Etikettarkiv: byggbranschen

Standard

Publicerat av

Publicerat den

28 maj 2009

Publicerat i

Övrigt och allt annat från Syncs lilla värld

Kommentarer

Lämna en kommentar

”Min mage är så tjock och f…”

Sjuåringen fyller åtta idag den 28 maj.

Igår struttade hon runt hemma, som vanligt naken, och konstaterade glatt: – Min mage är så tjock och fin!

Jag skrattade gott. Då sa hon: – Den är ju så fin!

Hon blev nu en förebild för alla de kvinnor, tjejer och andra som inte tycker om sin kropp. Jag tycker det är märkligt och lite sorgligt att så många inte är bekväma med sin egen lekamen. Om man som jag följer en del bloggar så är det tydligt. Tjejbloggare droppar alltsom en bisats ibland om sig själv som lite för tjock/tung/fet/stor.  Det här är kvinnor med humor, distans och insikt. Ändå kan de inte låta bli att dissa sig själva.  En kvinna väldigt nära mig (som inte bloggar) gör samma sak. När hon uppfostrar vår f.d. sjuåring låter det annorlunda däremot, då är den tjocka magen helt ok.

…och nu följer en något krysta övergång till byggbranschen…

Jag tror att byggbranschen också kan lära av sjuåringen. Vissa hanterar branschens problem på ett maniligt sätt – förnekelse, skojar bort det, sysslar med annat. Andra gör på det kvinnliga sättet – ältar extrakilona för sig självmen fortsätter käka godis som förut.

Kanske vi skulle kunna vara mer distanserade? Vi kan väl konstatera att vi har vissa brister, men vi är faktiskt bäst i Sverige på det vi gör. Typ

Standard

Publicerat av

Publicerat den

27 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

1 kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 8

Tribute to en gammal chef.

En väldigt bra anledning att jobba i byggbranschen är att man träffar på de mest märkliga personligheter, och ibland får man jobba med dem också. En av dem var min chef på medelstora byggfirman, Bengt Johnson. Bengt lever fortfarande, men jag vet inte om han kan till sig en sån häringa blogg längre, en alltför tidig strokeskada satte stopp för det, tror jag.

Bengt var VD på firman när jag började där 1994, delägarna hade hängt ihop länge, långt innan dess. Firmans arbetande styrelseordförande startade sin verksamhet som stensättare i femtonårsåldern (om nu det där rövarhistorierna stämde någorlunda med sanningen) alltså runt 1960. Bengt hade väl hakat på där någonstans efter grundskolan på sjuttiotalet. Jag tror inte han slösade så mycket tid på vidareutbildning efter det.

Han hade den förmodligen skarpaste hjärna jag kommit i närheten av. Att multiplicera tresiffriga tal och blixtsnabbt räkna i huvudet kan ju många göra (?) men den helt sanslösa förmågan att se sammanhang och begripa funktioner var påtaglig. Han var dessutom skolad i affärstänkande, argumentation och förhandlingsteknik i den högre skolan, av anläggningsbranschens bästa – asfaltsgubbarna.

Ett exempel på det. Jag var platschef på en kontorsombyggnad, och mattläggaren ville ha en massa pengar för att fräsa ytan innan han skulle flytspackla. Han hävdade att underlaget satt för dåligt fast. Jag argumenterade lamt utan framgång, sen kom Bengt och klippte av:

– Hur fan kan det kosta något extra alls? Antingen sitter det fast och då spacklar du uppepå eller också så sitter det löst och då ingår rengöring i priset. Förstått?
(Mattläggaren blev tyst och jag lärde mig lite till)

När vi hade totalentreprenader så var Bengt i sitt absoluta esse. Ingen annan jag träffat kunde som han ta knäcken på projektörerna, det spelade ingen roll vilken specialist som satt vid bordet, alla levde lika farligt. Nu är det 2009 och vi har  just uppfunnit 5D och BIM – yippie! Bengt Johnsson hade minst 5 dimensioner i huvudet samtidigt som han förhandlade och manövrerade projekten till sin fördel. Det finns fortfarande ingen dator i världen med den känsliga styrningen inprogrammerad.

