Gissa bajset (för vuxna) – Kundanpassning

Ja, omröstningen i förra inlägget blev ju en succé. Eller?

Frågan var alltså vad det kostar att byta från golvstående standard-WC till en fin vägghängd, inbyggd WC. Dessutom med den förutsättningen att bytet av porslin och sånt kostar 2 000 pistoler på badrumsbutikens hemsida.

Klockan läggdags igår så stod det och vägde runt 10 000 kr. Lite över.

Facit kom på mailen. Nu har jag en besserwisseraktig inställning till exceldokument som andra har gjort, så den är en smula justerad. Men likväl – den är gjord av en entreprenör som livnär sig på att bygga om badrum, som har lärt sig att rätt ta betalt och påfallande ofta ändå lämnar väldigt nöjda kunder efter sig. Trots hans prissättning.

Så vad kostade vägghängda, inbyggda bajset?

Klicka här.

—–

Jag vad säger man?

Han hade med 2 timmar konsulttid på Options, bussigt. Att administrera rubbet kan kosta mycket mer, men va fan jag skall inte gnälla. Man får vara glad att man har jobb att gå till.

Summa summarum.

10 – 15 000 kr? I gynnsamma fall
Mer än 15 000 kr? Sannolikt

Dyr skit, alltså. Snyggt men dyrt.

Men det berättar de aldrig i Badrumsaffären. Där är det ju fortfarande bara 2 000 kr i skillnad.

—–

(Malena på Byggtjänst äger rättigheterna till rubriken, jag har inget med den där knarkskummisen Ola att göra)

Dyr skit (eller – Kostnadsdrivande trender i bostadsbyggandet)

Möjligen är detta inlägg för min del del som att kacka i eget bo. Lite dumt alltså. Jag livnär mig ju ibland på att bygga bostäder i det lite dyrare segmentet. Skitsamma. Den här bloggen har som ambition att upplysa, informera och kanske förändra. Oftast lite oklart vem som skall upplysas om vad i och varför i och för sig.

Idag är det riktat till alla som undrar varför det blir så dyrt att byta från golvstående till vägghängd toalett. Ett inte helt litet antal människor alltså.

Som alla vet är det en stor och betydelsefull grupp människor i vårt samhälle som gör detta val. Människor som knarkar inredningsmagasin, gillar nyproducerad vintage och är mer än genomsnittligt intresserade av IFÖ´s senaste kollektion av vattenklossetter men som oftast då inte lika självklart ser ekonomin i ett bygge så som entreprenören ser det.

Vi pratar alltså om de människor som står i begrepp att bygga/köpa ny bostad och som skall välja och vraka och kanske kosta på sig lite extra men ändå hålla hårt i plånboken och tänka smart men som gärna uppskattar design och som tyvärr är lätta offer för säljarnas snack om hur bra och enkelt saker och ting är och sen blir besvikna på sin byggare för att han skall ha hutlöst betalt för att byta WC på det nya ganska påkostade skithuset.

—–

– Så dyrt var det ju inte när vi var i butiken och kollade!

– Nej, det var det inte. Det såg ut så här, va?

Kanske så var det denna stolen som ingick från början?

– Och så vill ni ha den här istället?

– Det gjorde att du i och för sig fick köpa till den här, tråkigt men nödvändigt.

—–

Det skiljer knappt två tusen spänn i butik.

Sync Blog utmanar alla (!) att gissa vad kunden borde betala i merkostnad. Jag vet att denna bloggen läses av minst en chefredaktör, några arkitekter och konsulter, en reklamare, flertalet småbyggare, en och annan fastighetsägare och så förstås av min mor och far (som iofs inte kommer ta det här på allvar, inte detta heller). Det borde bli åtminstone tjugo klick.

—–

Det står var och en fritt att sen fortsätta med en trovärdig motivering i kommentarsfältet nedan, det går bra att vara anonym.

