Jag är inte ekonom, jag är inte ens speciellt ekonomisk. Rent privat är jag snarare oekonomisk. Eller så är det så att mina föräldrar frikostigt har delat med sig av egenskapen att det inte är så noga med en själv, tänk på hur de andra har det först. Vi är åtta syskon så man skulle kunna tro att sådana egenskaper fördelades i lagom dos, men nej då. Farsan är just nu lite bekymrad över att just hans barn måste rädda världen – jo tack – dags att fundera över uppfostran nu, 30 år senare.
Denna uppfostran kan yttra sig bland annat i att jag köper mina nya vinterkängor på ICA Maxi. Jodå, det hände nyligen. Japp, Maxi har allt, och billigt är det också, ibland. Vinterkängor för 129 kr. Vinterkängor för 129 kr? Efter en veckas användning så kändes denna ena kängan lite sned liksom, men man härdar ju ut med sånt, som sagt (uppfostran).
Efter ytterligare några dagars haltande, så kollade jag i kängan, lyfte på sulan och konstaterande felet. Gummit i den yttre sulan var ihålig med små mellanväggar av gummi, dessa bar upp den inre stommen av en kartongsula. Tyvärr höll inte den kartongen mot väta och jag har väl förmodligen fuktat upp den på något sätt. Kort sagt – billig skit. Big surprise. Ikväll skall vi åka upp till Norrland och nu måste jag leta fram ett par riktiga kängor, det funkar inte med kängor från ICA Maxi med kartongsula. I Norrland har de riktiga grejor på fötterna.
Eftersom jag rent professionellt är inblandad i köp/sälj av byggarbeten och allting som händer med en fastighet, så är detta en smula märkligt. Jag skulle aldrig kunna köpa ett byggarbete för en tiondel av det normala priset, och sen tro att jag fick den funktion jag förväntat mig av en fullprisprodukt.
Det händer ibland att man kan få in ett pris från en entreprenör som är riktigt lågt, långt under det du själv gissat. Inte sällan hänger det här ihop med lågkonjunktur eller att entreprenören byter organisationsnummer lite väl ofta. Det lockar till köp, men min erfarenhet säger att det sällan blir så bra. Vare sig det gäller vinterkängor eller ett målningsjobb.
Sync Blog 
OK jag fattar och du lunkar på i dina billiga kängor och det kan kännas sköt att ha gjort en riktigt bra affär.
En del säger att man blir rik på de låga utgifterna. Vare sig det är skor eller leverantörer. Jag tror inte det räcker.
Det är kassaflödet man blir rik på.
Allra helst ett passivt återkommande kassaflöde
kassaflöde= inkomsterna > utgifterna
passivt betyder att jag lr företaget får inkomsterna utan att lägga ned tid på aktivt arbete
EXEMPEL
Bygga ett hyreshus = aktivt
Ta emot hyresinkomster = passivt
Andra passiva inkomster är att skriva en bok, hur mycket får man betalt för första sidan? 0 kr andra sidan? 0 kr. När boken säljs? en royalty som fortsätter så länge boken säljs.
Skriva bok = aktivt
Ta emot royalty = passivt
Vill du bli ekonomiskt läskunnig så kommer det att lanseras en ny site snart.
Jag blir gärna ekonomiskt kunnig på många sätt, men helst vill jag bara ha lite mer pengar i fickan. Då hade jag köpt lite bättre vinterkängor:)
Jag tror ditt resonemang om både kängor och byggtjänster stämmer. Är priset för bra för att vara sant så är det antagligen inte hela sanningen. Det finns en hake. Är det inte kartonsulor så är det någon i något led som kommer i kläm.
Det är lite som när man köper en trasmatta på Indiska. Den kostar femton kronor för mig som slutkund. Då är det någon som har hamnat i kläm. Högs sannolikt de som sitter i början av mattans liv.
PS Som norrlänning kan jag bara sucka och oja mig över din ICA-känga. Hä dug int här uppe! 😉
Jag är inte den som ger mig i första taget. Innan vi klev på tåget så köpte jag ett nya kängor – för 129 kr. Denna gång har jag behållit kvittot och ger dem en chans till. En gång är ingen gång – två gånger ä’r en gonggong.
Nu skall jag testa dem några dagar i Gällivare, och jag tänker inte berätta det för lokalbefolkningen:)
Nej gör inte det, det är säkrast att mörka och hoppas att ingen upptäcker din ”miss”. 🙂
Jag önskar dig en trevlig vistelse här uppe i norr!
Eftersom jag är apostroferad så känner jag mig föranlåten att kommentera:
För det första: Nej, jag är inte bekymrad över din samvetsnöd för klotet, jag är förvånad, imponerad och glad!
För det andra: Så taskiga pjuck har du aldrig behövt gå i under hela din uppväxt så länge jag fick bestämma. Varför nu?
Själv går jag i lammullsfordrade helläderkängor med garanti på +37 inuti vid -30 utomhus (119 spänn på Fyndlagret i Kinna)
Ring om du fryser och vill låna dem. Det är inte noga med mig, jag kan gå barfota…
Japp, härmed bekräftat att jag har dyrare skor än min far, jag har dessutom köpt skiten två gånger nu…
När jag köpt 8 par så börjar jag väl närma mig övriga syskonen? (när det gäller skor då)