God jul

God jul. Eller – God Jul.

(språkpoliser på twitter har diskuterat detta – jag säger, och?)

Den här bloggen tar julledigt. Det blevt snålt med bloggandet hela hösten. Det har varit onödigt spännande att jobba de sista månaderna. Lite för mycket att göra, lite darr i luften att allt inte går helt bra ute i branschen, lite känsla av att 2012 kan bli ett tufftår för många.

Hade tänkt uppdatera här med mingelbilder och annat från vårt stora Julknytkalas men inte ens det har hunnits med. Det kommer vad det lider.

Nåväl. Just nu är det skitsamma. Det är jul. Vi skall ut i morgon hela familjen och göra vår traditionsenliga granstöld. Fram till att den är på plats och vulgo-klädd så klipper vi in en annan gran. Den är också stulen. På internet.

God jul och gott nytt önskar Sync, Syncbloggen och jag 🙂

—–

UPPDATERING:

nu är grannen på plats, tomtemor och rumpnissarna sjunger och dansar glatt…

—–

—–

Annonser

Julknytkalas – känn ingen press men…

…men, vi vill gärna se konkreta resultat av våra projekt.

Resultatet av vårt Julknytkalas 2008 blev, förutom våra fina minnen, att en min sambos bästisar blev ihop med en av mina före detta jobbarkompisar på stora byggbolaget. Det gick snabbt för dem efter det. Blev ihop på vårt kalas den 18 dec 2008, meddelade detta på Facebook lite senare, köpte hus, hade hemmakvällar framför brasan, fick barn den 9 november 2010. Puh.

Konkret projektresultat.

Hoppas verkligen vi på Sync för medverka till fler såna här sötnosar 🙂

—–

Julknytkalas – nedräkning påbörjad

Ja, så är det. Det är bara knappt tre dygn kvar.

Jag gissar att det bakas en del hemma hos några utvalda, och det gravas lax, planeras inför julmustinköp och annat pyssel. Några är coola, andra dubbelkollar, en kanske är orolig för att hon skall göra rödbetssallad till 180 personer. 🙂

En som kammat hem publikens jubel tidigare – muraren Appelqvist – är också på gång. Jag pratade med honom tidigare idag, han hade ju varit lite orolig för tillgången på tolvkiloskalkoner. Mycket riktigt, det blev också svårt med så stora flygfän så han har beställt fyra stycken sjukilosfåglar istället. Allt för vår skull.
(jag som egentligen mest undrade hur man hanterar ett mindre bra kalkonår i kalkonbranschen – typ – vilket jävla kalkonår, kalkonkalkonår eller bara jävlaskitkalkonår?)

—–

Så när mannen på bilden här nedanför, yvig i hårsvallet som en Strindberg-karikatyr, stormar in i lokalen lite för sent på torsdag med fyra grillade kalkoner så förtjänar han och hans homies en extra varm applåd.  Förutom att han (de) då fixat 4 x7 kg pippi i en sannolikt för liten ugn, kört för fort från Hällingsjö till Göteborg och sen haft svårt att hitta sista biten, så  har han med sig tre döttrar. Tre döttrar som jobbar som hantverkare i byggbranschen. Dessutom anställer han nog konsekvent deras pojkvänner 🙂

Respekt för denna man och må han aldrig få betala en endaste öl själv i baren på Röda Sten!

(Bilden är från en stengård i Montelavar, Portugal. Murarn var en av några som var med på en resa 2008. Det var en slags förbrödning mellan konstnärer, byggae och fastighetsägare. Sync skall snart ordna fler sådana resor. Håll utkik)

9 kg frukt blir lagom, inte mer…

Sync har ett knytkalas för de närmaste jobbarkompisarna och några av deras vänner, dessutom två arkitekter och en fotograf som vi överhuvudtaget inte har koll på hur de kom in i bilden. (det skall bli spännande att höra hur det gick till 🙂 )

Vi räknar med i det nämaste fullt hus – 180 personer. Om alla äter som jag så går det åt 18 kg revben och rätt mycket lax och vulgärt mycket ost. Jag har dessutom tilldelat några att ta med frukt, ungeför 9 kg blir nog lagom.