Jag kommer se till att minst en kakelsättare/badrumsbyggare kommer hit ganska snart och förklarar det hela ordentligt en gång för alla. Sen pratar vi inte mer om det här. Ok? 🙂

—–

Sex är halva födan (enligt klok äldre kvinna)

Jag funderar på Micael Appelgrens blogginlägg och hans skamlösa jakt på kommentarer 🙂
Det leder mig märkligt nog fram till en anekdot.
—–

Jag minns en gång när min kompis som i tjugoårsåldern plötsligt börjat röka fick bannor av sin farmor (som i och för sig själv rökt i femtio år) för att han var så korkad. Han sa då:

– Men det vet du väl farmor? Alkohol, cigaretter och sex är ju det man lever för!

– Alkohol och cigaretter vet jag inte, men sex det är halva födan, sa Majken, 72 år gammal.

—–

För en mer blygsam byggbloggare så är kommentarerna halva födan, statistik och kvalificerat beröm utgör resten av matsedeln. Förtjänsten jag fått av mina första ca 703 inlägg är 1 748 kommentarer. Och de första 68 537 klicken klicken förstås.

Något inlägg är klickat mer än 914 gånger. Några inlägg ekar tomt i rymden.

Statistiksidan är belöningen och ett farligt gift, där kan jag stanna länga och peta virtuellt navelludd. Jag kan se att någon irrar sig in på konstiga sökord och ibland blir kvar och klickar sig runt. Jag kan se till viss del se vilka som skickat trafik till bloggen.

Under 2011 snittar Sync Blog på ca 160 klick per dygn, oklart hur många som faktiskt läser egentligen. Några abonnerar på bloggen via mail, några läser den på sin RSS Reader. När bloggverktyget säger att jag har haft drygt tusen klick på en vecka så säger Bloggportalen att jag har haft ca 500 besökare samma tid. Det spelar ju egentligen inte så stor roll, men fåfängan vill veta ändå.

Bekräftelse.

—–

Bekräftelse  och mothugg.
Mothugg och en konstruktiv kritik.
Konstruktiv diskussion och alternativa synpunkter som får mig att fundera lite annorlunda eller längre.
Dialog alltså. Kommunikation. Utveckling.

Special thanks to Henrik, Viktoria, GJ och andra. Och Berra. Och förstås Majken.

—–

No comments

Det är ont om byggbloggare i landet lagom. Vi har aldrig varit många, när Byggblasket och Calle Fridén la av nyligen försvann ca hälften. Rotpartnern har kommit till och Robert på Archicon glimtar till ibland, i övrigt är det stiltje. Jag har själv funderat över nyttan att bli byggbranschen egen lilla Blondinbella.

Micael Appelgren är chefredaktör på tidningen Maskinentreprenören bloggar. Jag hade koll på honom i början men tappade bort honom på vägen. Jag som läser bloggar via RSS-flöden i min Reader har i och för sig noterat att det inte kom in något därifrån men trodde han bara var lat. Nu fattar jag att det flödet jag lagt in från hans blogg inte funkade.

Det var ju synd, jag kan ha missat en väldig massa byggbloggande.

Nu har han hotat lägga av på riktigt och jag hade aldrig märkt det om inte en annan chefredaktör hade meddelat omvärlden. Appelgren känner att han skriver för ingen, bloggen ger ingen respons och verkar ha skral statistik. Han kräver nu minst sju uppmuntrande kommentarer för att inte inte helt ge upp.

Det har han fått. Nu är han glad igen.

——

Sync funderar som bäst på exakt hur många kommentarer man kan kräva att få in för att fortsätta. 10? Det kan ju bli heltokigt.

Blygsamhet vs Kaxighet.

Som alltid 🙂

—–

P303 – 30% på 3 år

Jag var på studiebesök i morse hos NCC i Vallda. Där bygger man sitt P303-koncept för första gången. Bostäder med 2-, 3- och 4-rumslägenheter i tvåvåningshus.

