Sonny, Conny och Ronny – The Movie

Det var livat här på bloggen igår kväll. Jag gjorde ett enkelt inlägg om rasismen mot våra Y-barn – Sonny, Conny och Ronny. Berra kommenterade och han har ju en förmåga att få igång folk. Han trampar en precis lagom hårt på tårna och ältar en ganska unken besvikelse mot hela byggbranschen. De som åstadkommit hans bekymmer borde rimligen vara ganska få och knappast vara mall för en hel bransch.

Calle tog diskussionen med Berra igår, liksom en gammal (egentligen ung) kollega till mig, Robert, från tiden på stora konsultbolaget. Tidigare i veckan har Berra gått ett par ronder med Olle på ungefär samma tema.

Det är allvarligt tema men sent igår kväll blev det lite flamsigt – jag sa att det inlägget kommer ut som bok och sen kanske som film. JAg skrev nog att jag till och med dramatiserar lite och får mig själv som hjälte där i det sliskiga Hollywoddslutet. Trams. Förlåt.

——

Men så tänkte jag nu på morgonen. Inte så dumt. Jag följer ju Byggnads på Twitter som en del i forskningsprojektet om Sociala medier i byggbranschen. Där  kom det tweets i mängder häromdagen om Youtube-klipp. Det är kortisar om olika yrken i byggbranschen. Killar med noll mediaträning får en kamera i ansiktet och skall berätta om sitt jobb. Som slutkläm kommer ett par ord om varför de är med i Byggnads och hur bra det är. (Det skulle ju till och med göra en kaxig projektledarjävel nervös! Stackare)

——

Så – trumvirvel – samma vecka som Göteborg Internationella Filmfestival – mera trummvirvel!

I give you – BETONGARBETARE

——-

Tro nu för allt i världen inte att jag raljerar eller hånskrattar. Tvärtom.

Det här är basic. Det är enkelt. Det är naket och äkta (kliché visst). Klicka på Byggnads övriga filmer , det finns några stycken nu. Titta på dem. Den jag länkat till hade tre visningar hittills i morse, jag har sett den två gånger 🙂

Jag misstänker att målgruppen är ungdomar som skall välja gymnasiprogram. Möjligen tråkar man ut en femtonåring ganska snabbt med det här, men va fan – Varför inte försöka.

——

Och Berra kan ju passa på att kolla igenom och känna efter om var och en av det personerna gjort sig förtjänt av sorteras i bland skurkar och banditer.

Sonny, Conny och Ronny

En man som kommenterar här emellanåt, Berra, har en ganska tydlig uppfattning om byggarnas nivå på hederlighet. Han för just nu för en lång diskussion med en annan kommentator, Olle. Olle försöker stoiskt med ett mer sakligt resonemang baserat på fakta och som kanske inte riktigt skiktar in människor i fållor på det viset.

Jag har avfärdat Berra förut, jag tycker den inställningen han har är närmast rasistisk. Att så svepande tycka illa om  människor på grund av att de har ett visst yrke är lika illa som att tycka illa om svarta för att de är svarta eller muslimer för att de är muslimer. Nu har Berra sina ljusa stunder också och han har goda grunder att vara besviken på en del byggare, men knappast på 450 000 människor i hela byggbranschen.

Det kommer tyvärr en del såna kommentarer, jag såg det på Newsmill och hos Jonas P. Det är ungefär samma tema – byggbranschen befolkas av Y-barn.

Den som satt längst bak i skolan, var allmänt störig, åkte för fort på en trimmad moped och hette Sonny är per definition ohederlig och blev med tiden sannolikt byggare. Förmodligen med med egen firma. Hans kompisar Conny och Ronny blev säkert också byggubbar om de nu klarade sig från ungdomsvårdskolan utan att bli konstruktör, arkitekt eller något annat ohederligt yrke i byggsvängen.

——

Berra tycker att man skall ta upp ämnena moral och etik under utbildningen. Jaså? Jaha.

Jag är uppvuxen i en kristen familj med många syskon, jag har gått i söndagsskolan och får mig en ganska rejäl dos moral och etik. Vi snackar plenty.

Jag blev alltså byggare (=ohederlig rufflare) ändå.

(Förlåt mig mamma! Kanske kan omskola mig till läkare?)

