Gammal text, eftersom den här bloggen är lite av en kyrkogård som bara besöks ibland…

---

2024 är snart till ända – Projekt 2025 är i startgrinden.

Jag är inte helt säker på att det är okej att skoja om den amerikanska versionen av Project 2025, den verkar på alla sätt otäck och svår att greppa. Onda män i kostym kommer ut ur skuggorna och åkallar medeltid i rättsstaten, matar de trogna med utvalda bibelord för att sko sig själva och med Guds hjälp förtrycker andra. Medeltid, here we come.

Nej, inget kul. Den svenska varianten av Projekt 2025 är betydligt mer hanterbar och till och med lite lite rolig. The Swedish way. Inga upplopp verkar förberedas, ingen pratar om inbördeskrig. Inte ens protestmarcher på gatorna, inga bönder som tippar gödsel på Rosenbads tillgänglighetsanpassade trappa.

Vadå, Projekt 2025 undrar någon nu.

Jo, innan nästa kräftpremiär så har vi Boverkets Nya Byggregler, nya Allmänna Bestämmelser och en nästan klar AMA AF på väg till tryckeriet. Först ut är nya regler för BAS-P och BAS-U, bara veckor kvar tills dess. Stora grejor för en del av oss.

Jag som ägnat mig åt utbildning i typ 10 år måste nu söka upp alla gamla kursdeltagare och meddela att de måste gå om, vi har nya grejor att pratat om.

Boverkets Nya Byggregler,

För ett par månader hade Boverket sin egen dag där det presenterade sig och det som händer för stunden. Intressant för en nörd att få lyssna på det, överraskande (men ändå inte) att beredskap (för krig) nu tar ett allt större fokus och bra att få en inblick i myndighetens arbetet styrt av regering och EU.

Boverkets nya byggregler är ju lite av huvudnumret ändå, den gäller från 1 juli 2025, är enklare och tydligare. De ersätter gamla regler med funktionskrav, så istället för detaljerade föreskrifter får byggsektorn mer frihet att hitta egna lösningar. Reglerna är uppdelade i separata områden, som brandskydd och energi, vilket gör det lättare att hitta rätt. Dessutom får vi en ettårig övergångsperiod för att vänja oss vid förändringarna.

Nya Allmänna Bestämmelser

Strax efter Boverksdagen kommod nästa present – Skrota AB04 och ABT06, nu är nytt som gäller 🥳

Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har föreslagit nya standardavtal för byggbranschen: AB 25 och ABPU 25. Dessa är tänkta att ersätta de tidigare AB 04 och ABT 06. AB 25 riktar sig mot utförandeentreprenader, medan ABPU 25 fokuserar på projekterings- och utförandeentreprenader. Målet med uppdateringarna är att främja sund konkurrens, öka produktiviteten och innovationen samt förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet i byggprocessen. De nya avtalen betonar också samarbete, effektiv kommunikation och lojalitet mellan parterna. Remissperioden för dessa förslag pågår till den 28 februari 2025, och alla intresserade är välkomna att lämna synpunkter.

Jaja, nu när jag precis lärt mig allt utantill. Det blir kul. ÄTA-begreppet försvinner, kallas nu för ändring (!). Besiktningsman ändras till besiktare (!!) och överbesiktningar tas bort helt (!!!). De tre utropstecknen är själviskt motiverade, jag livnär mig emellanåt på just överbesiktningar men inser att det kanske som modell inte är det mest effektiva sättet att lösa en tvist. Ändå.

AMA AF på väg till tryckeriet.

AF-delarna måste ju få nya rubriker när AB och ABT får nya namn och nytt indelning. AMA AF måste hänga med, som en lillebror på storasysters kalas. Inget drama, det löser Svensk Byggtjänst.

BAS-P och BAS-U, ba

Detta skrivs sista timmarna 2024, så alldeles snart kommer nya regler som berör byggherrar och aktörer i byggprojekt. Arbetsmiljölagens krav på byggarbetsmiljösamordning, BAS-P och BAS-U, ska bli bättre och tydligare.

