Sonny, Conny och Ronny

En man som kommenterar här emellanåt, Berra, har en ganska tydlig uppfattning om byggarnas nivå på hederlighet. Han för just nu för en lång diskussion med en annan kommentator, Olle. Olle försöker stoiskt med ett mer sakligt resonemang baserat på fakta och som kanske inte riktigt skiktar in människor i fållor på det viset.

Jag har avfärdat Berra förut, jag tycker den inställningen han har är närmast rasistisk. Att så svepande tycka illa om  människor på grund av att de har ett visst yrke är lika illa som att tycka illa om svarta för att de är svarta eller muslimer för att de är muslimer. Nu har Berra sina ljusa stunder också och han har goda grunder att vara besviken på en del byggare, men knappast på 450 000 människor i hela byggbranschen.

Det kommer tyvärr en del såna kommentarer, jag såg det på Newsmill och hos Jonas P. Det är ungefär samma tema – byggbranschen befolkas av Y-barn.

Den som satt längst bak i skolan, var allmänt störig, åkte för fort på en trimmad moped och hette Sonny är per definition ohederlig och blev med tiden sannolikt byggare. Förmodligen med med egen firma. Hans kompisar Conny och Ronny blev säkert också byggubbar om de nu klarade sig från ungdomsvårdskolan utan att bli konstruktör, arkitekt eller något annat ohederligt yrke i byggsvängen.

——

Berra tycker att man skall ta upp ämnena moral och etik under utbildningen. Jaså? Jaha.

Jag är uppvuxen i en kristen familj med många syskon, jag har gått i söndagsskolan och får mig en ganska rejäl dos moral och etik. Vi snackar plenty.

Jag blev alltså byggare (=ohederlig rufflare) ändå.

(Förlåt mig mamma! Kanske kan omskola mig till läkare?)

Förklara det, Berra. Förklara hur jag blev ohederlig utan trimmad moppe och med bra betyg i skolan.
Och menar du att några timmars moralsnack på bygglinjen skulle ha ens en mikroskopisk effekt på byggbranschens problem med trovärdighet?

——

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Berra med flera slangar ut i riklig mängd bara skymmer sakfrågorna och leder till inget annat än tjat och gnat.

Jag tycker så här – att den typen av svepande åsikter om byggbranschen som Jonas P lanserar utan att kunna bli mer precis är lika illa som någonsin Berras rasism och att Jonas P gör sina billiga poäng politiskt med en helt annan agenda än att faktiskt förbättra byggbranschen.

Jag önskar mig att det kom lite mer konkreta exempel och förslag till förändring än allt jävla bullshit som far omkring.

Vi behöver hjälp. På riktigt.

Blygsamt
Eder tillgivne Sync

(Sonny, Conny och Ronny driver för övrigt an bilverkstad. På riktigt:) )

——

UPPDTAERING nr 1:

Aftonbladet har en debattartikel skriven av Jonas Pettersson. Tyvärr inget nytt under solen, liten mer storslagna ord med många referenser till statistik. Skit samma. Men kolla i kommentarerna, där är de – de som har fördomar om Sonny, Conny och Ronny.

UPPDTAERING nr 2:

 Detta fick en spin off lite senare

– – – – –

 

 

Willkommen! Welcome! Bienvenue! Mile widziany! Bienvenido!

Den där centerkillen som vill öka vår produktivitet genom att släppa in utländska företag, har han löst några problem än?

Nej, knappast. Jag tror inte en sekund på att utländska företag kommer hit och jobbar mer effektivt och strukturerat. Jag har inte helt koll på byggbranschen i våra grannländer runtomkring men misstänker att hög produktivitet och standardisering inte är kännetecknande för dem. Heller. Så varför skulle de komma hit och plötsligt bli så bra?

De måste hålla sig till samma lagar och regler som vi. Arbetsmiljölagen gäller alla, det gör PBL också. Jag vet inte om Centern vill att det samtidigt blir en rejäl lönedumpning också. Det skulle ju i alla fall underlätta för de utländska företagen och förändra vardagen för ganska många hundratusen byggubbar, det är helt klart. Men hur det skulle öka produktivitet och standardisering har jag inte en susning om och ingen annan heller, tror jag.

