Kalkyler, kalkyler, kalkyler

Det är inte annat.

Projektkalkyl

Byggherrekalkyl

Kostnadsberäkning

Byggkalkyl

Alternativkalkyl

Produktionskalkyl

Efterkalkyl

—-

Kalkyler. Det är inte annat.

För ett tag sen så utlovades Kalkylkbloggen här, ett av de ämnen vi börjat hantera men aldrig riktigt trängt in i. Vi har några halvfärdiga inlägg om kalkyler, kalkylerande och  kalkylatorer men inget känns riktigt klart att publicera. Och det kommer annat emellan också, så det lär dröja. Vi kan dock trösta med att vi gör kalkyler hela tiden, faast dem får vi aldrig lägga upp på bloggen. Hemligt hemligt hemligt.

Ni får nöja er med att läsa Byggvärlden så länge. Om kalkylatorer och bristen på dem.

—–

Ackordsfundering i byggvärlden

Fredrik på Byggvärlden bloggar om ackordssystemet och dess brister. Han är ganska väl insatt i frågan, tror jag, trots att han är journalist (jmf Ferdinands mamma på julafton). Han är skeptisk.

Tyvärr får jag hålla med, det hade varit roligare om vi någon gång var mer oense. Möjligtvis har Calle Fridén mer åsikter i ämnet som går tvärs emot Fredriks analys, jag vet inte.

Jag har själv inte behövt hantera det i praktiken någon gång. För länge sen, när jag jobbade på stora byggbolaget, så skötte platschefen och lagbasen förhandlingarna. Bägge uppbackade av varsin ombudsman. Det jag fick höra var snacket inför och efter förhandlingen. Gubbarna som luftade sina förhoppningar, utfallet och sen gnället att det inte blev mer.

När jag hade egen firma var det aldrig tal om ackordslön, de gubbarna var glada att jag överhuvudtaget kunde betala lön. Vi hade ambitioner att hade ett eget system som kopplades till det gemensamma resultatet och som gav alla i företaget en extra bonus. Jag vet att Dipart är innen på likande tankar. Det är en fin tanke och i all välmening man försöker men det är inte helt enkelt att genomföra i praktiken.

Trots att jag har kryssat förbi ackorden för egen del så har jag ändå fått ganska god insyn i det. Det verkar som det är ungefär samma idag som det var 1989. Fredrik pekar på några av bristerna, till exempel attt det kan stöta ut de svagaste ur ackordslaget. Gubbar som inte producerar ett mätbart resultat får inte vara med de tuffa killarna. Jag fick själv se på ganska nära håll hur olika platschefers agerande i förhandlingen var mer avgörande än gubbarnas verkliga prestation. Det finns säkert bra undersökningar att googla fram, men det torde vara klart att löneglidningen är påtaglig i goda tider med hjälp av ackorden.

—–

Nu måste jag jobba en stund men kommer ägna lite tankekraft att försöka argumentera mot Fredrik.
Bara för att 🙂

Återkommer.

—–

ROT hot mot svartjobben

Inte så vanligt med positiva nyheter om svartjobben annars.

Byggvärlden skriver om en tydligt positiv effekt, så även Ny Teknik. ROT slår ut mycket av svartjobben och hjälper folk att få lite bätrre skattemoral på köpet 🙂

—–

Mer om ROT  och moral på Sync Blog här.

—-

Skattesmitarskolan

Sync Blog har tidigare uppskattat och uppmärksammanat DN´s Boskolan. Ett någorlunda bra försök att hjälpa husköpare och människor som bor i ägd bostad att fatta viktiga beslut.

Nu hjälper man en annan grupp i samhället – skattebrottslingarna 🙂

I flera artiklar idag visar man hur det går till. Dessutom hintar man om vad byggjobbare tjänar svart, det är också lite intressant 12-150 kr. 12 kr innebär vad jag kan se en slags slavverksamthet medans 150 kr i handen är bra betalt jämfört med de flesta privatekonomier i det vita träsket av lönearbete.

DN Så mycket tjänar svartjobbarna,  Affärsmän drivande i skattebrottTuffare tag ska klämma åt nyckelpersonerna

—–

Mer om skumraskaffärer på Sync Blog här.

—–

Disclaimer – Jag vet att det inte är en skattesmitarskola och tror inte det behövs heller. Skurkarna har säkert andra vägar för internutbildning 🙂

Jämställdhet i muthärvan

Förlåt min dåliga franska men jag blev nästan lite glad att det äntligen kommit in en kvinna i sammanhanget.

I alla de göteborska muthärvor som flutit upp till ytan på sista tiden så har det varit idel gubbar. Ungefär som byggbranschen under lång tid varit, bara gubar. De enda kvinnor som hittillls fått badwill är ju de som försökt tysta visselblåsare (GBG Energi) eller hon som klantigt nog försökte trixa med Janne Josefsson (sossepolitikern). Skurkarna har dock genomgående varit män.

I den senaste historian, den med Göteborgs Spårvägar, finns det numera en grovt insyltad kvinna. Hon har, vad man kan förstå, på ett elakt sätt försett sig med fördelar och ett lite extra fint hus hemma på villagatan. Hennes manlige kollega toppar fortfarande med ca fyra försnillade miljoner, dock. Ett tveksamt steg framåt för jämställdheten.

Byggföretaget Veidekke har en man med i bilden, han är nu anhållen tillsammans de andra två (nu alltså häktade) Synd för Veidekke att man hamnar i de sammanhangen men de är ju i gott sällskap (läs PEAB, NCC och Allbäck). Gissar att kollegor och chefer där är rätt så irriterade just nu.