Arbetsmiljöverket inför nya regler för byggarbetsmiljösamordning den 1 januari 2025. Dessa regler tydliggör ansvaret för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P och Bas-U) i syfte att förbättra arbetsmiljön inom bygg- och anläggningssektorn. Fokus ligger på att identifiera och förebygga risker tidigt i projekten, säkerställa god samordning mellan alla inblandade parter och följa upp arbetsmiljöarbetet genom hela byggprocessen. Målet är att skapa säkrare arbetsplatser och minska olycksfall genom bättre planering och tydligare ansvarsfördelning.

Jag tror det kommer bli bra. Min subjektiva spaning är att det i vissa sällskap hanterats väldigt väl, i andra sammanhang varit en Kalle Anka-position utan annan ambition än att fylla i ett papper och hoppas att inget händer.

AI tar över – vi kan välja att köra själv eller åka med

Ingen har kunnat undgå utvecklingen men många verkar ha duckat för hur det kan (kommer att) påverka allas dagliga uppgifter redan 2025. Jag har märkligt nog blivit lite AI-profet i min hemby, fått föreläsa om om det och visa vad man kan göra utan att egentligen kunna något alls. Nu har jag dragit ihop ett gäng duktiga personer

AI-kommissionen har släppt en rapport om att alla (människor och organisationer) ska lära sig använda AI, förstå AI och ta klivet in i framtiden. Dessutom, kraven på hållbarhet skjuter in sig på ett omfattande återbruk, på energieffektivisering, på klimatavtryck och kommande extremväder.

Så, 2025 – Vad ska det handla om?

Nya regler är ändå vardag, lite mer än vanligt kanske. Det är lite internt ändå.

Nej, det blir AI i kubik, en revolution har startat. Det kommer att rubba systemet, ändra arbetsuppgifter, effektivisera bort en del tjänster och skapa andra vi ännu inte har tänkt på. Det har pratats länge, det är nu det händer.

Dessutom, bygg- och fastighetsbranschens (läs; BYGGANDETS och BYGGNADENS) klimatavtryck är nu högst upp på agendan. Byggnadens läge och systemens förmåga att hantera kommande extremväder (i vår del av världen; skyfall och vattenmängder) bestämmer värdet = avgörande. Kraven på hållbarhet skjuter in sig på ett omfattande återbruk, på schyssta byggmaterial och på energieffektivisering. Det är inte nytt, men inte längre en goodwill-investering, det är på riktigt.

---

BTW1

Jag har ju som en del känner till förmåga att spotta ur mig mängder med text. Fram till idag har allt jag publicerat på LinkedIn varit processat genom egna, mer eller mindre välfungerande, synapser. Nu finns det avsnitt som min robot skrivit. Matrix har startat.

BTW2

Hur mycket jag än ogillar AI-bilder så kunde jag ju inte undvika att klippa in hela artikeln och testa.

Detta är en gammal LinkedIn-text från 2024. Återbruk är ju grejen, så den får evigt liv här.

---

Ja, jag tror alltså att jag är agnostiker, men inte helt säker.

Det finns egentligen bara en sak har jag i alla fall  helt j**** klart för mig, man ska inte vara för säker på något.

Så här dags i livet 35 år in i karriären så har jag passerat smekmånadsfasen, slutat vara den unge killen, upplevt lite av vardag. Jag har mer eller mindre genomtänkt gjort några val som lett till att jag nu får stå inför folk och berätta hur det är. Imorgon, den 27 aug ska jag starta en ny klass, prata om fakta och kunskap. Hur man tror man vet saker saker, att man tror att man är kompetent. Jag kommer prata om hur man lär sig (eller inte lär sig) saker och att förmågan att använda kunskap ändå är lite av en merit. Jag har som mål det att framstå som att jag vet vad jag pratar. Typ.

Jag kommer referera till Dunning-Kruger hade rätt (så långt som de förstod) och Bloom. Jag kommer namedroppa Maslow, Mendelow, Wheelan och några till hjälp för den som vill förstå organisationer, grupper och hur det kan vara att jobbs i projektform. Massa kloka människor som har tänkt länge och väl, analyserat och kommit fram till klokskap.

