på Planeten Jorden en timme i helgen så kanske någon lite mer utbildad än jag kan räkna ut hur byggbranschen kan göra sitt bidrag. Typ hur många TWh kan vi spara med enkla medel?

Gentlemen, light yours candles! 🙂

—–

Annonser

Nätverk vs Korruption

Jag har funderat på en sak. Svågerpolitik, vänskapskorruption och nätverkande. Ja, det blev ju egentligen tre, men saken är det som knyter ihop dessa tre.

—–

Vi pratar ju i byggbranschen en hel del samverkansentreprenader, partneringavtal och rätt så mycket sitta-i-en-ring-runt-lägerelden-och-tycka-om-varandra-känsla. Man måste förstå allas del i det stora, alla är beroende av varann, bla, bla, bla. Sync eldar gärna på det, jag tycker i princip att samarbete är överlägset de tradionellt skarpa avtalen enligt AB/ABT.

När jag käkade lunch i måndags med Årets Byggchef, Magnus Rudén, så var det andra gången vi träffades. Däremot känner han ju min kollega väl, kollegan var Magnus platschef på NCC på nittiotalet. Med i lunchsällskapet var också en av Syncs beställare som är från samma ort som Magnus. Gemensamma bekanta och kopplingar dem emellan drogs snabbt upp till ytan. Samtidigt – vid bordet intill två personer som jobbar på det bolag där både jag och kollega och Årets Byggchef  jobbat. Vi tjingsade och de skulle hälsa så gott från mig till en gammal kollega som jag numer bara ser på Facebook (bättre än inte alls).

Årets Byggchef har jobbat på en firma som jag känner lite grann, vi delade bygge och byssja med hans kollegor för drygt tio års sen. Innan han började där förstås. Beröringspunkterna blir många. Så där kan jag fortsätta länge. Det är så nätverket funkar. Jag har tusen kontakter i min telefonbok och det är vår största tillgång. Man känner en massa folk, de känner en massa andra plus några man själv känner. Nätverket.

—–

Jag läser Byggvärldens reportage om den så kallade muthärvan i Göteborg. Alla inblandade är i 50- och 60-årsåldern, alla inblandade är män. Män som har varit yngre och jobbat på olika ställen och byggt upp ett nätverk.

Åklagarens beskrivning av hur det hela kan börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. I något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren, sen är hjulet i rullning. Han har försatt sig i ett beroendeförhållande, säger åklagare Schultz.

Min beskrivning av hur det hela börja. Två killar är polare, den ena utför arbeten och den andre beställer. Sannolikt har de killarna som yngre startat ett samarbete , ett enklare och mer effektivt sätt att få saker gjorda. Kanske gjorde man det i all välmening, för att vara beställare i kommunal regi med dyr byråkrati och snåla budgetar är inte lätt. Om du har skolor, daghem eller lekplatser som behöver fixas och pengarna går åt till den egna administrationen kan det bli lite frustrerat. Följer du reglerna så blir helt enkelt sämre daghem, sämre skolor och mer papper att arkivera. Sen – i något svagt ögonblick har beställaren skott sig privat med hjälp av utföraren. Ridå.

Jag vill inte släta över bedrägerierna, men jag kan inte släppa upprinnelsen till dem.

—–

Jag funderar på några grejor:

  • När övergick det från att ett smidigt samarbete till att bli skumrask?
  • Leder nätverkande och partnering till osunda kontakter mellan beställare och entreprenörer?
  • När räknas man till 50- och 60-årsåldern?
    (jag är 42 år)
    (…och man)

—–