Jag vet inte om det var så kul att få rätt.
Synd. Annars tycker jag oftast det är skoj.
Jag vet inte om det var så kul att få rätt.
Synd. Annars tycker jag oftast det är skoj.
Sync är emellanåt med och roddar ombyggnader av restauranger och andra publika lokaler. När vi bygger nytt och bygglovspliktigt så gäller det att uppfylla tillgänglighetskraven. Så gott det nu går.
Entrén är ofta svår. Ibland ligger lokalen en halv trappa ner ifrån gatan, ibland är det ett granitsteg eller två upp från trottoaren. Det är alltid en avvägning av hur mycket vi skall göra för att rullstolsburna skall komma in. Sen gäller det att bygga ett bra HWC, det brukar funka bättre.
Det brukar inte vara så svårt att övertyga krögare om att bygga bra HWC, det ligger liksom i kvaliteten på restaurangen att det finns schyssta dass som funkar för alla. Värre då att bygga ramper på trottoarer eller montera trapphissar, det brukar bli bygglovsbekymmer och utrymmesbrist.
Det är när vi bygger alltså. De restauranger som redans finns i verksamhet kan ju se ut nästan hur som helst.
——
Sync har en ny favoritrestaurang. Indisk mat, stora portioner, välkryddat och en krögare som charmigt säger att han lagar ”bästa maten i stan, antagligen i hela landet!”. Sen skrattar han gott. Obekymrad och nöjd med vårt smicker.
Vi vet inte om han vet att den förre kocken på det stället togs av daga i en ”uppgörelse i den undre världen”. efter det var det stängt länge…
Det enda som inte får full poäng av Syncs testpanel är just restaurangens WC. Om man jämför med vad vi måste bygga i en ny restaurang är det komiskt.
Här rullar ingen rullstol in. Det står en stolpe mitt i, det är så trångt att man måste luta sig mot stolpen när man pissar. Sen finns den nivåskillnad strax fram WC-stolen så man får liksom stå en bit ifrån och sikta ordentligt. Inte lätt.
Nu är jag ju så trygg i min manlighet att jag kan sitta ner och kissa, men för alla andra tuffingar i byggbranschen kan det bli problem. Machoattityd kan vara ett handikapp.
——
Såg halva Uppdrag Granskning på SVTPlay alldeles nyss. Jag bor ju mitt ute i skogen och kör datorn på 3G-modem så det går lite knackigt men hyfsat ändå.
Hursom. Halv besvikelse idag tycker jag, det var för min del ett stort – jaså.
Att så att låga kommunala ramavtal ger skruvade tidrapporter är väl känt i alla led sen länge. Det är sjukt och inte bra för någon, men så är det. Vem som helst med någorlunda räknesnurra på bordet kan multiplicera lönen, skatter och sociala, kläder och skor, försäkringar och utbildningar och konstatera att det inte funkar.
Sen verkade det ju i och för sig lite skumt ändå i exemplen som Janne Josefsson drog upp. Diffen mellan folk de boende hade uppfattat och vad byggarna debiterat var ju lite mer än vad som går att förklara med låga ramavtal.
——
Jag har ändå svårt att se de kommunala tjänstemännen som skurkar i sammanhanget. Snarare då det kommunala upphandlingsbolaget som så gärna skriver avtal som i praktiken inte fungerar.
Att skylla på LOU (Lagen om offentlig upphandling) är tveksamt. Är det verkligen så illa att man inte kan teckna ramavtal som funkar?
——
Nästa vecka då smäller det – Janne lovade – och jag tror min informers har rätt. Tyvärr.
——
Min pappa jobbade med trycksaker förr i tiden, alltså på nittonhundratalet.
Där kunde det ibland komma en kund som behövde nya visitkort. Kunden hade en jättefin layout med klar uppfattning om färger och typsnitt och sånt. Men kunden kunde också ganska ofta ha glömt att telefonumret skulle finnas med. Namnet på ett visitkort är möjligen viktigast men telefonnumret är nog själva grunden ändå.
Samma århundrade så gick jag i skolan. Jag hade en, på ytan lätt sadistisk, lärare i skolan som cyniskt hävdade att hans svåraste uppgift var att eleverna att skriva sitt eget namn på rätt ställe när det var prov.
Det borde vara den mest enkla uppgiften och basala informationen. Tycker man.
——
I min dagliga gärning så hjälper jag ibland småbyggare att granska deras avtal och offerter. Jag läser igenom, kommenterar syrligt, gottar mig åt syftningsfel och oavsiktliga tvetydigheter. Byggarnas relation till privatkunder har väl sällan varit mer aktuell än nu. Jag tror ganska mycket av de bekymmer som uppstår kan undvikas om man snackar färdigt innan och skriver ett bra avtal.
Igår hade jag ett projekt på skärmen där det mesta var riktigt bra i ordning. Det rörde sig om en villatillbyggnad i Skåneland. Det fanns ett bra underlag av arkitekten, både beskrivning och ritningarna så fint ut. Min kompis byggarn hade gjort en offert och fått den accepterad. Märkligt nog.