---

Allt hänger ihop

Det är lätt (eller nej; svårt) att dela upp ämnet projektledning i kapitel. Ekonomi, organisation, kommunikation, intressenter, risk, hållbarhet. Organisationsstrukturer, gruppdynamik, målsättningsarbete. Projektledningsmetoder, projektledarens roll, projektledarens oförmåga/förmåga att ge bra feedback.

Så, jag börjar med ett av mina återkommande påståenden – Allt hänger ihop – kan räknas till insikten att inget (förlåt, nästan inget ) sker i sin egen bubbla utan att påverka eller påverkas av sin omgivning.

Ja, om vi accepterar ovanstående som ett faktum att allt hänger ihop, att allt som händer och sker påverkar och påverkas – då har vi tagit på oss ett ansvar. Allt vi gör eller inte gör har betydelse, vare sig vi begriper det eller inte. En tupp i halsen på ett möte kan leda till skratt och en harkling. En räv bakom ett öra kan leda försvåra förtroendebyggande. En gravad hund kan bli ovälkomna rubriker. En fjärils vingslag kan bli till kaos i universum.

Om man ser förbi den enkla och uppenbara slutsatsen – att undvika djur i projektgruppen, framförallt fjärilar – så behöver vi helt enkelt skilja på otvistiga fakta (som alltså stämmer tills annat är bevisat) och alla de antaganden vi staplar på varandra, kryddat av ens egen perception och dagsform, knådat i den energi och det intresse man har för stunden med bibehållet fokus på helheten., alltet – ett holistiskt synsätt. Allt hänger ihop.

Det beror på

Det andra av mina återkommande påstående, att man nästan alltid kan påbörja sitt svar på en öppen fråga med – ”Det beror på, …” – och sen ringa in saken med en förklaring hur man själv uppfattat det hela.

Om vi ska diversifiera lite så kanske filosofer inleder med – ”Då måste man förstå det som att…” – innan de gör precis samma sak – begränsar. Eftersom jag så här dags (när livet i övrigt är underbart) som bonus/krydda/guldkant dessutom i vissa uppdrag får knåda texter ihop med jurister. Där finns inga gränser för hur många ord som antingen används för att faktiskt definiera ett förhållande eller faktiskt att se till att det inte är så tydligt att man utelämnar möjligheter.

”Med förutsättning att…”, ”I ljuset av…”, ”Om ovanstående rekvisit är uppfyllda…” – osv, etc, mm.

Så, budskapet är – egentligen – att man behöver fatta vad det beror på och hur deberoenden som finns samverkar. Livet är svårt.

Mjukgörande ord

Mjukgörande ord – jag kommer använda det som uttryck för den delen av nästa allas ordförråd som gör den ovanstående delen möjlig att hantera. Så när jag ska prat om kommunikation – sändare, mottagare, bruset som uppstår – då måste jag nog tyvärr slå ett slag för dessa ord.

Du vet – möjligen, ungefär, typiskt, vanligen, normalt sett, i allmänhet, delvis, potentiellt, förmodligen, troligtvis, relativt, rimligen, ibland, i vissa fall, eventuellt, antagligen, i stort sett, ungefärligen, hypotetiskt, beroende på. Nödvändiga för att inte världen ska gå sönder. Som oljan i en motor, som vallan i Vasaloppet, som elasticitetsmodulen i stål.

Tyvärr? Jo, tyvärr för att jag nånstans på vägen också har tvingats slakta (välj alternativ; utnyttjat/rättat) andras texter där de orden borde undvikits. Jag kommer visa studenterna hur (i allra högsta grad) skickliga människor använder dessa orden i mängd i beskrivningstexter som ska ligga till grund för en anbud som tävlar i klassen – Lägsta pris. Där är oklarheter inte bra för någon. (Eller ja, jag och en del andra viktigpettrar + en drös jurister har ju jobb…)

---

Håhåjaja, den självklara frågan som eventuellt, möjligen uppstår är ju uppenbar; Har detta inlägget någon som helst relevans?  – Det beror på, men…

Ok. En gammal text från 2024, placeras hör för arkivsysfte.