Förklara det, Berra. Förklara hur jag blev ohederlig utan trimmad moppe och med bra betyg i skolan.
Och menar du att några timmars moralsnack på bygglinjen skulle ha ens en mikroskopisk effekt på byggbranschens problem med trovärdighet?

——

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Berra med flera slangar ut i riklig mängd bara skymmer sakfrågorna och leder till inget annat än tjat och gnat.

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Jonas P lanserar utan att kunna bli mer precis är lika illa som någonsin Berras rasism och att Jonas P gör sina billiga poäng politiskt med en helt annan agenda än att faktiskt förbättra byggbranschen.

Jag önskar mig att det kom lite mer konkreta exempel och förslag till förändring än allt jävla bullshit som far omkring.

Vi behöver hjälp. På riktigt.

Blygsamt
Eder tillgivne Sync

(Sonny, Conny och Ronny driver för övrigt an bilverkstad. På riktigt:) )

——

UPPDTAERING nr 1:

Aftonbladet har en debattartikel skriven av Jonas Pettersson. Tyvärr inget nytt under solen, liten mer storslagna ord med många referenser till statistik. Skit samma. Men kolla i kommentarerna, där är de – de som har fördomar om Sonny, Conny och Ronny.

UPPDTAERING nr 2:

 Detta fick en spin off lite senare

– – – – –

 

 

Industrialisera hantverket?

Vet inte om jag riktigt nådde fram med mitt förra inlägg om hur lite verkstad vi egentligen har i byggbranschen. Det är så mycket snack om att industrialisera men jag ser inte riktigt hur det skall ske. Vi står fortfarande och murar väggar och putsar fasader så som man gjorde för hundra år sen och tvåhundra år sen också.

Får lite mer hjälp av Olle som skriver i en kommentar på annat inlägg:

Det är inte realistiskt att jämföra tillverkningsindustrin och byggbranschen och ifrån detta komma till slutsatsen att denna differens är byggarnas fel. Byggbranschen, vård, skola, omsorg, service och så vidare har i de flesta avseenden mycket svårt att konkurrera med tillverkningsindustrins produktivitetsökningar de senaste hundra åren. Effektivitetsvinster genom arbetsdelning, långa serier och kapitalinvesteringar är mycket svårare utanför industrin. IT-teknologi har la rimligen inte givit så pass mycket vinster i själva byggandet.

Så. Vi kanske inte kan jämföra oss rakt av med industrin utan plocka det som är tillämpligt. När vi bygger nytt i lite större kvantitet kan vi vara duktiga och lära oss att jobba fort och rätt. Repetition är fantastiskt, det liknar industrins sätt att först bygga prototyp, utvärdera och förbättra, sen producera i större mängd. Men när vi kör ROT-jobb i mindre skala där andelen oförutsett är hög, där vi skall ta hänsyn till boende eller pågående verksamheter och där inga moment upprepas i någon större grad – då funkar inte fabrikstänket.

Nej, det vi kan hämta från industrin och jobba in i systemet är att förändra vår process, sättet att jobba. Jag är själv tämligen övertygad om att de som förespråkar LEAN är på rätt väg. Jag har tramsat om det en del, men det kan vi väl se som ungdomssynder. Nu är det allvar.

Sen är vi bedrövligt dåliga på logistik. Eller egentligen inte dåliga, vi bara inte använder våra kunskaper. Vi kan bättre än vad presterar. Även här är det på nybyggen med hög grad av prefabricering där vi faktiskt kan jobba logistiskt som det funkar riktigt bra. På småbyggen och ROT-jobben är det inte lika självklart.

——

Vi har en bit kvar och jag hör inte den geniala lösningen någonstans.

Mycket snack om lite verkstad i byggbranschen

Fick en kommentar från Olle häromdan som är bra, det var apropå mitt inlägg om den där centerkillen som ville blir stor och skapa hundra nya år av tillväxt.

Olle skriver:

Hörde om klippet för en tid sedan men har inte sett det fören nu. Först trodde jag att det var en parodi, med tanke på sättet han pratar. Sedan såg jag att han gick och smygfilmade i Uppsala så förstod jag att det var på allvar. Låter helt enkelt inte trovärdiga som människor med den där dialekten. Det är alltid skönt när man får ett tillfälle och smita iväg till västkusten och tala med människor som snackar naturligt.