Förmodligen var priset rätt, det kan jag inte bedöma men offerten saknade datum och uppgift vem som skickade den (!). Det fattades dessutom uppgift om vad man faktiskt lämnade pris på att göra och när det kan tänkas utföras.
Kunden köpte det ändå 🙂
——
Så – Sync lanserar därför förkortningen
BIM – Basic Information Moron.
(det betyder ungefär ”Skriv ditt namn på offerten, idiot” på tyska fast är vänligt menat. Tro inget annat.)
——
Ikväll är det dags för Uppdrag Granskning att påskynda pensionavgångarna på Familjebostäder i Göteborg och möjligen få en och annan entreprenör att framstå som smått ohederlig.
Om nu ryktena stämmer.
Just idag önskar jag att jag hade en TV.
——-
Min vilja att se det kommer nog ur samma drivkraft som när man stannar för att titta på en trafikolycka. Jag skäms i förväg.
——-
Eftersom jag trots allt känner mig själv och tror mig ha en helt objektiv uppfattning om min uppenbarelse, mina brister och tillkortakommanden kan jag bara säga:
– Det säger rätt mycket om er andra som också är farsor. Skärpning!
——
Sync har några favoriter. Serien Rocky är en av dem.
När det dessutom passar så fint in i SyncBloggens budskap så blir man ju nästan rörd 🙂
Sync har ju ganska länge lobbat för vi måste hitta en bra diktator…
——
…lite oväntat kanske att det var Margot W som var lösningen, men ändå. Tack Rocky!
——
Hurraropen kanske är lite återhållsamma, men vår glädje är stor.
Staden Göteborg tar steget upp jämsides med London och andra världsmetropoler.
Ulrika Good är en av dem som är mest återhållsam med uppskattning 🙂
Vår genetiskt betingade reflex att dessutom döpa allt vi har kärt på ett gôtebossvitsigt sätt blir ju extra passande i detta läget.
—–
Faktisk så fick jag en enligt mig själv närmast genial idé til att utveckla hela konceptet. Jag gick på Östra Hamngatan häromdan och såg hjulet nästan färdigt. Riktningen på hjulet är i gatans linje och idén är egentligen självklar.
Sync tycker att hjulet skall rulla upp för Avenyn, fram och tillbaka till Götaplatsen!
Tänk vad coolt med ett Pariserhjul som rör sig genom stan. Jag kan i och för sig se en del tekniska problem, hjulet måste ju svänga vid Kungsportplatsen och så. Det kanske blir en del strul att placera stativen för banan också, jag bedömer att det behövs ungefär 1 890 stålpelare och betongfundament samt att all spårvägstrafik i innerstan måste upphöra.
Men ändå – tänk ett hjul rullande rätt igenom stan. Det finns inte i London. Hehe.
—–
Well, om nu Sync briljanta idé nobbas och man inte tycker hjulet är så skoj att åka där det står still så kan man i alla fall sitta och kolla på folk på en ny uteservering snart. Sync är smått inblandad när Deli & Coffee öppnar nytt i Hasselbladshuset, det blir smygöppning i veckan.

Snart klart, lite putsning bra, sen öppnar dörrarna. Massor av nyttig sallad och bara lite öl och hamburgare till Sync. Ni andra får ta vad ni vill ha 🙂
Perfekt läge att sitta och twittra om kungsbackabor och alingsåsare som tåligt köar för att nästan se ända till Vinga.
Grattis Göteborg!
Ett pariserhjul och en restaurang.
——
Det är mycket med vulkaner, aska och skit nu. lite intressant att jämföra med snökaoset som var för bara ett parmånader sen. Inte lika tydligt, men det bubblar upp klagomål och kommentarer om att beredskap borde finnas.
Det skulle vara intressant att fråga den som tycker så – finns det någon slags naturkatastrof som är ok att få som en överraskning?
(stavade fel först – överaskning – förlåt)
——
Flygbolagen förlorar två miljarder om dagen, industrin bara i Sverige en en miljard per dygn. Och observera att vi är en lilleputt nomatherwhat.
Så det blir lite ofrivillig (?) komik när Elin Torstensson, meteorolog på SMHI, berättar att allt som skjuter upp i skyn däruppe ovanför Island i princip blåser hitåt Sverige till och sen säger hon:
– Det är lite olycklig placering på vulkanen för vår del.
No shit. 🙂
——
Så jag vet inte om det bara är jag, eller, det är inte bara jag. Det är många som flinar lite när Planeten Jorden särar på skinkhalvorna lite och lägger en försiktig fjärt. Då får människornas flygplan plötsligt får stanna på marken, miljarders pengar ses som förlorade och katastrofhistorierna om två grader kallare semester fyller tidningarna.
Hela vårt system är så ytterligt sårbart, ändå är vi inte så värst intresserade att göra vårt bästa för att planeten skall må bra. Konstigt.
—–
——
…men ibland så.
Marlene på Byggahus.se bloggar om rolig kåk.
Sånt gillar jag. Kolla in själv.
—–
För övrigt är det fredag. Kväll. Jag och barnen har ätit middag bestående av chips, popcorn och ostbågar. Nu vin.