—-

Som inte detta vore nog med problem har Danmark tydligen skickat vidare ett åskväder till oss, åtminstone enligt rubrikerna i GP/GT. Det smäller över Göteborg först och vi som flytt upp till skogarna i norr får ta skrapet.

Vi som hade planerat en lång cykeltur idag, jag och barnen 😦
Omröstning pågår nu om alternativ aktivitet, badhus verkar hett 🙂

—-

(GT/GT/GP om Spårvägen, SyncBlog om mutor, mer seriöst om jämställdhet och Allbäck)

Goa gubbar i Götet

Sync Blog måste bryta den trista stämningen här på bloggen en stund. Arbetsmiljö och dödsolyckor är allvarligt men tungt.

Nej, istället friskar det i igen runt Göteborgs kommunala bolag och förvaltningar. Det egentligen inte heller så roligt, men vi flinar lite grann ändå här på Synckontoret. Det faktum att Allbäck har skruvat fast trappnosar för ÅTTA MILJONER  roar oss just nu. Ett snabbt överslag är att en stor del av Familjebostäders hyresgäster under perioden fått jävligt exklusiva trappnosar. (meh, och så sägs det att de snålar med underhållet)

Alternativt så har en ändå större del av Göteborgs invånare fått korrekt prissatta trappnosar i sina trapphus. (Om det högt räknat kostar en femhundring per steg och är 8 steg per lgh och det bor 1,5 personer per lägenhet så blir det ….?—= många trappnosar blir det)

Eller så har åklagaren rätt – något är skumt 🙂

—–

Stackarn som blev dömd i tingsrätten för att utan egen förskyllan fått ett gratis lastbilslass med tegel är nu på tapeten igen. Han är upp på nästa level och har ett extraliv kvar, vi får se hur det går, Schultz är inte klar med honom än. ,
Annat smått och gott i härvan finns i GP, här och här och här tar sig Janne J för pannan. Och ännu mer ändå.

—–

För övrigt vet jag inte om jag gillar GP så värst mycket mer idag…

…det är synd om de stämmer. Jag hade precis börjat vänja mig 🙂

—–

UPPDATERING:

twitter kör vi idag en kampanj där vi erbjuder allt  #sättuppdetpåtrappnosarna. Kom och köp 🙂

—–

PoÄng (seriöst trams om viktiga saker)

Ackordslönesystemet i byggbranschen är en för närvarande helt iskall fråga. Undrar varför. Det finns mycket att fundera över .

—–

Jag är verksam i och deläger ett par olika företag. Hemma driver jag med min sambo en verksamhet som tidigare på bloggen kallats Familjen AB. De anställda i Familjen AB, även kallade Barnen, har förhandlat fram ett poängsystem som i utbyte mot hushållsnära tjänster ger dem en del extra favörer. Vi testade systemet under semestern.

Först vill jag påpeka – jag är ingen tyrann, vi har en lägsta nivå här hemma. Stupstocken kallas det i byggbranschen.

I systemet utbyttes  poäng mot prestationer, poäng som kunde omsättas på olika sätt. Poängskalan var förmodligen lite för snabbt framarbetad och borde justerats. Enhetstiderna stämde dåligt överens, vissa jobb blev väldigt bra betalda medans andra jobb helt enkelt inte blev utförda när de anställda inte såg sin personliga vinst i det.

Jag vet, göra rent kryddburkar är ett udda jobb. Men vi hade ett gäng stående på ett dumt ställe, de blev mer och mer ingrodda med stekflott med tiden och ingen ansvarig har tagit tag i det på länge. Tioåringen såg denna svaghet direkt, hon gjorde rent burkarna och cashade hem fett, som man säger.

Denna tioåring har tidigare figurerat här på bloggen som en kallhamrad kapitalist, en listig tjej som räknar ut sitt bästa utfall och inte backar för att utnyttja svagheterna i ledarskapet. Det var ingen överraskning att just hon skulle lusläsa underlaget och hitta kryphålen.

Dottern samlade poäng och planerade sina köp noga. Sonen gjorde hjälpligt en tur till brevlådan eller slängde en soppåse, sen brännde han rubbet på en datatimme direkt. Hon har alltid varit krass, han är mer drömmande och lever för dagen.

På raderna för Tvätt och städ hittade hon lättförtjänta poäng i att hänga tvätt på tork, sen att vika ihop densamma och lägga in i hyllorna. Förvisso ett jobb som varit en smula eftersatt de senaste åren här, vi har ärligt talat mer rafsat runt i högen för rena kläder och skippat vikandet/ordningen.

Belöningarna då?

Ja, tanken var att det skall vara lätt att tjäna ihop till en någorlunda dräglig tillvaro och en möjlighet att få det lilla extra med en rimligt bra prestation. De här barnen har en viss erfarenhet att att hjälpa till, de har också en viss erfarenhet av att äta godis. Betydligt mer av att äta godis och fredagsmys än av diskmaskinsjobb dock.

—–

Utfallet? Ja, det gick väl så där.
Sjuårige sonen var inte så pigg på jobbandet, han körde hundvalpstaktiken (=ledsna ögon och huvudet på sned) och fick på så sätt avtalsvidrigt mer datatid än han tjänat ihop. Dottern utnyttjade skamlöst svagheterna i systemet och ligger nu på ett besvärande högt poängantal, än så länge oreglerat och förhandlingarna lär bli tuffa. Utvärderingen i övrigt är inte helt klar än, men det lutar åt att det inte heller blev så påtagligt mycket bättre ordning i vare sig köket ellet tvättstugan. (Oräknat kryddhyllan som skiner av perfektion)

Så vad har det här att göra med ackordsystemet som används som lönemodell i byggbranschen undrar ni nu?
Typ, allt.

Återkommer om detta.

—–