Topplistan

Emellanåt tittar bloggare på sin statistik. Som mycket annat är det en grej som bäst lämpar sig att göra ensam i avskildhet och sen inte låtsas om det. Alternativt skyltar man med det, skyller på bekräftelsebehov eller oförstånd.

Eller så låtsas man bara ha en seriös blogg om ett viktigt ämne och bara vill delge vad folk söker och sen läser  i ämnet.

Sökningarna här omkring domineras starkt av olika varianter av ÄTA-arbeten, frågor som relaterar till ombyggnad av råvindar, funderingar på entreprenadformer och byggjuridik, förstås en del snokande om fuskbyggare och rätt mycket helt ovidkommande snedträffar.
(Julknytkalas-inläggets listplacering beror inte på sökningar utan på en intensiv mailkampanj och många glada festdeltagare som återkom för att läsa om festen)

På tio-i-topp är ettan på listan är klickad mer än 5 000 gånger nu, sannolikt läst  av  lika många till på förstasidan. Tian på topplistan har knappt 700 klick, utspädningen går fort.

  1. ÄTA – varför?
  2. Bygga vindslägenheter, sälja råvind eller inte göra något alls?
  3. Byggmöte typ 1 – Startmöte
  4. Fuskbyggare no 8 – x-tra lagom produktion
  5. Fuskbyggarna – Skyldig no 7
  6. Syncs Julknytkalas 2011 – Epilog
  7. Entreprenadformer – Hur svårt kan det vara?
  8. Fuskbyggare no 8 – En fighter
  9. Kontrollplan – en ren skitsak
  10. En sorglig historia om fukt och mögel

Var så god och skölj.

– – – – –

Annons

Vad är ÄTA i byggbranschen?

Olika varianter på sökningar om ÄTA är vanliga på denna bloggens statistiksida. Väldigt vanliga, typ 20-30% av alla träffar faktiskt. Uppenbarligen är detta något som man vill veta mer om.

Så – Vad är ÄTA i byggbranschen?

Jo, om man är någorlunda byggjuridiskt bevandrad så vet man att det i början på AB04 och ABT06 finns en sida men Begreppsbestämningar.

ÄTA

Det var ju inte så konstigt. Väl?

– – – – – –

Trots att statistiken totalt sett gått ner betydligt här så tycker Google av någon anledning att Sync Blog är ett bra ställe att börja läsa om ÄTA. Det kan ju bero på att bloggen varit trägen i sin iver att förklara fenomenet, men också att många människor undrar vad det handlar om.

För så är det ju, man googlar när man inte fattar eller inte känner igen ett uttryck. Jag gör det jämt. Uppenbarligen pratar vi som är insatta i bygglingon om det utan att alla som lyssnar vet vad ÄTA är och några av dem håller uppenbarligen masken för att när tillfälle ges tjuvläsa på Sync Blog för att kanske begripa vad byggaren just snackade om.

Det skrämmer mig lite.

Pyttelite. För jag vet ju att de som söker skall finna i det här inläggetÄTA – psykologi och annan bullshit. Där finns ju nästan allt man behöver veta om varför ÄTA överhuvudtaget uppstår.

– – – – –

Annars kan man ju fråga IRL också, det skulle förmodligen vara bättre. Byggaren skulle säkert svara att det betyder Ändrings- och TilläggsArbeten.
(i övrigt ganska seriösa entreprenörer har svårt att förstå det där med Avgående arbeten, så det där A-et är inte så utslitet)

– – – – –

Annat som ofta träffar Sync Blog är entreprenadformer, olika varianter på ombyggnad av råvind och en ständig jakt på platschefer. Statistiskt sett alltså.

Negativ accept – bättre än ingen alls

Ibland får jag för mig att jag kan en del om entreprenadjuridik och avtalsrätt. Ibland får jag veta att jag har en bra bit kvar till examen.

—-

Igår så satt vi på ett möte och pratade om en lösning för en tvättstugeventilation. Frågan har blivit onödigt utdragen, ett förslag kom från totalentreprenören för ett halvår sen, beställaren undrade varför det blev dyrare och bägge väntar på besked från motparten. Lite irritation var det allt också inblandad.

Byggaren tycker alltså att beställaren i princip beställt jobbet genom att beställarens konsult själv gjort förslaget och platschefen menade att eftersom inget meddelats så kunde man se det som en negativ accept.