Detta ansluter på sätt och viss till den omfattande navelskådning som exponerades på LinkedIn samma år. (Om du inte läst så finns sammanfattning av 0-35 år här – och, jag vet, kontext är överskattat men det är ju ditt val)

Så, 0-35 år. Vi pratar om 1989 till 2024.

Byggbranschen har en del del bekymmer med dålig med kvalitet, det har självdiagnosticerats gång på gång. Det brister på olika sätt. Boverkets rapport från 2018 ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” används flitigt som underlag för argumenten.

Vi börjar i nutid och förklarar var detta är lite att kacka i eget bo (om du fattar). Den blå fläkten är igång. Denna (objektivt sett) högt arvoderade besiktningsmannen ska skjuta sin egen roll i sank. Jag kommer ta kontrollansvariga, byggnadsinspektörer och en och annan entreprenör med i fallet. Lagstiftare, branschorganisationer och andra former av skumrask kommer inte heller undan.

Backar jag det där trettiofem åren så (med en viss reservation för då naiv, ung man) så har jag ändå någon slags uppfattning om egenkontrollarbetet i början på 1900-talet. I slutet av 80-talet hade man inspirerats av tillverkningsindustrin och kvalitetssystem med egenkontroll kom in i spelet. Jag tror att orden tafatt och nollkoll kan användas för att beskriva det mer ingående.

Men. Vi kunde inte ana (då) vad som skulle hända sen. Så…

---

Nutid 2024 – Svensk Byggtjänst har ett uppdrag

Elenor Rydälv, Svensk Byggtjänst, har alltså kallat till möte. På måndag eftermiddag den 26 aug ska en försvarlig del Byggtjänst-anställda och ett för mig ännu okänt antal kloka branschmänniskor ses på TEAMS.  Åsså jag då. Det skulle ju kunna ses som ett exklusivt sällskap eller också att jag bara var en av få som tog mig tid att svar på Elenors frågor i en intervju över skärmen.

De har frågat branschfolk, sen sammanställt och analyserat. Nu vill de dela sina insikter från intervjuerna och höra gästernas tankar om detta.

Tanken är att standardisera kvalitetskontroller inom byggsektorn, med syfte att förbättra den övergripande kvaliteten på byggprojekt. Med tanke på att det varje gång Boverket, Svensk Byggtjänst eller någon annan (?) frågar tillräckligt många tillräckligt insatta personer så får de ungefär samma svar – kvalitetssäkringen ger ganska lite eller ingen effekt, i värsta fall att den gör det hela sämre – så…

Game on 👽

---

Kvalitetssäkring i regelsystem och praxis över tid

Det vore förmätet att säga att det systematiska kvalitetssäkringsarbetet tog sin början under min levnad, givet pyramider och Colosseum, men för enkelhetens skull startar vi på 90-talet. Där nånstans var kommunens byggnadsinspektör fortfarande en spelare vad gäller kontroll på plats. Vi fick inte hälla på betong i första gjutningen innan han (nästan alltid en man, ja) hade kollat på plats att armeringen låg där. Klok, rutinerad gubbe i bästa fall. Bekväm, fikasugen farbror som inte ville smutsa ner finskorna i sämsta fall.

Den variant på kontrollansvarig som skapades då tog gradvis över en del av kommunens roll och blev till filter mellan byggherren och kommunen – KA skulle biträda byggherren i dennes strävan att uppfylla de föreskrifter som Boverkets Byggregler innehåller. Kommunens inspektör fick alltmer stanna på kontoret, granska kontrollplaner och boka mötesrum för samråd.

2011 ändrades PBL (Plan- och Bygglagen) och skruvade åt det hela ganska ordentligt. Krav på startbesked och slutbesked (före byggstart resp ibruktagandet) knutna till hårda sanktioner. Men, fortfarande en person (KA) som genom en egenproducerad kontrollplan skulle kolla att andra personer (konsulter och entreprenörer) egenkontrollerade sig själva.