Jag begrep inte allt jag lärde mig då på några år med Bengt som chef, det har tagit en 10-12 år innan polletten trillat ner. Det är sorgligt att han fick sluta för tidigt, jag är tacksam att jag fick jobba med honom, jag hade gärna fortsatt med det.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

26 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

Lämna en kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 7

En bra anledning att jobba i byggbranschen är man kan få göra skillnad. Sweco är stort konsultbolag (som jag inte jobbat på) som låter sina anställda få åka på volontärtjänst om de vill. Det utvecklar de anställda, fyller på CSR-kontot och gör företaget mer attraktivt. Vackra och kloka tankar tycker jag. Och smart. Har man som jag varit med på Planeten Jorden sen månlandningen 1969 så är man mindre benägen att säga upp sig och dra till Afrika för biståndsarbete, huset skall betalas ändå och barnen skall gå i skolan. Att säga upp sig and go crazy finns inte på kartan. Jo, kanske om man vet att det finns ett jobb som väntar därhemma.

En annan som tänker stort och vackert är The Garbage Warrior. En märklig och smått obstinat man som bygger hus av överblivet välfärdsavfall. Kolla in länken, han är rätt rolig. Han visar att det går att tänka annorlunda, det går att vara driftig och påhittig, det funkar alldeles utmärkt att bygga hus med gamla bildäck och lera.

Det blir till humor när han kör hårt med det lokala Stadsbyggnadskontoren i USA. För det är klart – där precis som här – att man inte får bygga som man vill. För det är klart att man måsta följa lagar och regler, och gärna administrera bort hälften av sin tid. Men man får lite perspektiv när han hyllas som en hjälte i Thailand, efter tsunamin var behoven oerhört stora och han sätt att tänka och jobba var plötsligt det ultimata. Tänkvärt.

Så nu går det med andra ord, kära ungdomar, bra att gå ur skolan, få jobb på stora konsultbolaget, tjäna lite pengar, åka ut i världen och göra biståndsarbete, komma hem till sin fastanställning och tala om för byråkrater, stofiler och jurister hur man bygger hus på Planeten Jorden. Egentligen.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

25 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

Lämna en kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 6

Jag har ju den stora förmånen att fått prova på nästan hela linan i byggbranschen. Jag har varit arbetsledare på stora byggbolaget, resultatchef på mellanstora byggbolaget, entreprenör med eget företag, anställd projektledare på konsultbolaget, projektledare på det lilla konsultbolaget. Stora byggen och små byggen. Vill man jobba i byggbranschen så finns det oändligt många arbetsuppgifter och plats för alla sorters personligheter.

I efterhand är ju allt roligt, men jag tror tiden med egna firman hade flest high-lights ändå. Vi var några stycken som jobbade ihop, jobben var små och oftast korta, aldrig någon längre tid på samma plats. Vi hade Smulans Café i Västra Frölunda som centralpunkt. Marit stängde egentligen tidigare på dagen, men om jag ringde och sa att vi kommer åtta man klockan tre, så stod det åtta stora räkmackor där på bordet. Vi älskade henne, lika mycket som vi älskade hennes mackor, och jag tror att den kärleken var besvarad.

Livet som kringflackande är annorlunda än storbyggets mer inrutade tillvaro. Skillnaden är framförallt att du inte tar rast enligt Skalmans mat-och-sovklocka, du äter när det passar. Regnar det så passar det att fika i två timmar. Hänger regnet i luften och taket är nästan-klart, då skiter du i raster och telefonsamtal. Då är det hets, det är adrenalin och laddning, det är jävligt roligt helt enkelt.