Mest sannolikt är väl ändå att de kommer hit och pressar priser på traditionellt sätt. Troligen genom att krama mer ur manskapet, betala lägre löner och snåla på förutsättningarna gubbarna.  (Calle får ta den matchen).

Mer intressant är att utländska företag med förgreningar ute i världen kan plocka in material till rätt priser. Materialbranschen i Sverige känns inte helt ren, det är många led som skall ha sin bit av kakan och procentpåslagen är många på vägen. Det kanske utländska byggare är mer angelägna att ändra på.

Jag frågar mig ibland varför de inte redan är här i större utsträckning. Gränserna öppnades ju för ganska länge sen, åtminstone för våra EU-grannar. Kan det vara så att det inte är så attraktivt att jobba i Sverige?

Kanske är det så att de stora franska byggjättarna en återkommande punkt på styrelsemötena – Skall vi etablera i Suède? – men att analysen alltid stannar på samma punkt. Inte lönsamt. Non profitable.

——

Så frågan kanske är:
Är vi säkra på att de verkligen vill komma hit?
Är vi säkra på att de vill och kan lösa våra problem?

——–

WTF.

Jag tycker det värt ett försök
– Willkommen! Welcome! Bienvenue! Mile widziany! Bienvenido!

(om inte annat så kan man få in lite mer god mat och lite roligt utbyte med andra än Sonny, Conny och Ronny)

——

UPPDATERING:

Hans Tilly Newsmillar på samma tema som Sync Blog har haft senaste dagarna.

Och Byggblasket vill inte vara sämre.

Mycket snack om lite verkstad i byggbranschen

Fick en kommentar från Olle häromdan som är bra, det var apropå mitt inlägg om den där centerkillen som ville blir stor och skapa hundra nya år av tillväxt.

Olle skriver:

Hörde om klippet för en tid sedan men har inte sett det fören nu. Först trodde jag att det var en parodi, med tanke på sättet han pratar. Sedan såg jag att han gick och smygfilmade i Uppsala så förstod jag att det var på allvar. Låter helt enkelt inte trovärdiga som människor med den där dialekten. Det är alltid skönt när man får ett tillfälle och smita iväg till västkusten och tala med människor som snackar naturligt.

Inte sagt att det inte finns möjligheter till effektivare produktion i byggsbranschen. Dock, vilket du också påpekar, ligger problemet inte endast på bygget, utan snarare där utanför. Han kanske skall jämföra sitt eget arbete som politiker och se vilken produktivitetsökning de haft sedan 1910? Det är detta som kallas för Baumoleffekten (eller Baumols cost disease på engelska).

Teknologisk utveckling har helt enkelt inte varit möjlig att inkorporera i byggindustrin på samma sätt som i tillverkningsindustrin men lönerna måste ändå stiga i samma takt som i ekonomin i övrigt även för mer arbetskraftsintensiva verksamheter. Och ärligt talat så har la inte rationaliseringen inom byggsektorn som faktiskt genomförts höjt produktens kvalité.

Skall dock sägas att även maskiner sitter och dricker kaffe emellanåt. Sitter precis med en gammal bok (1981) där det påpekas att medan 70 procent av arbetet i exempelvis stålindustrin är skiftgång för att ytnyttja maskinerna maximalt arbetar maskiner i svensk industri endast på maximal effektivitet tre procent av tiden av sin livslängd.

——

Nu har jag en aning om att just Olle har viss koll på sånt här, till skillnad från många andra som gärna tycker saker. Han ser dessutom branschen utifrån vilket är nyttigt för oss.

Därför är det intressant att läsa när snart sagt alla som tycker något om byggbranschen är så härligt överrens om allt.
Vi måste industrialisera processen.
Vi måste standardisera processen.
Vi måste ta större ansvar.
Vi måste bygga billigare.
Vi måste bygga bättre.

Jag håller med fullständigt. Totally. Hundra procent. Hundrakommanoll. Stenhårt.

Men jag vill veta HUR! Inte ATT vi skall förbättra, det har vi klarat av. No more snack om det nu.

HUR?

——-

Chalmers 32 rekommendationer är ett steg på vägen, det finns utvecklingsprojekt och fritänkare som försöker. Men det biter dåligt. Jag vill ha konkreta och tydliga direktiv – Vad skall jag förändra i mitt arbete nu på måndag?

Va?

