Det finns Fuskbyggare och what we call riktiga hantverkare.
Och så finns byggidioterna.
—
Så vackert.
I kväll startar för övrigt en långhelg på hotell i Helsinborg med några andra östgötar – Eldkvarn. Fyra konserter, några öl och lite mat in emellan. Life is sweet i byggbranschen 🙂
—–
Jag vill vara tydlig med en sak – det finns regler för hur stall skall var byggda. För det är viktigt att hästar har det bra.
Motsvarande byggregler finns även för bostäder avsedda för människor.
Detta sagt med tanke på Fuskbyggare no 3 – Rickard Gustavsson
—–
Jag måste på något sätt ge TV4 en eloge för att man hittar dessa objekt. Det är så osannolikt egentligen.
Det lite komiskt att Timell och experten snart sagt varje gång tycker att det här är det värsta de sett. Timell har en viss självdistans till det där, han konstaterar att de säger så ofta men denna gången är det sant, typ. Och så är det nog, sämre råttekåk har inte setts nybyggd nånsin?
Mannen bakom verket – Rickard Gustavsson, Svenska Villa och Stall (i konkurs), blir enligt TV4-mallen utlockad på ett avsides ställe av ett par som säger sig vilja köpa ett hus av honom, han säger att han slutat som byggare men kan hjälpa till en då – ”den svarta färgen finns kvar också” (höhö). Suck.
Han som skulle fixa all pappersexersis hade strul med bygglovet och han skrev uselt formulerade kontrakt – ”under all kritik” enligt juristen, kontraktet saknar avtalspart, org.nr, namnförtydligande. Man kan ju fråga sig hur det funkade med entreprenadförsäkring, byggfelsförsäkring, kvalitetsansvarig enligt PBL, arbetsmiljösamordning.
Men, men, men.
Kunden då? Offret. Hon som kommer säkert ångra sig resten av sitt liv att hon köpte något av stallbyggaren.
Jag tycker det är naivt i överkant att tro att man kan bygga en kåk i den storleken för 800 tusen kronor. Prislappen känns som hälften eller lägre av vad en seriös firma skulle ta. Det skulle vara ytterst intressant att höra vad Timells gubbar skulle kostat för samma jobb
Jag tycker det är märkligt och lite sorgligt att man som kund inte använder några tusenlappar att köpa juridisk och teknisk hjälp från början för att avtal rätt med sin entreprenör. Här kom de in när skadan var ett faktum och allt redan blivit pannkaka.
Kunden hade betalt 720 000 kr av 800 000 kr, 90& vid leverans och hade 10% att pröjsa vid färdigställande. Ok, det är inte så ovanligt kanske men kunden skulle behövt någon att hålla i handen när lasset kom, någon som kunde säga att ”du betalar inte innan det är monterat”.
—–
Men en kund har rätt att vara naiv, byggaren borde gjort bätttre ifrån sig. Jag får hålla med killen man intervjuade i den andra kåken, han tyckte så här om Rickard Gustavsson – han ”skall inte befatta sig med byggbranschen överhuvudtaget”.
—–
Så här långt så ligger Gustavsson etta på topplistan (när det gäller byggtekniska frågor) strax före Daniel Hagbo som väldigt stark tvåa. Martin Arkad ligger tre eftersom det återstår sju program, jag misstänker att han kommer framstå som rätt ok innan serien är över.
—–
Säger jag som snart är 42 vårar. Ung alltså.
Jag har en plan. Eller snarare en ambition. Jag vill koppla ihop den enorma mängd kunnande och erfarenhet som finns i huvudet och hjärtat på en väldigt massa med dem som skall ta arvet vidare och utveckla byggbranschen till miljövänlig, serviceinriktad, jämställd, kvalitetsmedveten och lönsam stöttepelare i vårt samhälle.
För att lösa det måste vi lyssna på de gamle gubbarna. Erik på Byggtjänst får väl räknas in där, han var inne på samma sak nyss, och förstås Göran Lennart Wågström som definitivt kan räknas som gammal (enligt mig).
Jag har några till i min omgivning som sitter på en förmögenhet när det gäller anekdoter, kunskap, hyss, knep och attgörabättre-idéer. Jag träffade en häromdagen, han var en kort period min chef på en mellanstor byggfirma. Att perioden blev kort berodde inte så mycket på honom som på mig och min rastlöshet. Han har jobbat där större delen av sitt liv, nu skall han snart lägga av men säger i samma mening att han kan tänka sig fortsätta i någon form. Bra, tänkte jag och började fundera på hur man kan ta tillvara allt det han bär med sig.