Alla vet ju att frukt kan vara lite farligt i för stor mängd. Djuren i filmen nedan är ett varnande exempel. Vi vill inte att  våra gäster skall råka ut för det här:

—–

Med det önskar Sync alla en trevlig helg

—–

Entreprenörer i blåsväder

Förra inlägget om en incident med en fläkt som blåste av ett tak var skrivet i viss affekt. Nu har jag lugnat ner mig lite, glad att ingen skadades. Det var en nyttig påminnelse att vi måste vara på vår vakt hela tiden. Och att man skall skruva fast fläktar. Bra att veta.

Mer komiskt då på måndag morgon efter stormen att betongfirman på vårt projekt i Frölunda gick och plockade cellplast i en radie på några hundra meter runt bygget. Cellplast väger ingenting – Att man aldrig lär sig 🙂

Ställningbyggarna har haft bråda dagar, de har nog jagat runt och lagat stormskador över hela stan och idag hörde jag att det förtöjde ställning  inför ännu en storm på ingående.

—–

Annars då?

Jorå, jag har ju lovat att aldrig beklaga mig för att hinna med bloggen men det är mycket annat.

Mest av allt är det planering inför Årets Fest – Syncs Julknytkalas 2011.

Intresset är stort. I skrivande stund är det 135 anmälda, 3 avanmälda, 2 som anmält sig två gånger varav 1 som 1 gång kollat att hon verkligen anmält sig.

Det finns 48 platser kvar, vi tror inte kunna duka till mer än 180 personer. Vi får se efter morgondagens möte med krögaren på plats hur det funkar.

—–

I övrigt går min omvärldsbevakning på sparlåga. Kompisen Attefall gjorde ett utspel på DN Debatt, Erik på Svensk Byggtjänst svarade och Veronica Palm har gjort replik. Inget nytt under solen egentligen från någon av dem.

Funderar på en ny slogan – Bygg mindre bostäder!

—–

Julknytkalas – Epilog del 4

Vi har som bekant haft kalas.
Ett kalas är ett projekt.
Projekt skall alltid följas upp och avslutas snyggt, äras den som äras bör.

Temat för dagen är KOPPLERIVERKSAMHET

Vi på Sync är ju så malliga för våra kontakter, vårt nätverk och människorna omkring oss.

Jag älskar känslan av lyckad koppleriverksamhet när vänner till mig träffar andra vänner till mig och trivs tillsammans. Det värmer hjärtat när människor som uppenbart tycker bra om varandra ses igen efter lång tid, kramar varann och klappar på ryggen, skrattar och ler med hela kroppen. När detta händer för att jag fått tummen ur och kokat en soppa eller tänt grillen så mår jag som bäst, inget är jobbigt och alla är glada.

Det känns nästan hädiskt att i dessa sammanhang blanda in statistik, men har man ett excel-dokument och trycker på F11 så blir det så här.

 

—–

Vi rör oss i byggbranschen bland entreprenörer och konsulter, ibland jurister och – förstås – fastighetsägare. Men också de andra som inte jobbar i byggbranschen. Vi kallar dem Verklighetens folk.

På kalaset var det tältbyggare, en dagisfröken, rätt många konstnärer, en blivande författare, en lärare på HDK, en lantmätare och en ganska tokig webdesigner (egentligen konstnär). Säkert har jag missat någon ändå.

Detta är vad som behövs på ett hyggligt kalas och i ett bra projekt

En (nykter) fastighetsägare med ambitioner

Några konsulter (och entreprenörer som håller sig i bakgrunden).

Någon som levererar material (och toaborstar trots att det inte fanns i sortimentet)

Några (normalt sett nyktra) snickare

En som gör hål och en som tätar dem sen (inte konstigt att de är bästisar)

En projektledare, en jurist, en som vill ha nånstans att bo och i periferin sitter Kungen av Brasilien, en militant vegan, en ganska snäll projektledare, arkitekt från Skåne, en snickare från Polen, en snickare som egentligen är poet och författare och några till.

Våra vänner.

—–