——

tips 1 – ni tror säkert att svaret finns på här på Sync Blog, men så är det inte – konstigt nog
tips 2 – Jonas, det går inte att googla fram den här lösningen, det krävs lite mer 😉

Byggbranschen goes Newsmill

Fredrik på Byggvärlden har uppenbarligen ambitioner.

Han jagar efter Jonas Petterson, centerpartisten som kastat sig handlöst in i en diskussion om byggbranschens utveckling och framtid. Fighten utspelar sig på Newsmill, denna arena för fria åsikter som verkligen blandar högt med lågt och är en allmän samlingsplats på idiotkommentatorer och haverister dessutom.

Fredrik är i och för sig i gott sällskap. Min Facebook-kompis Leif Waldendorf på Mullbergaskolan hade ju en grandios stund i rampljuset med sin artikel för ett tag sen. Censuren tog bort honom och skymningen sänkte sig över landet igen.

Fredrik har till skillnad från centerpartisten en viss förankring i sina förslag. Faktiskt riktigt bra.

Jonas P han ägnar lång tid åt att förklara begreppet produktivitet. Han använder sig  själv som exempel på hur produktiviteten kan utvecklas med tiden. Han säger sig kunna producera mycket om han får en dator och en timme på sig. Min fråga är om Jonas mått på produktivitet tar hänsyn till kvalitet också. Det han skickar ut från sin dator håller väl inte helt den kvalitet vi i byggbranschen önskar, men väl i nivå med en del av det vi levererar.

Vi producerar en del skit i byggbranschen, det har vi gemensamt med Jonas P, Centerpartiet. Skönt att ha något gemensamt, något att samlas runt.

”Det finns några som har det oförtjänt bra – Ni”

Så sa en entreprenadjurist ganska nyligen när vi satt och pratade lite så där lagom avslappnat och gott.

Det var juristen, arkitekten och jag, projektledaren. Det han sa var att vi som jobbar på villkoren i ABK 96 har en oförtjänt bra position när det någon gång skiter sig. Tack för det.

——

Idag kan man läsa på Byggvärlden:

”En konstruktör och ett företag fälls för dödsraset vid Kista Galleria. Nu finns en oro bland ingenjörer.
– De blir oroliga att de som konstruktörer ska bli ansvariga om de ritar fel, säger , säger Jens Jacobsson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer.”

——

Oroliga för att behöva ansvara för sina fel?!

Shit. Jobbigt. Skitjobbigt.

Dubbla budskap i byggbranschen

Läste just i Byggindustrin att vi fått en dramatisk minskning av dödsolyckorna i landet. Bra så. Glada nyheter och sen kommer det lite gissningar om orsakerna.

Eftersom Sync är en hängiven läsare av all byggpornografi och statistik i ämnet så tittar jag ju även på ”Läs även”. Ni vet den lilla spalten till höger som automatgenererar gamla artiklar och recyclar dem igen. Där står det ”Alarmerande ökning av dödsolyckorna”.

Det krockar lite med den ganska positiva huvudrubriken.

Man snuddar i artikeln lite vid den rätt uppenbara självklarheten – att vi har så få olyckor att det inte riktigt bär sig att jämföra statistik. Det räcker ju att en stackars konstruktör ritar fel på en balk för att en eller flera personer skall förolyckas.

Det betyder inte att problemet är litet eller att man kan vara nöjd, men jag tycker ändå att vi har ett ganska gott säkerhetstänkande i stort. Centerpartiet kanske tycker annorlunda men vi kan nog tacka vår fackliga tradition för en del av den positiva utvecklingen där. Trots allt 😉

——

För övrigt. Jag tycker utfallet av målet i Kista är märkligt. Det verkar ganska lamt att inte någon mer bär ansvar. Om det dessutom finns sådana oklarheter som Byggblaskets researchavdelning lyfts fram är ju dubbelt värre ändå. Hoppas det fortsätter upp i hovrätten och får en bättre genomlysning.

Twitter i byggbranschen dröjer nog ett tag, va?

Sync driver ett flertal tveksamt framgångsrika forskningsprojekt och utvecklingsarbeten. I ämnet ”Sociala medier i Byggbranschen” så utforskar vi för närvarande Twitter. Det går så där. (Facebook har vi ju avhandlat tidigare)

Läser man bloggar som den här så man väl förmodligen bevandrad med hur det funkar. Man blir follower på valfri twittrare, sen får man ett flöde av små meddelanden. Meddelanden på max 140 tecken, som sms fast riktat till hela världen. Det är högt och lågt. Mediafolk, politiker, redaktioner och reklambranschen skickar runt mycket till varann, den saken är klar. En klubb för inbördes beundran, tror jag. Extrapoäng för bra punchlines och färskt smaskigt skvaller.