NCC erbjuder fast pris, 11 995 kr/m2 – färdigt och klart. Exklusive markarbeten förstås och exkl anslutning och tomtförvärv och lite mer som vi kallar Byggherrekostnader i våra projektbudgetar, men ändå. Tolv tusen är rätt ok!
(Egentligen femtontusen med moms. Momsen måste räknas in i bostäder. Det är bra ändå.)

Jag åkte dit tillsammans med en bekant som jobbar mestadels som fastighetskonsult där med nybildande av bostadsrättsföreningar som specialområde. Vi pratade om hur smart det är att ha ett färdigt koncept till rätt pris. Det gör det enkelt för kunden, paketet är färdigt och klart. Priset är garanterat. Han jämförde med Sveriges framgångrikaste företag, IKEA och HM. Snyggt paketerat till fast pris. Enkelt att vara kund då.

För det är på ett vis en lättnad för dem som är exploatörer, man slipper i praktiken vara byggherre med en massa byggkonsulter, tjafs om kvalitetsansvar och ännu ett projekt där man skall uppfinna ett av de hjul som vi med stor säkerhet redan har.

Direkt efter besöket åkte jag till ett möte på ett arkitektkontor. Jag kunde glatt meddela att NCC nu säljer färdiga paket och att vi inte kommer behöva arkitekter mer – Ni kan klappa igen, typ. J
(Köper man P303 så är arkitektjobbet i projektet minimalt, i stort sett skall man placera kåkarna bra på tomten och göra situationsplan. Allt annat är ju klart.)

Invändningen från den arkitekten jag besökte är att det är tråkiga hus. Förstås.

—–

Rent tekniskt är det egentligen inte så nytänkande. Cellplastsystemet har funnits ett tag. Enkla och gedigna lösningar, inget lull-lull. Färdiga moduler för badrum känns som en rätt självklar metod numera. Byggmetoden är snabb och ganska okänslig för väder.

En sak som vi kämpat med i många projekt är tillval eller Kundanpassning. Det brukar bli rörigt, dyrt och tjatigt. Det är en tung administration som skall dras igenom. Jag och min resekamrat för dagen är helt överrens om att det egentligen är ett självförvållat problem, vi har själva öppnat upp för det. NCC säger med P303 rakt upp och ner att det inte går att påverka så mycket. Tillvalen är mycket begränsade och det är bra.

Det som jag gläds mest åt är sättet att jobba. Vi fick komma i på platskontoret och ta del av hur man tänkt och gjort. Säkerligen tillrättalagt men jag gilla det stenhårt. Det är illustrativt och noggrant redovisat, arbetsberedningarna är genomjobbade ordentligt, tankearbetet har skett innan bygget påbörjades. Det doftar LEAN och ödmjukhet.

Det verkar som man gjort läxan på ett bra sätt, jag tror man snart har en mall för hur det skall byggas på ett snabbt och smart sätt utan att göra fel. Då blir det bra ekonomi för byggaren också.

—–

Så byggaren blir nöjd med täckningsbidraget, exploatören blir nöjd med projektet och sin förtjänst, den boende blir nöjd med sin nya, prisvärda bostad (antar vi).

Alla nöjda. Ja utom en och annan arkitekt kanske.

—–

Namnet P303 kommer av att man stack ut hakan och sa att man skulle kapa kostnaderna 30% på 3 år. Det tror jag man gör genom att använda basic teknik, genomarbetade metoder och att bygga samma sak många gånger.

Jag gillar det.

—–

Conclusion (about Quality Assurance Officer)

Jag snor en text rakt av från de ungdomar som intervjuade Sync om kvalitetsansvariges roll och funktion. Detta är deras sammanfattning.

One of the most important things to conclude from this report is that there are two ways of incorporating the Quality Assurance Officer in a project; either external or internal. The advantage with an internal Quality Assurance Officer is that this person has full insight in the project and therefore should be able to perform his/her job better. The downside with this solution is that it can be problematic when the Quality Assurance Officer is supposed tocontrol his own involvement,  for example as a manager for a project.

