När jag sa att vi skulle på konferens så var det minst en kollega som hoppade runt av glädje för att det han trodda var någon slags nöjestripp. Ack så fel han hade.

Vi har ju i och för sig redan visat här i tidigare konferensrapporter att vi inte svultit ihjäl eller törstat för den skull, vi hade ett digert program och han nästan igen det också!

Bara lite drygt två dygn inklusive en del resande. Tiden blir dyrbar när man börjar skriva ner allt man måstebordevillskullekunna prata om. Det gäller att sortera upp det någorlunda.

Jag kan säga att det inte gick helt enligt schemat, vi tog en genväg förbi en del, la till en mer privat stund och pratade om våra barn som växer fort och åldrande föräldrar som får för lite uppmärksamhet i vardagen.

Helt vanligt grabbsnack alltså.

—–

Lite hardcore strategiupplägg för att få igång en tjänst vi gärna vill jobba med men inte fått iväg riktigt än. Många streck och pilar, budgetsiffror och milstolpar. Mer genomtänkt, tydligare för oss och för kunderna, hoppas vi.

—–

Vi gjorde en helt spontanritad karta över vad vi kan, de personer vi tänker oss på på Sync inom kort, vad vi vill och kan göra och vilka tjänster vi skall kunna sälja. Det kan möjligen btraktas som hemligt men inte ändå, samma sak med en lite variation finns på hemsidan och är känt sen länge.

Personerna vi tänker på kan ju bli några helt andra, vi får se hur livet utvecklar sig. Det är bra i alla fall att fundera lite och sortera i röran. Varje-dag-springet gör det svårt att hitta strukturen, ändra beteenden och skaffa nya sätt att se på sakerna.

Dessutom gjorde vi ett sociogram stort  som en halv vägg. Ett försök att sortera vårt kontaktnät, koppla det till de tjänster vi säljer, markera dem som är viktiga för att vi skall kunna leverera rätt kvalitet och helt enkelt få lite ordning på folket. Det blev många namn, många streck, många färgpennor och kopplingar.

Den kommer inte på bloggen. Den får inte ni se.

—–