Byggbranschen på Twitter är mer tråkig ändå, några blänkare från Skanskas informationsavdelning kommer ibland.  Suck. Vi ligger alltid lite efter (Centerpartiet borde kolla upp detta snarast)

——

Men men. Forskning ger inte alltid frukt direkt. Vi fortsätter. Eftersom Sync är blygsam till sin person så followade jag bara en handfull, de viktigaste, Wayne NilssonMrs Li, Brorsan och Obama. Då kan det bli som det inklippta tweetsen nedan. Det blir liksom en giganternas kamp om väsentligheter…



eller hur…

——

En av dem som Sync följde (men numera oföljer) är lite guru i just Sociala medier. Shit vilket flöde med information som strömmade från honom. Det gick ju inte en kvart utan att han minibloggade, kommenterade tidningsartiklar, skällde på SJ och skickade vidare tweets som tyckte var skojiga. Dessutom kom det uppdatering när han var på ICA Maxi med karta bifogad och allt! Så mycket koll på någon tror jag inte jag vill ha, inte ens mina närmaste.

Nej, jag är möjligen lite pessimistkonsult i detta men jag ser inte vad Sync eller Syncs kompisar i byggbranschen skall tjäna på Twitter. Jag ser liksom inte nyttan. Brorsan snackar om att ”bygga sitt personliga varumärke” men han kan väl inte direkt heller förklara det fina i kråklåten. Vi får väl se, återkommer om ett år kanske.

Min bror har för övrigt en förmåga att driva med sådana här allvarliga saker, här är han ute på djupt vatten men överlever. Tur för honom.

Mikrobiell tillväxt

När jag för ganska länge sen jobbade med fukt- och mögelskador så pratade vi om det. Mikrobiell tillväxt. Eller påväxt kanske mer korrekt. Skitsamma. Det var något till synes ganska oansenligt som knappt märktes men som med tiden började lukta illa och till slut kunde ställa till stor skada.

Lite så känns tjafset om inlägget från Jonas P häromdagen och hans ganska klumpiga försök att koppla ihop fackets roll i byggbranschen med branschens låga produktivitet. Han kan gotta sig åt upprörda kommentarer från motståndarlaget och hejaropen från kompisarna på hans egen planhalva, Per Ankersjö, Staffan Danielsson, Johan Hedin och Dayana Jadarian

Han hänvisar till utredning och rapporter, arbetsmarknadsforskare, Statskontoret, SNS, Riksbanken och samhällsbyggnadsforskare. Han gör dessutom en smått ironisk vinkling till debattinlägget som bl a Schyman stod bakom före jul.

——

Så jag tänkte så här. Sync har inte tagit ställning politiskt och tänker inte göra det heller. Så därför kan jag inte räknas in i vänsterfalangen som rycker ut för fackets räkning. Förmodligen tvärtom om vi ser det på lite håll. Vit medelålders man med hög inkomst och eget företag. Facket klarar sig utan mig;)

——

Så mina kära politiker-wannabees – jag har också läst de här rapporterna, de som handlar om min bransch. Byggbranschen. Jag har också läst Gudrun Schymans och Hyresgästföreningens inlägg (och sagt vad jag tyckte om det). Det har vi gemensamt.

Jag dessutom jobbat i byggbranschen i drygt tjugo år. Jag har jobbat som arbetsledare, platschef, egen företagare, snickare. Numera projektledare och projekteringsledare med egen konsultfirma. Man kan nog säga att jag skaffat mig en kunskap om hur det fungerar i byggbranschen. Ändå från det lilla villabygget och upp till finrummen där det stora projekten tar form. Den bakgrunden har inte ni.

——-

Jag ställer helt upp på Chalmers rapporter, jag har lyssnat på Per-Erik Josephson vid ett par seminarier. Problemet är att översätta hans forskning till verkligheten. Där har vi en lång väg att vandra.

Statliga utredningar som Sega Gubbar och Skärpning Gubbar är mer tveksamma, det är omfattande och ingående, men är ändå urvattnat och upplöst på något sätt.

