…blir det ibland. Det går inte nöd på alla i byggbranschen uppenbarligen.
Belgiska Konfektbutiken ligger ganska nära vårt kontor. Där kan man om man vill köpa sig en ”espresso och pralin”. Då får man en utförlig beskrivning av godsaken på engelskt bruten svenska och riktigt bra kaffe dessutom. Lägg till känslan av ett bra lunchmöte i nytt projekt, några minusgrader utanför fönstret och ett par förbipasserande skönheter att lite blygt kolla in.
Så skall det se ut en fredag, när veckan gått i stort sett bra och väskan med helgarbetet strax skall packas.
Trevlig helg då 🙂
Sync Blog 
Du har väl skrivit i om det är en intern eller extern representation? Var och med vem? Varför behöver du representera på just det där fiket…?
Vi har nya rutiner för representation. Lite jobbiga men då jag tänker efter så är det nog trots allt bra. För man ska ju kunna svara på frågorna för att det ska vara berättigat 🙂
Jag skrev en representationsnota idag. På anledning fyllde jag i trivselförhöjare i byggboden. Vi får se om det går hem hos ekonomerna.
Trevlig helg!
nej du, detta ögonblicket finansierades med egna, skattade medel. Promise. Inte farligt dyrt heller, trots den exklusiva känslan. Femtio spänn för bägge.
Lunchen däremot är ordentligt noterad som extern, vi hade ju möte med en kund. Han fick för övrigt en rackarns god sallad från ett vego-fik nära vårt kontor. Han var nöjd med tror jag.
Annars äär det mycket gratisätande. Vår favo-tjej på bokföringskontoret får en redovisning varje månad med luncher och fikastunder, oftast med notering om vem som varit med, ibland med orsak till begivelsen, sällan helt komplett. Hon gillar oss ändå.
Härligt!
Jag tycker lite synd om ekonomerna (i mitt fall en älskad kvinnlig kollega två dörrar bort) som ständigt måste jaga oss tekniker med saker vi borde veta. När jag tänker efter så är de ett särdeles älskvärt släkte, de där ekonomerna. Vilken tur vi har, både du och jag verkar det som 🙂