Inte sagt att det inte finns möjligheter till effektivare produktion i byggsbranschen. Dock, vilket du också påpekar, ligger problemet inte endast på bygget, utan snarare där utanför. Han kanske skall jämföra sitt eget arbete som politiker och se vilken produktivitetsökning de haft sedan 1910? Det är detta som kallas för Baumoleffekten (eller Baumols cost disease på engelska).

Teknologisk utveckling har helt enkelt inte varit möjlig att inkorporera i byggindustrin på samma sätt som i tillverkningsindustrin men lönerna måste ändå stiga i samma takt som i ekonomin i övrigt även för mer arbetskraftsintensiva verksamheter. Och ärligt talat så har la inte rationaliseringen inom byggsektorn som faktiskt genomförts höjt produktens kvalité.

Skall dock sägas att även maskiner sitter och dricker kaffe emellanåt. Sitter precis med en gammal bok (1981) där det påpekas att medan 70 procent av arbetet i exempelvis stålindustrin är skiftgång för att ytnyttja maskinerna maximalt arbetar maskiner i svensk industri endast på maximal effektivitet tre procent av tiden av sin livslängd.

——

Nu har jag en aning om att just Olle har viss koll på sånt här, till skillnad från många andra som gärna tycker saker. Han ser dessutom branschen utifrån vilket är nyttigt för oss.

Därför är det intressant att läsa när snart sagt alla som tycker något om byggbranschen är så härligt överrens om allt.
Vi måste industrialisera processen.
Vi måste standardisera processen.
Vi måste ta större ansvar.
Vi måste bygga billigare.
Vi måste bygga bättre.

Jag håller med fullständigt. Totally. Hundra procent. Hundrakommanoll. Stenhårt.

Men jag vill veta HUR! Inte ATT vi skall förbättra, det har vi klarat av. No more snack om det nu.

HUR?

——-

Chalmers 32 rekommendationer är ett steg på vägen, det finns utvecklingsprojekt och fritänkare som försöker. Men det biter dåligt. Jag vill ha konkreta och tydliga direktiv – Vad skall jag förändra i mitt arbete nu på måndag?

Va?

——

tips 1 – ni tror säkert att svaret finns på här på Sync Blog, men så är det inte – konstigt nog
tips 2 – Jonas, det går inte att googla fram den här lösningen, det krävs lite mer 😉

Nu har Sync ett trettiofemårsperspektiv

Jodå. Så är det.

Byggbloggarkungen no. 1. Lennart på Byggbloggarna har fått en framträdande plats i riksmedia i ett för byggbranschen viktigt ämne, Rotavdraget.

Så Aftonbladet ringde honom. Han tror själv det beror på att han bloggar.

Jag tror det beror på att de vill ha en vederhäftig och trovärdig person som gör sig bra på bild. Så helt naturligt har Aftonbladet grundligt researchat byggbloggarna, diskat både Sync och Blasket, sen hittade de Lennart. Jackpot! 🙂

Det var bra för nu fick jag veta att han är 75 år ung.

Det betyder att jag har trettiofem år på mig att komma ikapp. Det blir tufft men det skall gå. Petar i en högre växel bara.

Sync  = byggbloggkung 2045?

Twitter i byggbranschen dröjer nog ett tag, va?

Sync driver ett flertal tveksamt framgångsrika forskningsprojekt och utvecklingsarbeten. I ämnet ”Sociala medier i Byggbranschen” så utforskar vi för närvarande Twitter. Det går så där. (Facebook har vi ju avhandlat tidigare)

Läser man bloggar som den här så man väl förmodligen bevandrad med hur det funkar. Man blir follower på valfri twittrare, sen får man ett flöde av små meddelanden. Meddelanden på max 140 tecken, som sms fast riktat till hela världen. Det är högt och lågt. Mediafolk, politiker, redaktioner och reklambranschen skickar runt mycket till varann, den saken är klar. En klubb för inbördes beundran, tror jag. Extrapoäng för bra punchlines och färskt smaskigt skvaller.