Sen några år nu, så har kommunerna med Boverkets uppbackning kört hårdare med krav på riskanalyser och än mer projektanpassade kontrollplaner. Det kom av en ny tolkning (av förarbetena) att lagstiftaren redan 2011 ville ha det så. Det faktum att bristerna i kvalitet fanns kvar ändå men att samtliga aktörer lite grann ändå körde på som vanligt med sina kontrollsystem . (Den som vill veta mer om detta kan säkert få gå på kurs hos den evigt unge Said Elmi eller den aningens äldre Mats Löfgren, jag har plågat bägge två i flera år sittandes i en styrelse – Expertgruppen för Kontrollansvariga)

Det finns utöver kontrollansvarig en del krav på auktoriserade kontroller (ganska snäv mängd) från andra lagstiftningar – typiskt sett har det att göra med säkerhet, som hissar och motordrivna anordningar eller brandsäkerhetssystem.

Våra frivilliga men alltid närvarande Allmänna Bestämmelser (AB/ABT/ABS/ABK) reglerar civilrättsligt formerna för kvalitetssäkring. Regelsystemet stipulerar att entreprenörerna (och konsulterna) ska ha ett kvalitetsledningssystem för sin verksamhet och skapa en projektspecifik kvalitetsplan som rimligen innehåller ett egenkontrollprogram som i sin tur ligger till grund för den egenkontroll och de provningar som ska utföras.

Entreprenadbesiktningar har säkerligen funnits i tusentals år och regleras i samma bestämmelser (AB/ABT/ABS). Besiktningsmannen ska avgöra om arbetet är utfört kontraktsenligt eller inte, ofta bygger det tungt på egenkontroller och resultat av provningar.

Inte nog med detta. Vi har AF-AMA och Y-kapitlet som vapen dessutom för att styra upp allt det där. Det finns gott om branschregler, riktlinjer och rekommendationer.

Så, system och rutiner finns sen 35-40 år tillbaka. Så… – Varför gnäller alla?

---

Jo, det regnar ju fortfarande in.

Ja, vi har en del del bekymmer med dålig med kvalitet. Tjata!!!

–

Dags för en anekdot:

Jag pratade med jurist i telefon häromdagen om ett fall. Ett bakfall närmare bestämt. Jag sa nog typ att vi kan besiktiga för flera hundra tusen men golvet kommer ändå luta åt fel håll. Om någonting redan är fel så kommer ju min dokumenterat grandiosa skicklighet i besserwisserförklaringar inte fixa själva felet. I bästa fall kommer hjälpa parterna att fördela ansvar (läs: pengar).

Dags för en anekdot till:

En besiktningsman jag känner fick ett samtal på väg till en slutbesiktning. Det var kontrollansvarige som undrade var bygget låg, han hittade inte dit. Det kan ju tyckas aningens dråpligt att han på dagens för färdigställande och överlämnande avslöjar att han inte varit på platsen.

Slut på anekdotiserandet för en stund. Eller förresten, nej – en till.

Jag som gjort mängder med tid som både certifierad kontrollansvarig och certifierad besiktningsman kan vittna om otaliga tillfällen där jag fått frågan av (företrädesvis) entreprenörer minutrarna innan en slutbesiktning: ”Vad vill du ha för egenkontroll?”

Andra gånger sitter en stressad arbetsledare och fyller i företagets egenkontroll i efterhand, samtidigt som han (sorry) skojar om han borde byta penna ibland och använda bägge händerna för att variera handstilen en smula.

På riktigt – aktörer i vår bransch, i seriösa sammanhang, kan ta sig fram till slutbesiktning utan att någon (kommunen, beställare, kontrollansvarig, besiktningsman, byggledare, platschef, arbetsledare, Gud Fader själv – inte ens Svensk Byggtjänst☝🏻) reagerat.

Slut på anekdotiserandet – Promise.

Vi kan konstatera att det finns mängder med historier (och statistik) om hur dåligt det kan vara.

---

Så, wrap intill up, plz! Slutsats?