Att chefredaktören på Byggvärlden använder Sync som referens och citerar härifrån är hedrande. Att han sannolikt är ett par år yngre än jag beror inte på satt jag är speciellt gammal utan att Byggvärlden har en väldigt ung chef.
Eftersom jag i föregående inlägg oroar mig lite för detta med ny teknik som används utan förstånd är detta för min del kanske det viktigaste vi har just nu. Oldboysen.
—–
Den mest flitige kommentatorn just nu, en (före detta) ung man man som kallar sig GJ (jag tror han har andra alias på olika byggbloggar 😉 ). Han lämnade en sån bra kommentar att den kommer inklippt här. Han triggades att lite milt tillrättavisa Byggblasket och av bara farten så hamrade han vidare på sitt tangentbord.
”…några av byggbranschens verkligt stora problem:
att LÄRA SIG AV MISSTAG.
Erfarenhetsåterföring. Analysera. Alla inblandade i hela kedjan har gjort fel – ofta fel som är väl kända i byggbranschen. Om och om igen sker det.
Lära av sina egna, men än bättre av andras.
att SE HELHETEN.
Inte vitt eller svart. Att utse en syndabock är alltför enkelt.
Att bygga med pusselbitar som inte passar ihop är vanligt.
att stå för HEDERLIGHET.
Att utse en syndabock, bland alla dessa som uppenbart bidragit till ett uselt resultat, på ensidiga uppgifter och utan källkritik, utan att granska tillgängliga uppgifter, det är ett uselt mediaarbete.
Att offra syndabocken, bakbunden, är omoraliskt.
Att självutnämnt dömma, vid sidan av rättsväsendet, på sådana grunder är maktfullkomligt.
Att sedan, mot bättre vetande, inte kunna erkänna misstaget är bara värt förakt.
Att stå för sina misstag är hedervärt.
Men att behöva stå för andras?
Att stå för det beställaren köpt ”vid sidan om” entreprenaden, dennes överdrivna krav eller juristens oskicklighet? Garbos märkliga ageranden eller besiktningsmännens?
Att en hantverkare – myndig, med yrkesbevis, medlem i Byggnads, kollektivavtal med företaget och med lön för sin prestation enligt detta – verifierar sitt utförda arbete i egenkontrollhandlingar med sin signatur trots att det är fel – medför inte något ansvar; enligt Byggnads kollektivavtal. Ansvaret är arbetsgivarens. Annars är denne inte hedervärd.
Är det ”a waste of time” att försöka se sanningen?
Varför lär vi oss aldrig i byggbranschen?
Varför är det underhållning i teve att kasta skit på oss?
Är det fel att ha yrkesstolthet och heder – oavsett yrke?”
GJ alltså 🙂
—–
Anekdot
Min förste revisor sa så här:
”Skit in blir skit ut”
(detta på tal om min prestation rörande den tämligen viktiga bokföringen jag skötte/misskötte)
—–
I en artikel i Byggindustrin kan man läsa om en person som efterfrågas alltmer, titeln är än så länge bara myntad på engelska – Project Information Officer.
Officeren skall hålla ordning på kommunikationen i byggprojekt som använder BIM. För den oinvigde kan jag avslöja att det handlar om att byggbranschen numera ritar tredimensionellt och sen blandar in tid i fjärde dimensionen och pengar i den femte. 5D kallas de ibland.
Den som läst här tidigare kanske vet att jag välkomnar utveckling och nya sätt att jobba men är cyniskt skeptisk till system som implementeras som Guds frälsning till byggbranschen. Det finns för många kvalitetssystem, miljöstyrningssystem, kalkylprogram som direktkopplas till tidplanen, etik- och moralpolicys som vi inte använder rätt. Övertron på att ännu ett nytt system skall lösa problemen vi dras med. Så officeren i fråga behövs – Big time.
Risken är att vi hittar på system som är så stora och komplicerade och kompletta som sen blir pannkaka när systemet inte används rätt. Glömmer vi bort att grävmaskinisten som sitter vid spakarna skall med i 5D-modellen. Hans kunskap från 40 års grävande ryms inte i en digital modell. Vi har ett allt större inslag av byggare som inte så där klockrent behärskar svenska, det är inte självklart att de både kan ta till sig informationen och rapportera tillbaka på rätt sätt. Det finns dessutom ett inslag av de del stollar kallar för y-barn, svenskar som inte heller de är skapta för administration/ordning/reda men som kan vara in i h-vete duktiga att bygga ihop saker.