Ideal structure when it comes to securing the actual quality would be to have an external Quality Assurance Officer for all projects, like the building inspectors, who can control allparts and stages of the project and its organization with a critical approach and not being partial. The reason why this system might not work is because it would most likely be very time consuming and involve more people than necessary which mean the negative aspects ofa bureaucracy.

The result is that there is one effective and efficient way, and one slow and accurate way to involve quality assurance in each project.

—–

Ganska rätt uppfattat tycker jag.

Tycker kanske att titeln Quality Assurance Officer låter mycket tuffare på utländska, jag menar kvalitetsansvarig låter ju helt lamt i jämförelse.

Möjligen kör jag nu vidare med bloggen enbart på engelska.

—-

Tack Henrik och alla byggnördar

Att få in kommentarer på blogginläggen värmer, inspirerar och känns allmänt gott för egot.

Henrik är en av dem som flikar in ibland, gärna med länkar till allt möjligt som relaterar till ämnet för dagen. Jag fick lite inspiration när det kommit in rätt mycket länkar senaste tiden. Det är ju så att jag proffesionellt har ett svårtartat behov av att sortera allt i fack och kataloger och det började bli lite yvigt.

Så jag har börjat lite smått med en ny sida här som har massor av byggnörd-länkar. Den ligger uppe i bannern så länge, jag får se om det skall bli i en annan form så småningom.

Varsågoda, fortsätt skicka tips, det gillar jag!

—–

Help Wanted: Project Information Officer

Anekdot
Min förste revisor sa så här:

”Skit in blir skit ut”

(detta på tal om min prestation rörande den tämligen viktiga bokföringen jag skötte/misskötte)

—–

I en artikel i Byggindustrin kan man läsa om en person som efterfrågas alltmer, titeln är än så länge bara myntad på engelska – Project Information Officer.

Officeren skall hålla ordning på kommunikationen i byggprojekt som använder BIM. För den oinvigde kan jag avslöja att det handlar om att byggbranschen numera ritar tredimensionellt och sen blandar in tid i fjärde dimensionen och pengar i den femte. 5D kallas de ibland.

Den som läst här tidigare kanske vet att jag välkomnar utveckling och nya sätt att jobba men är cyniskt skeptisk till system som implementeras som Guds frälsning till byggbranschen. Det finns för många kvalitetssystem, miljöstyrningssystem, kalkylprogram som direktkopplas till tidplanen, etik- och moralpolicys som vi inte använder rätt. Övertron på att ännu ett nytt system skall lösa problemen vi dras med. Så officeren i fråga behövs – Big time.

Risken är att vi hittar på system som är så stora och komplicerade och kompletta som sen blir pannkaka när systemet inte används rätt. Glömmer vi bort att grävmaskinisten som sitter vid spakarna skall med i 5D-modellen. Hans kunskap från 40 års grävande ryms inte i en digital modell. Vi har ett allt större inslag av byggare som inte så där klockrent behärskar svenska, det är inte självklart att de både kan ta till sig informationen och rapportera tillbaka på rätt sätt. Det finns dessutom ett inslag av de del stollar kallar för y-barn, svenskar som inte heller de är skapta för administration/ordning/reda men som kan vara in i h-vete duktiga att bygga ihop saker.

Det behövs en sjätte dimension för att få med lyhördhet för känsloläget hos människor, en sjunde för att överbrygga kulturella skillnader, en åttonde för…
(det kan ju fortsätta i oändlighet)

Förstå mig rätt nu – det behövs en officer. Det behövs disciplin och en jävla massa ordning och reda. Skit in blir skit ut. Så officeren behövs i varje projekt, kanske flera stycken. Hennes första jobb blir att övertyga alla om det fina med att systemet finns och att det är spöstraff på den som missköter sin del. Det som behövs mest av allt är att alla som är inblandade blir klara över sin delaktighet och sitt ansvar, att alla får förutsättningar för att behålla ditt goda humör så de kan fortsätta göra ett bra jobb.

Då kan det funka.