Byggbranschen på Twitter är mer tråkig ändå, några blänkare från Skanskas informationsavdelning kommer ibland.  Suck. Vi ligger alltid lite efter (Centerpartiet borde kolla upp detta snarast)

——

Men men. Forskning ger inte alltid frukt direkt. Vi fortsätter. Eftersom Sync är blygsam till sin person så followade jag bara en handfull, de viktigaste, Wayne NilssonMrs Li, Brorsan och Obama. Då kan det bli som det inklippta tweetsen nedan. Det blir liksom en giganternas kamp om väsentligheter…



eller hur…

——

En av dem som Sync följde (men numera oföljer) är lite guru i just Sociala medier. Shit vilket flöde med information som strömmade från honom. Det gick ju inte en kvart utan att han minibloggade, kommenterade tidningsartiklar, skällde på SJ och skickade vidare tweets som tyckte var skojiga. Dessutom kom det uppdatering när han var på ICA Maxi med karta bifogad och allt! Så mycket koll på någon tror jag inte jag vill ha, inte ens mina närmaste.

Nej, jag är möjligen lite pessimistkonsult i detta men jag ser inte vad Sync eller Syncs kompisar i byggbranschen skall tjäna på Twitter. Jag ser liksom inte nyttan. Brorsan snackar om att ”bygga sitt personliga varumärke” men han kan väl inte direkt heller förklara det fina i kråklåten. Vi får väl se, återkommer om ett år kanske.

Min bror har för övrigt en förmåga att driva med sådana här allvarliga saker, här är han ute på djupt vatten men överlever. Tur för honom.

Syncs organiska tillväxt

Sync´s organiska tillväxt skall stanna av lite. Två lagom tjocka gubbar i sina bästa år skall bli lite ordentliga nu. På riktigt. Jag har lovat för länge sen och kollegan är uppe i nästan 3 lakan för en enda oinspirerad träning.

Så nu är det allvar här på bloggen – inget mer tramsande med politiker.

Jag har skaffat träningskort. Mitt första 🙂
(vi gick direkt vidare till Franska Bageriet för att fira detta)

——

Kortet köptes alltså måndag eftermiddag, 2 600 kr borta och en semla var därmed försumbar och helt motiverad. Följande konversation utspelades sen:

Jag: Träning imorgon?
Kollegan: Nej, jag har möten. Träning onsdag?
Jag: Tyvärr, jag lämnar barnen och sen är det tjockt. (förlåt…)
Kollegan: Torsdag då?
Jag: Tjockt.
Kollegan: Fredag tidigt då?
Jag: Vi försöker.

(så gick det första veckan)

Mikrobiell tillväxt

När jag för ganska länge sen jobbade med fukt- och mögelskador så pratade vi om det. Mikrobiell tillväxt. Eller påväxt kanske mer korrekt. Skitsamma. Det var något till synes ganska oansenligt som knappt märktes men som med tiden började lukta illa och till slut kunde ställa till stor skada.

Lite så känns tjafset om inlägget från Jonas P häromdagen och hans ganska klumpiga försök att koppla ihop fackets roll i byggbranschen med branschens låga produktivitet. Han kan gotta sig åt upprörda kommentarer från motståndarlaget och hejaropen från kompisarna på hans egen planhalva, Per Ankersjö, Staffan Danielsson, Johan Hedin och Dayana Jadarian

Han hänvisar till utredning och rapporter, arbetsmarknadsforskare, Statskontoret, SNS, Riksbanken och samhällsbyggnadsforskare. Han gör dessutom en smått ironisk vinkling till debattinlägget som bl a Schyman stod bakom före jul.

——

Så jag tänkte så här. Sync har inte tagit ställning politiskt och tänker inte göra det heller. Så därför kan jag inte räknas in i vänsterfalangen som rycker ut för fackets räkning. Förmodligen tvärtom om vi ser det på lite håll. Vit medelålders man med hög inkomst och eget företag. Facket klarar sig utan mig;)

——

Så mina kära politiker-wannabees – jag har också läst de här rapporterna, de som handlar om min bransch. Byggbranschen. Jag har också läst Gudrun Schymans och Hyresgästföreningens inlägg (och sagt vad jag tyckte om det). Det har vi gemensamt.

Jag dessutom jobbat i byggbranschen i drygt tjugo år. Jag har jobbat som arbetsledare, platschef, egen företagare, snickare. Numera projektledare och projekteringsledare med egen konsultfirma. Man kan nog säga att jag skaffat mig en kunskap om hur det fungerar i byggbranschen. Ändå från det lilla villabygget och upp till finrummen där det stora projekten tar form. Den bakgrunden har inte ni.

——-

Jag ställer helt upp på Chalmers rapporter, jag har lyssnat på Per-Erik Josephson vid ett par seminarier. Problemet är att översätta hans forskning till verkligheten. Där har vi en lång väg att vandra.

