Dagboken från förr i tiden

Håhåjaja. Jag kollade för skojs skull på Byggtjänst topplista för bygglitteratur.
Japp, det sånt jag gör innan jag somnar på kvällen.

Fantastiskt nog så ligger en gammal trotjänare tryggt parkerad på listan – Byggdagboken.

Dagbok

 

På femte och sjätte plats.

Vän av ordning (inte jag) säger säkert att anledningen till att dagboken ligger högt upp är att den köps i storpack.

Vän av en annan ordning (jag) undrar vem som fortfarande sitter med penna och plitar ner hur vädret var kl 09.00/13.00, hur många gubbar som dristat sig till att besöka bygget idag, vilken egenkontroll man gjort, vad man överhuvudtaget gjort, vem som lämnat något besked och vad som möjligtvis gått fel.

Den som inte suttit med en byggdagbok och kramp i handleden kanske inte förstår vidden av det här. Om man skall vara noggrann, och en duktig platschef är noggrann, så är det mängder med information som skall tryckas dit med pennspetsen. Man skall trycka tillräckligt hårt för att det skall gå igenom i tre lager dessutom (förr i tiden hade vi ett karbonpapper för varje kopia men det är mycket modernare nu)

Old man

Nej, det känns inte riktigt 2000-tal. Vi är eller borde vara digitala i all kommunikation i byggbranschen, all dokumentation borde förstås också komma den vägen. Nu känner jag ett par stycken som vägrat bli digitala, det är män som är utomordentligt duktiga byggchefer men som behöver hjälp av en kollega när de skall skicka ett mail. På sätt och vis lite gulligt 🙂

Verktygen finns redan, det som krävs är kanske lite hjälp över tröskeln. Typ från Helpdesk enligt nedan…

– – – – –

Hur blir vi bättre på att hångla?

Frågan ställs av Byggtjänst i ett kommande program i en ny pod-serie – Snåret.

Tveksamt om hånglandet i byggbranschen borde öka, sett ur Göteborgsperspektiv, dock.
Hånglandet kanske inte är problemet? Frågan om vem som ligger med vem och av vilken anledning. Kanske.

Svaret kan Sync Blog lämna direkt – man blir bättre på att hångla genom att öva, känna efter och försöka vara motparten till lags och samtidigt gilla det själv.

– – – – –

Ny pod alltså. Emma Jonsteg från Utopia håller i trådarna, Svensk Byggtjänst eldar på. Byggbranschen snackar om byggbranschen.
Det kan bli navelskådning, det kan bli succé. 🙂 Vi får se vad det leder till.
Take it away, Emma.

Snåret

Mycket om processer nu

Svensk Byggtjänst lanserade för en stund sen en ny byggtjänst – Rita din byggprocess. Det är alltid roligt.
(Inte alla processer som är roliga dock – OBS OBS OBS!)

Man skall här utan att lyfta pennan beskriva sin syn på byggprocessen. Jag som naiv och ständigt early adopter gjorde naturligtvis det direkt.

Så här hade några arkitekter tänkt:

Rita din process arkitekter

Man har sorterat in användarna i Arkitekter, Byggherrar, Entreprenörer och Leverantörer. Förstås.
Själv loggade jag in på kategorin Övrigt, vilket som vanligt blir en risk att få umgås med vanligt folk och andra mindre vetande 🙂

Så här ser jag det.

Rita_din_byggprocess

Hur som helst – jag själv anser att strukturen i min process är mycket mycket tydligare än arkitekternas. Så här långt i alla fall.

Pusspuss på er, byggbranschen ❤

– – – – –

Entreprenörer i blåsväder

Förra inlägget om en incident med en fläkt som blåste av ett tak var skrivet i viss affekt. Nu har jag lugnat ner mig lite, glad att ingen skadades. Det var en nyttig påminnelse att vi måste vara på vår vakt hela tiden. Och att man skall skruva fast fläktar. Bra att veta.

Mer komiskt då på måndag morgon efter stormen att betongfirman på vårt projekt i Frölunda gick och plockade cellplast i en radie på några hundra meter runt bygget. Cellplast väger ingenting – Att man aldrig lär sig 🙂

Ställningbyggarna har haft bråda dagar, de har nog jagat runt och lagat stormskador över hela stan och idag hörde jag att det förtöjde ställning  inför ännu en storm på ingående.

—–

Annars då?

Jorå, jag har ju lovat att aldrig beklaga mig för att hinna med bloggen men det är mycket annat.