Så under en kort period i min karriär fuskade jag som snickare/betongare/armerare på lediga stunder och lite till. Ingen större skada skedd, tror jag, och ganska nyttigt som projektledarutbildning betraktat. Fler borde göra den resan. Dessutom säger min sambo att jag är snygg i blåbyxor. Snyggare än konsultjeansen och skjortan antagligen. Nåja, vad är väl en bal på slottet?

Fredagarna på Smulans Café är i vilket fall en viktig post i mitt mentala CV.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

24 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

7 kommentarer

Rekrytering påbörjad – åldersgrupp 5-9 år

Jo, Sync tar detta på allvar – rekryteringen till byggbranschen. När 40-talisterna (man skulle kunna kalla dem köttberg – om man var riktigt plump) har lämnat av så uppstår ett vacuum i svenska samhället. Åtminstonen har det låtit så ganska länge – att det skall bli en smärre katastrof när den generationen börjar golfa på heltid. Möjligt.

Svensk Byggtjänst och Universum har gjort en ganska gedigen undersökning om ungas attityd till byggbranschen. Jag insåg att Sync låg efter på research så jag tog mod till mig, gick rätt ut i verkligheten (min altan) och träffade på en sjuåring som jag intervjuvade.

Så är det hemma hos oss . Det här kommer inte bli lätt.

Könsbarriärerna sitter som gjutna innan förskolan. Men mina egna barn kanske inte är normativa. Jag bestämde mig för att gå ut bredare, fråga flera. Och de har ju kusiner…

Vad gör man? Vi har ju stöpt dessa stackars flickor i mentala Barbie-formar. Och sjuåringen som blivit kapitalist nappar inte på bete med bra betalt. Jag kämpar vidare.

Yes, en tjej som med viss övertalning kan tänka sig jobba på bygge. Ludde är ju inte direkt svårövertalad, han är djupt imponerad av alla typer av maskiner, verktyg, byggkranar och byggställningar. Ludde är självskriven som byggslusk, han kliar sig i röven framför kameran och kan inte stå still nån längre stund – kan det vara genetiskt?

Jag gör ett sista test – en kille som jag trodde på – men ack vad det blev fel.

Precis – Pappa är konsult – fattar inte ungarna att man kan göra mer än bara spika spikar och bära brädor? Fattar de inte hur stor byggbranschen är?

Standard

Publicerat av

Publicerat den

23 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

Lämna en kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 5

En fördel med byggbranschen är att man kan få resa till olika platser, t ex till Svenljunga. Så jag satt på ett byggsamråd på kommunkontoret i Svenljunga. Vuxengrejor igen, ja ja ni vet, vuxna allvarliga män och många viktiga papper. Då ringer det hemifrån. Det har ju hänt förut. Jag svarar inte på första, låter det ringa klart. Det ringer igen. Jag svarar på andra påringningen: – Hallå.

Sjuåringen: – Hej pappa.
Jag: – Hej, du jag kan inte prata nu…
Hon avbryter barskt: – Jo det kan du!
Nu låter hon lite lenare: – Pappa, kan vi få ta träbitarna under altanen? Vi skall bygga en lådbil.
Jag: – Visst älskling, men vi får prata sen. Puss puss. Hej.

Nåja, ingen skada skedd med pappas möte, kontrollplanen blev godkänd och jag var snart på väg ifrån Svenljunga igen, mot bebodda trakter. När jag kom hem så låg den här på altanen.

Lådbilschassi

Lådbilschassi

Det är ju för sött! Sjuåringen har byggt ett lådbilschassi, eller rättare sagt ett embryo till ett lådbilschassi. Att det skall bli en fungerande bil är svårt att se, ungefär lika svårt som att fatta att Saab sitter på produktionsfärdiga bilar som plötsligt skall sälja hundratusenfalt över världen. Faktiskt så känns sjuåringens bygge lite mer trovärdigt ändå.