Statliga utredningar som Sega Gubbar och Skärpning Gubbar är mer tveksamma, det är omfattande och ingående, men är ändå urvattnat och upplöst på något sätt.

Det som stör mig i allt det här är att politiker och opinionsbildare lyfter upp rapporter och siffror och slänger iväg dem för att det skall tjäna andra syften än att faktiskt göra branschen bättre. Det saknas ju helt resonemang om vad som konkret skall göras.

——

Bygg- och fastighetsbranschen gör åt 40% av vår energi, vi har en generande bostadsbrist och bygger ibland uselt dåligt och alldeles för dyrt. Vi har en besparingspotential på åtminstone 15-20 miljarder varje år. Vi behöver all hjälp vi kan få.

Så kom igen nu, Centern. Sluta upp med bullshit och catfight i nere ankdammen. Kom med konkreta förslag. Då kan vi börja snacka.

– – – – –

Det här inlägget fick fick fart på en diskussion här på bloggen, klicka gärna på nästa inlägg så kommer det mer.

– – – –

100 nya år av tillväxt?

Ibland blir man förvånad.

Ibland blir man skraj.

Ibland blir man bara jävligt sugen på att driva hårt med människor som tar sig själva på stort allvar. Men det blir blir lite makabert när alla redan runt står i ring och runt stackarn och skrattar rått. Så känns det när jag kastat bort fyra minuter på den här sopan.

Calle har redan uppmärksammat honom. Det var ju inte så överraskande, Calle reagerar med med ryggmärgen, han har tagit klar ställning politiskt och har sin uppfattning klar. Jag är mer oprecis i min övertygelse rent politiskt, men det här utspelet fick mig inte att pendla över till alliansen direkt.

Bloggen På Slak Lina har också gjort ett nummer av den tämligen usla youtube-filmen. Han ser det mer ur ett annat perpektiv. Bloggaren är reklamgubbe med näsa för vad som funkar  i social medier. Han sänker den stackars centernissen jäms  med tubsockorna. Jag håller med. Man kan missta detta för en ganska dålig Killing-sketch. Det är svårt att ta på allvar.

Hade jag varit elak så hade jag skrivit något elakt om ett brillmongo utan koll på byggbranschen som missat intagningen till centerstämmans broilerskolan och måste hitta på tillräckligt korkade upptåg för att överhuvudtaget komma in på valbar plats i någon lantiskommun  där centern ännu inte gjort bort sig fullständigt. Men det gör jag inte.

Rent sakligt istället. Han hänvisar till en rapport som är väl känd häromkring sen länge. Hade han läst och förstått något av den så hade han också vetat att de dyra och svåra felen begås på konsultkontoren och i styrelserummen, inte på byggena. Kommentaren om kaffe och cigaretter räcker egentligen för att vifta bort det hela som trams. Men han har rätt i att byggbranschen har usel utveckling vad gäller produktivitet. Däremot kan knappast våra fackföreningar lastas för det.  Sen har vi många många andra saker att ta tag i och göra bättre, men det tror jag Jonas Pettersson inte ha noterat. Istället plockar han lättköpta poäng utan komma med ett enda konstruktivt förslag själv.

Så – 100 nya år av tillväxt?

Om Jonas Petterson representerar Centerns tillväxt så lär det ta ungefär hundra år innan jag ens funderar på att lägga min röst där.

(oj – jag tog just politisk ställning – blygsamt men dock)

Åttaåringens logik

– Varför kommer du hem när du inte jobbat färdigt?

ehh?

Frågan kommer från dottern när jag sätter mig i ner direkt efter middan på fredag kväll med datorn i knät och säger att jag måste skriva lite.

Berättigad fråga – Varför åkte jag hem utan att ha jobbat färdigt?

Frågan rymmer lite mer om man lyssnar noga.

Varför jobba när jag kommit hem?
Varför inte jobba klart på jobbet istället, latmask?
Kan du inte ågna dig åt oss lite istället?
Vi vill ha datorn, du får göra något annat.

——

Det är inte lätt att vara medelålders vit heterosexuell man med ganska god inkomst, ha två glada barn, ha ett långt lyckligt förhållande med deras mor, bli serverad kaffe och whiskey på maten av just den kvinnan med löften om mer. Det är inte lätt. Det är jättelätt. Ändå klarar jag det bara lite halvbra sådär.