Detta är en gammal LinkedIn-text från 2024. Återbruk är ju grejen, så den får evigt liv här.
Ja, jag tror alltså att jag är agnostiker, men inte helt säker.
Det finns egentligen bara en sak har jag i alla fall helt j**** klart för mig, man ska inte vara för säker på något.
Så här dags i livet 35 år in i karriären så har jag passerat smekmånadsfasen, slutat vara den unge killen, upplevt lite av vardag. Jag har mer eller mindre genomtänkt gjort några val som lett till att jag nu får stå inför folk och berätta hur det är. Imorgon, den 27 aug ska jag starta en ny klass, prata om fakta och kunskap. Hur man tror man vet saker saker, att man tror att man är kompetent. Jag kommer prata om hur man lär sig (eller inte lär sig) saker och att förmågan att använda kunskap ändå är lite av en merit. Jag har som mål det att framstå som att jag vet vad jag pratar. Typ.
Jag kommer referera till Dunning-Kruger hade rätt (så långt som de förstod) och Bloom. Jag kommer namedroppa Maslow, Mendelow, Wheelan och några till hjälp för den som vill förstå organisationer, grupper och hur det kan vara att jobbs i projektform. Massa kloka människor som har tänkt länge och väl, analyserat och kommit fram till klokskap.
Allt hänger ihop
Det är lätt (eller nej; svårt) att dela upp ämnet projektledning i kapitel. Ekonomi, organisation, kommunikation, intressenter, risk, hållbarhet. Organisationsstrukturer, gruppdynamik, målsättningsarbete. Projektledningsmetoder, projektledarens roll, projektledarens oförmåga/förmåga att ge bra feedback.
Så, jag börjar med ett av mina återkommande påståenden – Allt hänger ihop – kan räknas till insikten att inget (förlåt, nästan inget ) sker i sin egen bubbla utan att påverka eller påverkas av sin omgivning.
Ja, om vi accepterar ovanstående som ett faktum att allt hänger ihop, att allt som händer och sker påverkar och påverkas – då har vi tagit på oss ett ansvar. Allt vi gör eller inte gör har betydelse, vare sig vi begriper det eller inte. En tupp i halsen på ett möte kan leda till skratt och en harkling. En räv bakom ett öra kan leda försvåra förtroendebyggande. En gravad hund kan bli ovälkomna rubriker. En fjärils vingslag kan bli till kaos i universum.
Om man ser förbi den enkla och uppenbara slutsatsen – att undvika djur i projektgruppen, framförallt fjärilar – så behöver vi helt enkelt skilja på otvistiga fakta (som alltså stämmer tills annat är bevisat) och alla de antaganden vi staplar på varandra, kryddat av ens egen perception och dagsform, knådat i den energi och det intresse man har för stunden med bibehållet fokus på helheten., alltet – ett holistiskt synsätt. Allt hänger ihop.
Det beror på
Det andra av mina återkommande påstående, att man nästan alltid kan påbörja sitt svar på en öppen fråga med – ”Det beror på, …” – och sen ringa in saken med en förklaring hur man själv uppfattat det hela.
Om vi ska diversifiera lite så kanske filosofer inleder med – ”Då måste man förstå det som att…” – innan de gör precis samma sak – begränsar. Eftersom jag så här dags (när livet i övrigt är underbart) som bonus/krydda/guldkant dessutom i vissa uppdrag får knåda texter ihop med jurister. Där finns inga gränser för hur många ord som antingen används för att faktiskt definiera ett förhållande eller faktiskt att se till att det inte är så tydligt att man utelämnar möjligheter.
”Med förutsättning att…”, ”I ljuset av…”, ”Om ovanstående rekvisit är uppfyllda…” – osv, etc, mm.
Så, budskapet är – egentligen – att man behöver fatta vad det beror på och hur deberoenden som finns samverkar. Livet är svårt.
Mjukgörande ord
Mjukgörande ord – jag kommer använda det som uttryck för den delen av nästa allas ordförråd som gör den ovanstående delen möjlig att hantera. Så när jag ska prat om kommunikation – sändare, mottagare, bruset som uppstår – då måste jag nog tyvärr slå ett slag för dessa ord.
Du vet – möjligen, ungefär, typiskt, vanligen, normalt sett, i allmänhet, delvis, potentiellt, förmodligen, troligtvis, relativt, rimligen, ibland, i vissa fall, eventuellt, antagligen, i stort sett, ungefärligen, hypotetiskt, beroende på. Nödvändiga för att inte världen ska gå sönder. Som oljan i en motor, som vallan i Vasaloppet, som elasticitetsmodulen i stål.
Tyvärr? Jo, tyvärr för att jag nånstans på vägen också har tvingats slakta (välj alternativ; utnyttjat/rättat) andras texter där de orden borde undvikits. Jag kommer visa studenterna hur (i allra högsta grad) skickliga människor använder dessa orden i mängd i beskrivningstexter som ska ligga till grund för en anbud som tävlar i klassen – Lägsta pris. Där är oklarheter inte bra för någon. (Eller ja, jag och en del andra viktigpettrar + en drös jurister har ju jobb…)
Håhåjaja, den självklara frågan som eventuellt, möjligen uppstår är ju uppenbar; Har detta inlägget någon som helst relevans? – Det beror på, men…
Sync Blog 