Så nu kom jag att tänka på Sync’s ansvar för rekrytering av Sveriges unga byggtalanger och på en fin historia som Snickarn O berättade. När hans lille pojke gick på dagis så tog O med ett par bärkassar med spill från sågen på bygget. Det var regelbitar, brädlappar och sånt. Skräp alltså. Personalen på dagis blev överlycklig, utsåg snickarn O till hjälte, och alla barnen snickrade som små tokar. Vårt skräp från bygget blev till glädje och lådbilar på dagiset.

Nu slipar Sync på nästa kampanj – Ge ert skräp till våra barn!

Medans vi överväger om det är en bra slogan så kommer jämförelsen i krypande huvudet. McDonalds har ju lyckats snärja varenda unge. Ingen tror väl att Happy Meal lönar sig så bra, men det är ju en briljant investering i barnets framtida ätande. Så om McDonalds kan servera skräpmat och få en livslångt betalande matgäst, så kan väl vi skänka lite byggavfall till samma ungar och få dem att bli byggare även i vuxen ålder. Jag tycker detta verkar logiskt, eller?

Standard

Publicerat av

Publicerat den

22 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

Lämna en kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 4

En vanlig dag i ett helt vanligt byggprojekt kan vara som min dag var i onsdags. Historien börjar lustigt nog redan tidigare. Jag och femåriga sonen var på macken förra helgen för att handla lite bensin. Sonen är av den sortens som nästan kissar på sig om det kommer en fräck bil, cabbar och racerbilar är bäst. När vi kliver ur bilen på macken så svänger det in en bil som till och med jag tycker är stencool. En Maserati – muskler och blänkande lack för miljoner. Femåringen går i spinn, springer exalterat runt benen på mig. I Maseratin den sitter en man i min ålder.

Några dagar senare, några mil därifrån. Två män kliver på onsdagsmorgonen in på ett möte i en fastighet som möjligen skall säljas. Den ene har jag träffat förr, den andre är killen i Maseratin. Jag jobbar på uppdrag av fastighetsägaren och skall visa dem runt lite, huset står tomt, de är spekulanter på ett köp, vi går runt och snackar möjligheter och utsikter. Vi kollar på fjärrvärmecentralen, snackar om ljudklasser och cykelrum. Han är en framgångsrik och driftig kille som har byggt upp en smärre koncern i bygg- och fastighetsbranschen. Trevlig verkar han vara också. Han skulle gå hem och räkna, och kanske återkomma med ett bud.

Lite senare så knackar det på dörren, jag öppnar och två andra män står utanför. Ingen av dem har kört Maserati dit, förmodligen var det länge sen någon av dem ägde en bil.

Den ene frågar: – Känner du igen mig?

Jag: – Nej, det gör jag inte.

Han igen: – Det mig du kastade ut härifrån, jag bodde ju här förra vintern.

Oups. Så var det ju. Förra vintern så hade uteliggarna hittat in i huset. Vi var där och byte lås och täppte till så gott det gick. Vi snackade med dem och förstod, motvilligt gick de tillbaka ut i kylan. Vi hade en del samvetskval – varför kan de inte få bo där? Huset står ju tomt! – men vi gjorde som man brukar. Vi körde ut böset på gata, det får någon annan ta hand om liksom.

Nu vet jag inte om det är svaret på mina böner eller straffet för min stora käft. De två männen, f.d. uteliggare/alkoholister/mm, har ett förslag om användning av huset. På måndag kl 11 kommer de tillbaka och presenterar sin variant. Egentligen har vi ju tänkt att bygga om själva, men man vet ju aldrig – allt har ett pris. Så nu får vi snart två förslag till – ett från den framgångsrike företagaren i Maseratin och ett från stans uteliggare – på helt olika sätt att gå vidare i projektet. Snacka om spännvidd.