Ja, att det finns en kontrollansvarig som gör en kontrollplan och håller byggnadsinspektören varm är ingen som helst garanti för att kvalitet byggs in i projektet.

Och, att en aldrig så skicklig besiktningsman får trampa runt och notera fel kommer är inte heller någon som helst garanti för att kvalitet byggs in i projektet.

Nej, att det finns en organisation (beställare/projektörer/entreprenörer) som producerar system, planer och egenkontroller i mängd är inte heller någon som helst garanti för att kvalitet byggs in i projektet.

Tröstlöst?

Absolut inte, tvärtom.

Min uppfattning är att det till stor del funkar. Det mesta som byggs blir bra, de flesta kåkar har bra tak utan inläckage. Väldigt många byggen har en mer eller mindre gedigen kultur av proffsighet, engagemang och yrkesheder. Duktiga beställare som sätter ramar, visar förtroende och ställer krav. Projektörer som får utrymme att jobba igenom sina alster. Entreprenörer som har/får rimliga tidplaner och bemannar sina byggen med skickliga hantverkare och UE. Alla jobbar med tillit och mot ett gemensamt mål. Företagskultur, projektkultur. Best practice.

Min uppfattning är att de grundläggande problemen är en funktionell dumhet som finns längst upp i pyramiderna, inne på kontoren långt ifrån byggarbetsplatsen. Den finns hos mig och de som är som jobbar som jag. Det är inte bristen på system som är problemet – det är bristen på efterlevnad, bristen på kunskap om konsekvenserna av slarvet, bristen på morot/piska (välj själv – tänk; kultur), bristen på resurser, bristen på pengar, bristen på tid i kalendern. Längst ut på linan ska någon (med livet som insats) göra minsta möjliga till lägsta pris – det är lite av ett problem ändå.

Systemen är bra, det är människorna som är problemet.

Trappor städas uppifrån.

---

Så, nu är detta inlägget äntligen slut.

Shit, orka läsa typ 😉

Det måste klassas som självplågeri att fortsätta förbi denna punkten. Punkt.

---

Konstant över tiden – Fel, brister och skador

Boverkets rapport från 2018 ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn” är återkommande underlag för branschens mingel-konferrenser. Den skulle kunna hetat ”Det regnar fortfarande in” (utifrån kommande vatten är ett stort problem)

Men. Men. Men.

Jag skrev massa text 2019 om den rapporten som jag sen aldrig publicerade. De orden finns nu postumt på Sync Blog att läsa för den som verkligen inte har något vettigt alls för sig. Det börjar så här:

”Jag inser att jag har ganska lite att stå på i akademiska sammanhang. Satt längst bak i skolan och bygger nu hela mitt case på en evigt pågående, anekdotisk berättelse från det jag sett, hört och gjort eller ibland tänkt liggande i soffan, pillandes navelludd. Just den tanken att vara ännu en medelålders vit man med en fast övertygelse byggd på fragmentariska fakta sorterade efter eget godtycke skrämmer mig lite.

I och för sig är jag för all del analyserande och betraktande med kunskaper i ämnet på Skill Level 8-10 i vissa väsentliga delar. Jag har blivit kallad analytisk kommunikatör, det har jag slickat i mig. Jag skall inte dissa mig själv.

Jag läser i rapporten (”…Fel, brister och skador…”) om vattenskador, utifrån kommande fukt, inifrån kommande fukt, oro för att dominerande byggmaterial och lösningar inte kommer hålla över tiden. Det skrivs om tandlösa regelverk och att alla i princip tycker att det är så. Det finns en del om, i mitt tycke, helt rimliga marknadskrafter. Kortsiktiga aktörer som jagar snabba cash i utbyte mot dålig (lägsta pris) kvalité. Allt det är välkänt, inga överraskningar.”

Det där fortsätter så småningom i all oändlighet.

Skyll dig själv om du klickar dig dit.

OBS – Boverket har i sanningens namn sen dess (faktiskt föredömligt ambitiöst) jobbat vidare och har nu en rad utbildningar och funktioner på hemsidan som stöd.