Det behövs en sjätte dimension för att få med lyhördhet för känsloläget hos människor, en sjunde för att överbrygga kulturella skillnader, en åttonde för…
(det kan ju fortsätta i oändlighet)
Förstå mig rätt nu – det behövs en officer. Det behövs disciplin och en jävla massa ordning och reda. Skit in blir skit ut. Så officeren behövs i varje projekt, kanske flera stycken. Hennes första jobb blir att övertyga alla om det fina med att systemet finns och att det är spöstraff på den som missköter sin del. Det som behövs mest av allt är att alla som är inblandade blir klara över sin delaktighet och sitt ansvar, att alla får förutsättningar för att behålla ditt goda humör så de kan fortsätta göra ett bra jobb.
Då kan det funka.
—–
P.S.
Kanske ölite off-topic men en fråga från Mats på Byggtjänst för länge sen gav upphov till det här inlägget, fritt associerat från den militära titeln i rubriken.
—–
Intressant.
Förra veckans spektakel har nog inte riktigt lagt sig ännu. Martin Arkad på Järntorget blev sågad som byggare och hedersman, helt enligt TV4´s programupplägg. Skillnaden mot alla andra gånger det inträffat var att han tog strid, skrev debattartiklar och lämnade sin version via hemsida och tidningar. Sen la Järntorget upp ett omfattande underlag i ärendet för alla hugade att ladda ner och läsa, dessutom mailade man gärna tingsrättsdomen till den som ville läsa. Tv4 svarade lite lamt. Old news.
Den som följt detta någorlunda kan kanske inte avgöra saken bättre än någon annan, men att TV4 bajsat i ett blåfärgat förvaringsutrymme har sagts ganska många gånger nu. Deras rituella lustmördande på onsdagar kl 21 har helt klart tappat trovärdighet för fler än några av oss.
Så ikväll är det dags igen. Företaget Widhag Gruppen AB får sig en omgång, sannolikt med sedvanligt upplägg. Timell blir förfärad, Ekdal jagar bygg-skurken, Timell fixar till felen, skurken döms i folktribunalen.
Men något har hänt. Byggarna som granskas/slaktas slår tillbaka. Förra året blev det bara en del anmälningar till granskningsnämnden, inget som TV4 bekymrar sig nämnvärt över tror jag, trots att man blev dömda i ett fall och klandrade i ett annat.
I Byggvärlden idag står det om Widhag Gruppen, man har intervjuat ansvarige Daniel Hagbo och lyssnat på hans sida av det hela. Man kan ana av den artikeln att byggaren haft en, i sitt tycke, besvärlig kund och att man borde agerat annorlunda tidigt i bygget:
”Att jag hade varit mycket tydligare mot kunden, och deklarerat klart och tydligt att de ändringar och materialval han gjorde skulle dra ut på tiden, säger Daniel Hagbo.”
Han säger att bygget avbrutits på grund av utebliven betalning, oklart varför kunden inte betalt dock. Sen medger han att man gjort ett dåligt jobb men att man försökt rätta till det men i det blivit hindrad av kunden. Han har också enligt egen utsago försökt köpa sig loss på olika sätt, antingen köpa tillbaka huset eller betala för att andra mer betrodda hantverkare skulle fixa felen.
Min gissning är att de här förslagen nobbades när de nyblivna husägarna redan blivit ursinnigt besvikna och då förmodligen också bett byggaren att fara och flyga och kanske till och med att aldrig i helvete visa sin fula där nånsin mer.
En annan gissning jag vågar mig på är att TV4´s version är lite annorlunda.
En tredje gissning är att det finns saker och händelser som aldrig kommer fram i vare sig köparens eller entreprenörens version av händelserna. Sånt som kanske kan förklara hur det gått så in i helvete fel.
—–
Det blir intressant det här med, trots den uppenbara tragiken som finns inbyggd i paketet. TV4´s case nr 2 för säsongen kommer inte stå oemotsagt det heller.
(Jag kommer sitta klistrad vid TV4Play så snart jag har täckning på modemet)
—–
Fredrik på Byggvärlden tänker för övrigt fördjupa sig vidare i relationen mellan byggföretag och privatkunder enligt dagens blogg.
Sync Blog kunde säga att det är sååå 2009 över det, men väljer att generöst bjuda på ett färdigt forskningsunderlag istället.
Efter en sommar med tusentals lästa inlägg på Byggahus.se och några års egenhändigt arbete i svenska folkhemmet så blev det här hösten 2009 min sammanfattning av denna relationen så här.
Varsågod, Fredrik. Du får fixa resten.
—–
Läser på Byggnyheter.se att vår nya bostadminister börjat göra nytta (?).