——

Smaka på det – negativ accept.

Uttrycket är nytt för mig, möjligen också för platschefen men skam den som ger sig – vi skall vara nyskapande 🙂

——

Jurister har en konstigheter för sig, den saken är klar. Jag har snuddat vid det här tidigare. Några uttryck har jag snubblat över också.

Till exempel:

  • Oren accept – när någon i avtalsskedet ändrar, lägger till eller stryker efter det att motparten signerat (= inget avtal)
  • Tyst accept – kan vara en beställare som lämnar en oren accept och en entreprenör som börjar jobba (då träder avtalet i kraft i alla fall)
  • Hårdrocksbandet Accept – i detta sammanhanget helt ovidkommande men alla exempel måste vara tre stycken (so WTF)

——

Om lekmän, privatkunder och annat löst folk undrar varför det tar lång tid att bygga saker så beror det bland annat på att vi är upptagna med sånt här.

——

ÄTA – Chips

Fredag. Sambon jobbar sent. Jag och barnen har förhandlat – de får chips och sötsliskiga drycker till middag och fri tillgång till datorn, jag får ligga ensam i badet så länge jag vill. De har ju ändå varit en lite speciell fredag.

Jag och kollegan har gjort ett högst ovanligt drag och blivit hantverkare för en dag. Precis – inget byggkonsultande på en hel dag, nästan. Istället – blåbyxor och smörgås i en låda. Vi är normalt kaxigt högljudda om hur bra vi löser sånt ända tills vi står där och inser att verktygslådan inte är i ordning, det fattas både verktyg och det själklara drivet. Nåja, det tog ett par timmar att få upp ångan, sen bläddrade vi upp väggar och bjälklag. Av sju timmar på plats så kändes det effektivt i ungefär tre. Genomsnittlig i byggbranschen?

Men alltså hemma och färdigjobbad. Fokus ligger på badkaret.

Tidningen Fokus alltså, den ligger på badkarskanten och väntar på mig. Jag gillar den tidningen, den får mig att känna mig vuxen. Inte som kvällstidningarna, det står inget i Fokus om Robinson, inget om Let´sDance/BigBrother/Idol eller vilken reality-skit som nu är aktuell för stunden i TV. Fokus jobbar igenom artiklarna och tar sig tid.

Så i mitt varma bad, med tre arbetarklassöl, en skål med chips och en smutt med rom från någon ö långtbort – då känns det bra med seriös läsning som kontrast till frosseri och lättja.

————–

Fan också, den här bloggveckan började ju stark men det verkar som jobbet börjar gå ut över bloggandet. Jag har ju lovat Viktoria att bevisa varför ÄTA-arbeten är en dålig affär för entreprenören. Jag har lovat mycket. KAnske kommer jag ikapp någon gång.

ÄTA – psykologi och annan bullshit

Orsakerna till att ändrings- och tilläggsarbeten uppstår är varierande. Vi har avhandlat Oförutsett och Programändringar men kanske skall utveckla det lite ändå.  Jag tror skalan går från ren okunskap via dålig projektering, fortsätter förbi naiv optimism och självbedrägeri för att slutligen stanna i politiskt taskspel.

Okunskap
du är helt enkelt inte är tillräckligt duktig för att förutse skeende och risker. Smärtsamt när det händer. För alla.

Dålig projektering, dålig planering
du behärskar det hela men slarvar i det viktiga tidiga skedet, kanske av snålhet, kanske av upplevd tidsbrist. Väldigt vanligt bland oss som skall vara proffs.

Naiv optimism
vilken hemmabyggare som helst tror sig kunna bygga sitt hus egenhändigt på halva tiden av vad en yrkesman kan. Detta kan förväxlas med okunskap men det är inte riktigt samma sak.

Självbedrägeri
du har en stark förnekelsefunktion och det gör det enklare att komma igång genom att mentalt blunda för fakta och din egen känsla. Hänger ofta ihop med underfinansiering och det-löser-sig-sen-mentalitet.

Politik
för att överhuvudtaget få igång projekt så behövs det en optimistisk kalkyl och du lurar helt enkelt din omgivning att det är enklare/billigare än det faktiskt är.

Nu finns det väl grader i helvetet och egentligen är det ju ingen rak skala utan mer som fristående funktioner. Man kan plocka lite här och lite där och blanda sig en riktigt skum grogg på de ingredienserna. Ingenting är enkelt.