Mest av allt är det planering inför Årets Fest – Syncs Julknytkalas 2011.

Intresset är stort. I skrivande stund är det 135 anmälda, 3 avanmälda, 2 som anmält sig två gånger varav 1 som 1 gång kollat att hon verkligen anmält sig.

Det finns 48 platser kvar, vi tror inte kunna duka till mer än 180 personer. Vi får se efter morgondagens möte med krögaren på plats hur det funkar.

—–

I övrigt går min omvärldsbevakning på sparlåga. Kompisen Attefall gjorde ett utspel på DN Debatt, Erik på Svensk Byggtjänst svarade och Veronica Palm har gjort replik. Inget nytt under solen egentligen från någon av dem.

Funderar på en ny slogan – Bygg mindre bostäder!

—–

Twitter is the shit

Jag utrycker mig lite dumt ibland. Till exempel när jag säger att vi bedriver forskning. Det gör vi inte.

Sync bedriver ingen forskning i organiserad form, seriöst alltså. Jag menar i de fallen en annan lite mer amatörmässig och klåfingrig forskning mest för skoj skull. Typ Twitter i byggbranschen då.

För på det annars mycket viktiga området Twitter har jag ju från början sågat det som verktyg för oss byggare, det var faktiskt redan den 26 januari 2010 och det borde därmed vara preskriberat.

Sen öppnade jag lite ändå för att det kunde vara bra i vissa lägen, det var den 25 februari 2010  och borde ses som förmildrande omständigheter om någon, typ jag, skall hängas ut som bakåtsträvare i den nu pågående revlutionen.

Sen iscensatte ju Byggtjänst Trenddagen 2011 med supermodern Twitterskärm, egen hashtag och allt. Då föll murarna lite till. Det var den 7 april 2011.

—–

Så alltså för bara femton månader sen så var byggbranschens inslag på Twitter ett gäng trötta kanaler för PR-releaser från stora bolag. Det fanns någon enstaka som använde det till att mer aktivt kommunicera. Nu finns det en rad byggbranschrelaterade människor som tweeetar högt och lågt. Det har fått ett eget liv äntligen.

Jag kan erkänna att jag själv mest använder det att länka ut bloggen och fiska läsare den vägen. Men det händer att annat aktuellt hamnar där. Jag har min twitter vidarekopplad till Facebook och mina FB-vänner får glädjen att ta del av twittrandet även där.

Den som är mest aktiv som twittrare i byggbranschen just nu är @malena_b_morck på Byggtjänst. Hon och några till startade upp strax innan Trenddagen, de andra har varit ganska tysta men Malena har gått ut stenhårt och ökat efterhand.

Nu kryddar Mats Hultgren, Byggtjänsts egen lilla sociala mediemogul, Twittervärlden med en Samhällsbyggarlista också.

Var skall det hela sluta?

—–

På tal om bemanningsföretag och Trenddagen 2011

Jag skrev ju ett låååångt inlägg om Trenddagen och mer specifikt om Jessica Löfström på Expanderamera. Inlägget handlar egentligen mest om ett projekt som jag ett är omåttligt stolt över på många sätt. Det framgår här.

Och Jessica, ja hon har ett bemanningsföretag. Min relation till bemanningsföretag skulle på förmodligen kunna kokas ner till på FB-vis – ”it´s complicated”. Det känns inte helt bra men lite sugen är man ju ändå, typ.

Det får mig att minnas en helt onödig halvtimma 2006 på ovan nämnda projekt.

—–

Jag var alltså platschef (eller mer noga räknat produktionschef) på det i övrigt fantastiska bygget. Alla i min närhet vet att jag är svår att nå via telefon, inte för att jag har mer att göra än andra, det är ett medvetet val att inte alltid svara. Det ringde  mycket och jag valde att ibland jobba utan att bry mig om telefonen, jag koncentrerade mig på annat helt enkelt.

Ändå så lyckades en tjej från ett bemanningsföretag få tag på mig och boka en tid för möte. För vår del i projektet så kunde egentligen kvitta men jag minns att jag var lite nyfiken på hur de resonerade ändå.  Lite blodtörst var det nog också. Märk väl att det alltså var en delad entreprenad med en mängd småfirmor på plats, alla utvalda på grund av personlighet och kapacitet. Den stackars tösen som kom från det stora uthyrningsföretaget visste ingenting om det.

Hon var inte byggare men hon hade en mall för hur försäljningsmöten skulle gå till, hon hade siffror för att visa hur lönsamt det var att använda deras folk och hon var ganska söt. Det kunde bara gå på ett sätt. Slakt.

