Jo, på riktigt.

En flicka som sprang (nästan) för livet. Fast det var inte en skadskjuten kråka i famn utan en burk målarfärg märkligt nog. Och flickan är arbetsledare på en byggarbetsplats. All övrig symbolik funkar fint.
(Sug på den – Mikael Wiehe!)

——

Saken var den att den unga arbetsledaren sprang från bygget i Annedal till en färgaffär vid Järntorget för att köpa en burk färg, sen sprang hon tillbaka. På vägen tillbaka hamnade hon lite vilse, ty hon är inte från stan. Hennes plan var att måla en hissgrop och det var bråttom.

Hon sprang i arbetskläder och skyddsskor (jajamän – stålhätta och spiktrampskydd!). Hon sprang ungefär enonhalv kilometer, köpte en burk färg, sen sprang hon enonhalv kilometer tillbaka igen.

Orsaken till språngmarschen var att en hissbesiktning var bestämd till kl 14 den dan och hissfirman påtalade en stund innan att hissgropen minsann inte var målad vilket var ett krav för godkännande. Man hade på bygget ansträngt sig rätt så hårt så dags för att få igång hissen. Det var angeläget, på gränsen till akut, att få den i drift. Så därför lubbade hon iväg en trekvart innan besiktningen för att hämta färg.

Jag tycker det ganska fokuserat och imponerande.

Den unga arbetsledaren är välutbildad, energisk, initiativrik och ambitiös. Hon verkar också vara en hyfsad medeldistansare. Hon är dessutom helt ny i branschen, gjort sina första månader på ett bygge och kan omöjligt värdera vad som viktigt i stunden.
(Hade det varit jag hade jag väl på sin höjd lyft luren och högröstat beställt en budbil och skrämt upp en målare att avsluta sin semester för att måla gropen:) )

——

Anekdot:

1989 var jag ung arbetsledare på stora byggbolaget, nyss utkommen från skolan och med ca noll koll på hur saker och ting funkar i byggbranschen. Jag hade tur och fick jobba med den bästa platschef jag vet. Han lärde mig helt ovärderliga saker, t ex den gången som jag åkte buss till jobbet, bakis efter en torsdagskväll på krogen med mina nya kollegor.

Att köra bil var inte tänkbart så jag åkte kommunalt från den allra yttersta förorten i öster till Sisjöns industriområde i väster. Jag hade nog varit hemma max ett par timmar innan jag i ottan klev på första bussen, sen skumpade jag åksjuk genom stan under mer än enonhalv timme. Väl på bygget sa min platschef bara:
-Det fattar du väl att taxi ingår?!

Nu vet jag det.

—–

Epilog:

Den unga nyss provanställda arbetsledaren blev fastanställd ganska snabbt, strax efter löpningen. Oklart om det hade något samband. Byggföretaget insåg att det var vanskligt med en provanställning, hon kunde ju få för sig att försvinna till annat.

Det komiska tvisten på det är att hon försov sig för första gången dagen efter det beskedet.
(Hon tog taxi till jobbet…)

🙂

——