Jag är så oändligt glad för mitt jobb ibland.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

21 maj 2009

Publicerat i

Sync´s musikval

Kommentarer

Lämna en kommentar

Vemod och omöjliga förväntningar

Mats på Svensk Byggtjänst har startat helgunderhållning. Sync pausar från rekrytering av dagisbarn och ingenjörer och lägger in en vemodig eftertanke.

Jackson Brown är en gammal hjälte, han debuterade 1972 tror jag. Halva Sync var i London för ett par år sen för att gå på konsert. Jackson ensam med gitarrer och piano är magiskt. Jämnårig med Springsteen, men mer romantisk och vemodig. Här är hans exit song, den spelades sist på konserterna, The Load Out/Stay live 1978.

En text från låten Farther On som ligger nära hjärtat på mig när jag försummat min familj, misskött mitt jobb och bara ägnat mig åt navelskådning och helt fel saker:

“To those gentle ones my memory runs
To the laughter we shared at the meals
I filled their kitchens and living rooms
With my schemes and my broken wheels
It was never clear how far or near
The gates to my citadel lay
They were cutting from stone some dreams of their own
But they listened to mine anyway

I’m not sure what I’m trying to say
It could be I’ve lost my way
Though I keep a watch over the distance
Heaven’s no closer than it was yesterday
And the angels are older
They know not to wait up for the sun
They look over my shoulder
At the maps and the drawings of the journey I’ve begun”

Standard

Publicerat av

Publicerat den

20 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

2 kommentarer

Positiva Veckan bara fortsätter och fortsätter

Japp, Sync Blog har nu tagit över ansvaret för all framtida rekrytering till byggbranschen. Till vår hjälp har vi en massa andra bloggare, Svensk Byggtjänst´s kafferastöverläggningar, en dagisgrupp och en sjuåring som moraliskt bollplank.

Vi tar tacksamt emot fler kommentarer på anledningar att börja jobba i byggbranschen, helst inga om motsatsen men gärna några bra tips om hur vi skall gå vidare.

Uppdatering:

Jo, vi går vidare med rekrytering och börjar med dem som borde vara lättast att påverkar. Småglinen.

… och Sync’s upprop och tjat har gett ett visst genomslag i ankdammen, i alla fall. Calle släppte politiken en kort stund och droppade en fin kommentar, en viss Glasmästare fyllde på i samma kommentar. Byggtjänst förlängde en fikarast och samlade in fördelar med byggbranschen, Rörmok är ju inte svårstartad i ämnet, han heller. Bäst hittills är ändå Victoria som fick med så mycket i sitt fina inlägg. Byggblasket gjorde ett tappert försök, men så kom verkligheten emellan, tyvärr.

Standard

Publicerat av

Publicerat den

20 maj 2009

Publicerat i

Anledningar att jobba i byggbranschen

Kommentarer

1 kommentar

Anledning att välja byggbranschen – del 3

Jag tar mig friheten att bli lite tramsig så här, det är ju lillelördag fast känns som fredag före semestern,  för i byggbranschen slutar man alltid tidigt innan man skall vara långledig:)

En anledning att bli hantverkare är att du blir snygg. Jag vet inte varför det är så men hantverkare kommer alltid högt upp på snyggast-listan, sexigast-listan och förmodligen ganska bra på Fuckability-listan.

Är det så att det bara är snygga killar som blir snickare? Eller är det så att snickarn blir snygg när han drar på sig blåbyxorna, snickarbältet och lite sololja på den bara överkroppen? Fan vet.

Nä, min forskning pekar på att byggbranschen rekryterar enligt en normal fördelningskurva, alltså några riktigt snygga, de flesta helt ok och några som kanske bara får komplimanger från sin mor. Sen inträffar det fantastiska – rent generellt blir alla snyggingar som vrider nackar ur led, får busvisslingar efter sig och rentav skamliga förslag att ta ställning till. Coolt.

Det finns ingen anledning att bli popsångare, tandläkare eller jurist. Ingen alls.