Vårt projekt var unikt på alla världens sätt men det var ändå ett bygge. Ett bygge där platsledningen försöker samla de mest lämpade för jobbet. När vi valde vilka vi ville ha på bygget gick vi igenom nätverket och plockade godbitarna. Vi visste att vi behövde några lirare med snits och elegans, vi var helt klara över att vi skulle ha några tänkande praktiker som kunde lösa problem och självklart behövde vi några grovjobbare av den typen som bara kör på vad som än står i vägen. Klassiskt lagbygge.

Den söta flickan från bemanningsföretaget såg manskap som siffror. Hon räknade dem i antal. Hon kunde hyra ut 2 man eller 10 man eller 100  man. Jag försökte på vår halvtimma vi hade tillsammans att förklara hur det hängde ihop. Jag försökte förklara att jag ville veta precis de egenskaper varje gubbe hade, om han var bra på att putsa smygar, om han var kunde gipsa på en enhetstid motsvarande 0,3 timma per kvadratmeter. Jag ville dessutom veta vad det var för en kille, hans karaktär och humor och sånt. Hon fattade nog ingenting.

Som sagt en helt bortkastad halvtimma. De personer vi hade på bygget var noga utvalda, handplockade utan tvivel. Jag hade ingen avsikt att köpa arbetskraft av henne. Hon fattade inte varför.

—–

Budskapet här är kanske svårtolkat. Det finns bra gubbar på bemanningsföretagen, byggarna behöver bemanningsföretagen för att kapa topparna, det är en balans mellan tillgång och efterfrågan. Det är nästan en förutsättning för verksamheten på det större firmorna.

Det jag vänder mig mot är när arbetskraften blir en handelsvara istället för en person, ett matematiskt värde som helt missar personens kvalitéer i andra sammanhang. Det finns så fantastiskt många faktorer som avgör vem  som är bäst lämpad att utföra ett visst arbete.

Säljaren från Adecco gick hem utan beställning, hon kanske inte begrep varför.
(Sync Blog fannns inte då – nu kunde hon läst ungefär 700 inlägg och sen fattat läget) )

—–

UPPDATERING:

I kommentarerna nedan får jag en mild tillrättavisning av chefen för Byggvärlden, Fredrik Karlsson. När jag läser texten igen så inser jag att han har rätt. Det har inte med saken att göra att hon var söt eller att hon var ung eller ens att hon var kvinna. Resultatet av mötet hade sannolikt ändå blivit detsamma om säljaren varit en pojke.

Klicka gärna på kommentaren nedan och läs Fredriks invändning och fyll på själv om du vill.

—–

Trender i byggbranschen

Idag var Trenddagen 2011 på Byggtjänst. Jag var inte där till mångas besvikelse. Jag twittrade mina synpunkter till dem istället till mångas oförställda glädje (och förmodligens andras totala ointresse).

Tyvärr missade jag det mesta från ett och framåt, jag var på kontoret och kunde se men inte höra, jag hade besök av en plåtslagare en god stund och sen av ett par advokater som pockade på uppmärksamhet. Jag hann snegla på de första talarna, arkitekt-proffessorn och Industrifaktamannen. Intressant men lite old news ändå.

Mitt tips är att börja med min nya favorit Kjell Aleklett. Han forskar om världens olja och har myntat uttrycket Peak Oil. Klicka här och gå sen ner till vänster och rulla fram rubriken ”Hur klara vi energimålen?”.
(Skit varför klippte de bort honom? Länken funkar men Aleklett är väck – Svar: rättighetsfråga:( )

Allt annat bleknar efter det anförandet. Jag ber om ursäkt att dessutom fördröjdes av ett halvskojigt tweet om vad man skulle käka för lunch där, tydligen så ville någon lustigkurre synka sin lunch med folket i Stockholm Enligt Mats Hultgren.

Samme Mats som måste ägnat avsevärd tid åt att välja kläder på torsdagsmorgonen och redan vi halvtiotiden blev utsedd till bäst klädde av vår fashionista på kontoret. Han klädde klockrent i en fin fluga och en kofta i en kulör som nog till och skulle fått Bengt Grive att leta efter orden. Bra Mats 🙂

—–

Jag skall kolla resten när det blir tid till det.

Tills dess – håll koll på Kjell Aleklett och Peak Oil. Hans korthuggna kommentar att om vi bygger annat än tvårummare på sextio kvadrat, till exempel femrummare, så kör vi i diket. Då har vi inte fatta något.

……