Det finns saker i livet som är märkliga. Till exempel det faktum att jag, som så många andra småföretagare, har en kroniskt dålig förmåga att hantera egna kvitton. Jag vet att många duktiga, framgångsrika företagare får ungefär samma älskvärt formulerade mail:

”Saknar kvitton på din Mastercardfaktura för mars månad.
Och februari och januari också faktiskt, om du har glömt.
Med vänlig hälsning
Bokföringen”

– – – – – –

Nu är jag jag ju inte bara företagare utan även pappa, så jag rafsade ihop allt jag hade i kvittohögen, stuvade det i en plastpåse och tog hem det. Lösningen fanns ju hemma i Familjen AB.

Den på bloggen närmast rikskända sjuåringen som transformerades till åttaåring har lite i skymundan varit nioåring och är nu på slutfasen som tioåring. Snart elva alltså. Hennes egenskaper och sätt att bete sig i ekonomiska spörsmål är alltså grundligt redovisade tidigare. Hon är dessutom ljuvligt nöjd med att sortera och strukturera saker, lägga i ordning och pricka av. I koncentrat kan man säga att hon har allt som krävs för att sortera mina kvitton.

Ja, eller nästan då. Hon förhandlade självklart fram en ersättning på hundra kronor för egen del. Ingenting är gratis.

Frid och fröjd. Hundra spänn, det känns värt det. Ända tills hon börjar. Då kommer frågorna.

– Varför skall Sync betala din parkering?
– Har du handlat på Systemet för Syncs pengar?
– En vegetarisk !? Vem har ätit vegetariskt?

Det var inte min tanke att jag skulle behöva stå till svars för vad jag handlat. Tror hon att HON är revisor?

Efter en stund så är inspirationen inte lika stor

Hon: – Det här är tråkigt 😦
Jag: – Ja, du fattar varför jag  samlar på hög
Hon: – Det är ju bättre du lägger dem i ordning direkt

Så. Ett angrepp på min ordningssinne och min disciplin också. Tack, kära dotter.

– – – – – –

Så när jag så enfaldigt tänkt att hon skulle bli en simpel byggprojektledare så kanske jag var för blygsam, han kanske blir revisor. Just nu är det i och för sig smyckesdesigner, delfintränare eller allra helst bonde. Artist skulle också funka, sjunga och dansa i utbyte mot lyx, flärd och berömmelse. Men, som sagt,  bonde – ”inte så lyxigt” – det verkar hon tro på just nu.

Eller revisor då.

– – – – – –