Det som stör mig i allt det här är att politiker och opinionsbildare lyfter upp rapporter och siffror och slänger iväg dem för att det skall tjäna andra syften än att faktiskt göra branschen bättre. Det saknas ju helt resonemang om vad som konkret skall göras.

——

Bygg- och fastighetsbranschen gör åt 40% av vår energi, vi har en generande bostadsbrist och bygger ibland uselt dåligt och alldeles för dyrt. Vi har en besparingspotential på åtminstone 15-20 miljarder varje år. Vi behöver all hjälp vi kan få.

Så kom igen nu, Centern. Sluta upp med bullshit och catfight i nere ankdammen. Kom med konkreta förslag. Då kan vi börja snacka.

– – – – –

Det här inlägget fick fick fart på en diskussion här på bloggen, klicka gärna på nästa inlägg så kommer det mer.

– – – –

100 nya år av tillväxt?

Ibland blir man förvånad.

Ibland blir man skraj.

Ibland blir man bara jävligt sugen på att driva hårt med människor som tar sig själva på stort allvar. Men det blir blir lite makabert när alla redan runt står i ring och runt stackarn och skrattar rått. Så känns det när jag kastat bort fyra minuter på den här sopan.

Calle har redan uppmärksammat honom. Det var ju inte så överraskande, Calle reagerar med med ryggmärgen, han har tagit klar ställning politiskt och har sin uppfattning klar. Jag är mer oprecis i min övertygelse rent politiskt, men det här utspelet fick mig inte att pendla över till alliansen direkt.

Bloggen På Slak Lina har också gjort ett nummer av den tämligen usla youtube-filmen. Han ser det mer ur ett annat perpektiv. Bloggaren är reklamgubbe med näsa för vad som funkar  i social medier. Han sänker den stackars centernissen jäms  med tubsockorna. Jag håller med. Man kan missta detta för en ganska dålig Killing-sketch. Det är svårt att ta på allvar.

Hade jag varit elak så hade jag skrivit något elakt om ett brillmongo utan koll på byggbranschen som missat intagningen till centerstämmans broilerskolan och måste hitta på tillräckligt korkade upptåg för att överhuvudtaget komma in på valbar plats i någon lantiskommun  där centern ännu inte gjort bort sig fullständigt. Men det gör jag inte.

Rent sakligt istället. Han hänvisar till en rapport som är väl känd häromkring sen länge. Hade han läst och förstått något av den så hade han också vetat att de dyra och svåra felen begås på konsultkontoren och i styrelserummen, inte på byggena. Kommentaren om kaffe och cigaretter räcker egentligen för att vifta bort det hela som trams. Men han har rätt i att byggbranschen har usel utveckling vad gäller produktivitet. Däremot kan knappast våra fackföreningar lastas för det.  Sen har vi många många andra saker att ta tag i och göra bättre, men det tror jag Jonas Pettersson inte ha noterat. Istället plockar han lättköpta poäng utan komma med ett enda konstruktivt förslag själv.

Så – 100 nya år av tillväxt?

Om Jonas Petterson representerar Centerns tillväxt så lär det ta ungefär hundra år innan jag ens funderar på att lägga min röst där.

(oj – jag tog just politisk ställning – blygsamt men dock)

Slutbesiktningen av år 2008 blev uppskjuten

Yrvaket insåg Sync att premiäråret 2008 var slut, men inte klart för slutbesiktning. Så slutbesiktningen av år 2008 blev uppskjuten på obestämd framtid.

Enligt byggbranschens regler så fick man ju egentligen inte ta år 2009 i bruk innan föregående år blivit godkänt, men det sket vi i, förstås. Vi körde på ändå.

Nu har vi startat projektet 2010 också med friska takter. Men – kors i taket – det verkar som 2009 passerat som godkänt och 2008 hängde med på ett snöre det också. Orderläget ser ljust ut, inga lik i garderoben, vi har helt ok status och bloggen har tvåsiffrig läsarskara. Life is sweet.

——

Detta kändes ju helt underbart ända tills vår nye bloggkompis Fredrik förstörde det med att påminna om nästa ösregn. Tack för det, jag höll så när på att bli optimist igen. Det hade jag inte tänkt bli förrän framåt 2013 ungefär.