2011 var ett bra på företaget Sync.
Vi startade 2008, marknaden försvann ner i ett svart håll. 2009 var en lite återhämtning men ganska uselt ekonomiskt. 2010 var återhämtningen färdig. 2011 var ett bra år, lite substans och stadga. Mycket jobb och rimligt betalt.
Men. Även när det går bra kan det vara jobbigt. Ett projekt som blivit onödigt grinigt, ett annat som varit skakigt av en aktör (inte Sync) med darrig kassa. (jag sparar den bloggposten, men Förtroende är absolut nödvändigt för att man skall kunna bedriva verksamhet med liten kassa och stor omsättning). Nu känns det som de snart är på banan igen, bägge två.
Det känns inte bra när det strular och någon riskerar att råka illa ut. Jag funkar inte lika bra då. Jag bränner energi på fel saker, analyserar och kaosteoritiserar. Insåg idag att jag borde göra mer som den kollegan som in i vuxen ålder spelat handboll. In på sexmeterslinjen och kriga bara, man får ta stryk – so what. Till slut hittar man möjligheten, så gör man mål.
Så nu vänder vi de projekten, spelar offensivt, vinner matchen. In och kötta. Ända in i kaklet. Bollen är rund. Hela matchen måste va slut innan signalen ljuder.
Vi har dessutom kanske kanske draftat ett framtidslöfte denna veckan och kan möjligen sajna ett internationellt namn med rutin inom kort. Går det i lås, ja då, då är vi plötsligt ett grymt mycket starkare lag.
2012 verkar bli ett riktigt bra år på Sync 🙂
– – – – – –
Hoppsan! Jag trodde inte att dagen skulle komma då du började dra en massa sportparaleller till vårt omfattande yrke. Kanske någon jämförelse till att laga en god soppa, men inte sport. Men jag håller med till 100 %. Ibland finns det inga alternativ förutom att hoppa in på linjen ock kötta. Lycka till!
Bara det går bättre än när dessa sportare drog paralleller utanför sitt eget gebiet 😉
http://www.dn.se/sport/sexism-i-innebandytraning
Jag tror det är i detta läget jag skall flasha min största idrottsmerit ever – korpelitmästare i innebandy (GBGs bästa korplag år, tror det var 2001?)
Dock inga tjejnamn på taktiktavlan 🙂