Han vill ta bort byggfelsförsäkringen. Tjohoo.
” Alla andra försäkringar täcker de fel som kan uppstå. Den här obligatoriska försäkringen har egentligen bara gjort att försäkringsbolag fått intäkter men inga utgifter, säger Attefall till Sveriges Radios Ekoredaktion”
——
Det vore bra. Riktigt bra.
—–
Min dotter har ju här väldigt tydligt markerat att hon inte vill jobba i byggbranschen när hon blir stor. Trots de uppenbart nyttiga egenskaper hon besitter. Hon är ekonomiskt smart, både ärlig och slug och kan förhandla på ett listigt sätt. Hon har ett visst patos, gillar att strukturera och hon kan göra en tidplan. Med andra ord – en byggprojektledare.
Men hon vill alltså inte. Ännu.
Nu har jag kanske hittat en genväg ändå. Reflexvästar med firmatryck verkar vara poppis. Så jag liksom smyger in in lite känsla av att pappas jobb är lite bra ändå. Kanske, kanske.
Jo, det är sant. Att jag vet det är enbart på grund av fåfäng koll på de länkar som skickat besökare in på bloggen. Igår var det en jag inte kände igen och var liksom tvungen att kolla närmare på.
Då hamnade jag här:
—–
Ja, så är det . Arbetsmiljöverket skannar nätet efter nyheter om arbetsmiljö och sånt.
Att bli jämlik med diverse landsortsblaskor går väl an som alldagligt smicker men att jag och Regeringen står där jämsides – shit vilken ära!
(att man på myndigheten har uppmärksammat ett kungligt julknytkalas tar jag som intäkt för att vårt kalas bidrar till bättre miljö i byggbranschen)
—–
Liten rapport från verkligheten på det lilla konsultbolaget.
—–
Bloggen gör nytta.
Min favoritkommentator boostade min självkänsla i en kommentar här för några dar sen. Jag är glad för det. Jag är glad och tacksam för att jag har några som faktisk gör det, alternativt som säger ifrån när det inte är så bra. Jag hoppas att ger tillbaka lika mycket på mitt vis.
—–
Vi fick ett smickrande uppdrag i fredags. Kunden ville absolut träffas på fredagen, jag hade det tajt och fick justera kalendern men det var det värt. Sen åkte kunden på semester och jag tog helg – Win-win 🙂
Vi fick nog ytterligare ett uppdrag idag som löser eventuella problem med överskottsfritid över december och januari.
En utmaning – det gillar jag.
(jag lovar på hedersord att blocka tid i kalendern för jullov också, både sportlovet och påsklovet kom som överaskningar för mig i år och sommaren gick åt i ett nafs – det skäms jag för fortfarande)
—–
Vi hade månadsgenomgång med vår styrelseordförande idag. Det gick ganska bra. Hade vi varit ett börsbolag så hade vi skrutit om god orderingång, att vi står väl rustade för 2011, att det finns utrymme och planer på expansion och att vi har en godtagbar lönsamhet. Nu är vi bara en liten skutt så sammanfattningen fick bli:
– Det ser väl ok ut.
De här mötena är nyttiga och numera känns det bra, det har det inte alltid varit. Osäker beläggning, bristande likviditet och oknutna soppåsar i hörnen som luktar illa blir väldigt påtagligt i den sitsen. Jag tror jag delar den egenskapen med ganska många, just det att låta små problem bli onödigt stora. Vi jobbar på det.
—–
Lunchade idag med en gammal vän, en vän med en medelstor byggfirma. Han suckade och sa att en de stora gått in med ett ramavtal hos Göteborgs Kommun med 200 kr/tim. Min vän som räknar tioöringar när han fakturerar sina 270 kr/tim är borta där.
Det skulle vara intressant och höra hur resonemanget går inne på storbolaget. Man har ju både kollektivavtal, centrala kostnader och en ambitiös arbetsmiljöpolicy. Hur fan går det ihop?
—–
Mer allvarligt nu:
Inbjudan till vårt grandiosa julknytkalas den 9 december gick ut i en farligt massa mail igår. Anmälningarna har börjat trilla in 🙂
Totalt en (1 st) bloggläsare har hittills fjäskat sig till en inbjudan och jag räknar med att han kommer.
(Jag förväntar mig en ass-kissing-contest här med motivering varför man skall få komma på kalas. )
—–
Sen finns det några som önskar Sync till ett varmare ställe, men man vet inte hur det skall gå till.
(vi funderar just nu på om någon kan hjälpa dem med det…)
—–
Sync Blog 