”Okunnig naiv person som inte vill slösa energi på att tänka efter före eller fega med marginaler och säkerheter”???

(Låter som beskrivningen på en del framgångsrika entreprenörer)

ÄTA – Oförutsett

Om vi tar shit happens-faktorn ofta kallad oförutsett, så är det mer spännande.
(än Programändringar i alla fall)

Häromsistens kom en ny utredning från Statskontoret som konstaterade att byggbranschen inte blivit så mycket bättre sen 2002. Titeln på utredningen – Sega gubbar – är en ordlek som bygger på den utredning man jämför med – Skärpning gubbar! från 2002.

Jag gillar inte att det anspelar på att de vi kallar gubbarna sölar bort pengarna, det är sen länge väl känt att slöserierna i byggbranschen ligger i andra händer än snickarns och rörmokarns.

Ibland uppstår bekymmer som kan vara oförutsedda. Det kan vara att berget du borrar i för att bygga en tågtunnel är alldeles för dåligt. Det kan vara att det finns asbest i en rörkrök som du inte visste om innan du började jobbet. Jag kan räkna upp tusen olika varianter, men alla har samma sak gemensamt, research och förberedelser (vi kallar det projektering) har missat och det blir problem.

Det som ändå är omöjligt att förutse – olyckor eller att en nyckelperson försvinner eller himlen rasar ner – det kan man inte planera eller projektera bort helt och hållet. Typ som livet självt, du råder inte över allt.

Vi måste alltid avväga hur mycket möda (pengar) vi skall lägga på undersökningar och projektering, det måste stå i proportion till projektet och innehålla en riskbedömning. Om man vill minska risken för oförutsett, så får man lägga mer pengar på projekteringen.

Enkelt i princip, men vem skall avgöra nivån?

– – – – –

Läs här om varför ÄTA överhuvudtaget uppstår.

– – – – –

ÄTA – Programändringar

Först har vi alltså programändringarna, nya kostsamma påhitt från kunden. Det är precis vad det låter. Kunden kommer på att han vill ha en våning till, eller att hon plötsligt bara måste ha ett större garage än ursprungsritningen. Detta yttrar sig ofta i bakvänd ekonomisk slughet – ”det är lika bra när vi ändå håller på”.

Bullshit säger jag, håll er till det som är bestämt, för det ni lägger till blir alltid dyrare än det var tänkt.

Vi byggare är snabba på att prissätta en förändring, men vi är usla på att räkna ut vad det egentligen kostar i följdverkningar på övriga projektet. Rubbningar i tidplan och störning av ett planerat flöde missas ofta i ÄTA-kalkylen.

Arvodet som ofta är på 10-12 % kan se ut som lättförtjänta pengar för entreprenören men det kan vara bedrägligt när domedagen närmar sig (slutbesiktningen alltså).

– – – – –

Läs mer om Oförusett också

– – – – –

ÄTA – varför?

I byggbranschen pratar vi ofta om ÄTA-arbeten. Den som inte hört uttrycket förut undrar med rätta om det står rätt till i hjärnkontoret på oss. Arbetslunch skulle man kunna man tro, men det är så att ÄTA är Ändringar, Tillägg, Avgående. Simple as that.

Det är förändringar av förutsättningar för eller omfattning av det jobb från det man tidigare kommit överens om.

Det finns två sorters ÄTA-arbeten, programändringar och oförutsett. Man också använda helt andra ord och säga att det är nya kostsamma påhitt från kunden (programändringar) och shit happens-faktorn (oförutsett).

Jag tror inte det finns någon tillförlitlig statistik på hur mycket det rör sig om, men en erfaren projektledare som jag lärt mig mycket av sa en gång när vi spikade budget – ”8% på vardera, det får räcka!”.

Ibland kallar vi det för budgetreserv, någon gång kallas det oförutsett. Same same but different. Byggbranschen har ju gjort sig känd för just det här, att det blir lite dyrare än det var tänkt. Om man undantar de stora anläggningsprojekt som måste vara medvetet felräknade för att överhuvudtaget startas upp, så blir det ju i alla fall gärna 15-20 % dyrare. Vad beror det på?

???

Svaret på frågan finns i detta inlägget om ÄTA – Filosofi och annan bullshit 🙂