—–
P.S.
Kanske ölite off-topic men en fråga från Mats på Byggtjänst för länge sen gav upphov till det här inlägget, fritt associerat från den militära titeln i rubriken.

—–

Sökes – Modern medveten kund

Fredrik på Byggvärlden tycker som sagt att  inte vi skall skälla på kunderna i byggbranschen.

Jag vet inte om vi gör det, kanske. Jag vet däremot att den här bloggen varit lite tjatig om beställarens ansvar och hans/hennes roll i byggprocessen. Så jag gör ett försök att förklara min uppfattning, som alltid med tre goda exempel. Exempel på situationer där vi alla är beställare av tjänster eller konsumenter eller till och med delaktiga i resultatet.

—–

Maten
Vi bryr oss om vad vi äter, hur det har odlats, transporterats och förvarats. Det är viktigt hur det smakar, att det både är nyttigt och ser gott ut. Ibland blir det fort, fel och onyttigt. Som småbarnspappa kan jag intyga att det dåliga samvetet får sig ett tillskott varje gång jag snabbfräser köttfärs och kokar pasta på en stressad kvart direkt efter dagishämtningen.

Planerad och omsorgsfull matlagning? Nej, inte alltid. För det vi värderar högst är det som är lagat med fina råvaror, mycket kunskap, gott om tid och en rejäl dos kärlek.

Kläder
Vi bryr oss om hur det ser ut, hur det känns på kroppen, passformen. Vi försöker  undvika det som är tillverkat att kinesiska barnarbetare och det som badat i indiska kemikaliebassänger (tror vi). Det vi hemma hos oss oftast får nöja oss med är billigt från ICA Maxi.

Det vi uppskattar mest är högtidsdräkten man kosta på sig kanske en gång i livet, det där plagget med det fantastiska tyget sytt av en skräddare med precision och känsla.

Musiken
Vi konsumerar mest skit till vardags men vi vill gärna ha kvalitén. Radioskval, Idolprogram och Melodispektaklet skaver hårt på mina (och andras) nerver. Nej, jag menar den där musiken som är så fantastisk, så bra att man vill åka långt och gå på konsert för att få mer, intensivare och djupare. Några av oss nördar sitter och läser biografier om artister, vilken gitarrist som spelar vilket solo på just den skivan och annat viktigt. Några betalar gärna snart en tusing för en gigantisk show med U2 på en fotbollsstadium. Igen. Men de mest minnesvärda ögonblicken för min del är det oväntade, enkla och självklara.

Märk väl att det inte behöver vara det dyraste alternativet som är det bästa. Maten kan bli gudomlig med enkla, billiga råvaror, mina barns favoriträtt är köttfärssoppa med rotfrukter. Skräddaren kan vara en kär vän som gör dig en tjänst, favoritplagget kan vara ett fynd på secondhandmarknaden. Det irländska bandet som sitter i tvättstugan varje år på gårdsfesten på Storebacke kan mycket väl vara en av mina finaste stunder,vi var nästan tio stycken i publiken, killarna och tjejerna i bandet var lite fler.

—–

Det här är måhända ett onödigt krångligt sätt att säga att våra kunder (beställare/byggherrar) måste handla klokt precis som vilken konsument som helst. Modern, medveten kund alltså. Enveten är också bra.

—–

Jag får be att få återkomma, Fredrik

Fredrik på Byggvärlden tycker inte vi skall skälla på kunderna i byggbranschen.

Jag vet inte om vi gör det, kanske. Jag vet däremot att den här bloggen varit lite tjatig om beställarens ansvar och hans/hennes roll i byggprocessen.

Jag hinner inte riktigt utveckla det just nu, om tjugotre minuter skall jag förklara det IRL för en (förhoppningsvis) ny beställare (a.k.a. kund).

—-

Så mycket kan jag dock säga att jag inte håller med Fredrik fullt ut. Beställare – förlåt, kunden! – har ett stort ansvar.

Återkommer i ärendet.

—-