Idag skall jag till Skåne. Vår mest sydlige kund håller till där och behöver en skvätt hjälp på plats.
Det är en trevlig karl, han frågar i ett mail:
”Vill vi ha knödel och veteöl på Rårakel eller möjligtvis isterband på Grand imorgon em. ?”
—–
Vad skall jag svara? Jag vill ha allt 😉
—–
Bly i kaffet?
Inte konstigt det går tungt ibland.
Sync har ju outat sig när det gäller en del missbruk, bland annat kaffe. Nu skriver DN (och SVD)att man läst på SVT.se som skriver om en undersökning där man kollat i en kaffemaskin på ett byggbolag och hittat förhöjda halter av bly.
Aaah, tänkte jag då. Är det därför vi är så tunga i röven och tröga i huvudet ibland?
—–
Läste på Fredriks blogg om en artikel i Ny Teknik där Per-Erik Petersson, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, drar en lans för ökade anslag till byggforskning. Han efterfrågar framför allt en utveckling på energisidan. Vi skall sänka energibeovet till hälften innan 2050, utan att vi vet hur.
Klokt och korrekt, tror jag.
MEn jag håller med GJ, vi vet ganska mycket redan, vi har kunskap och kompetens men missar ändå att få i hop helheten.
Skall fundera på detta ikväll.
Säger jag som snart är 42 vårar. Ung alltså.
Jag har en plan. Eller snarare en ambition. Jag vill koppla ihop den enorma mängd kunnande och erfarenhet som finns i huvudet och hjärtat på en väldigt massa med dem som skall ta arvet vidare och utveckla byggbranschen till miljövänlig, serviceinriktad, jämställd, kvalitetsmedveten och lönsam stöttepelare i vårt samhälle.
För att lösa det måste vi lyssna på de gamle gubbarna. Erik på Byggtjänst får väl räknas in där, han var inne på samma sak nyss, och förstås Göran Lennart Wågström som definitivt kan räknas som gammal (enligt mig).
Jag har några till i min omgivning som sitter på en förmögenhet när det gäller anekdoter, kunskap, hyss, knep och attgörabättre-idéer. Jag träffade en häromdagen, han var en kort period min chef på en mellanstor byggfirma. Att perioden blev kort berodde inte så mycket på honom som på mig och min rastlöshet. Han har jobbat där större delen av sitt liv, nu skall han snart lägga av men säger i samma mening att han kan tänka sig fortsätta i någon form. Bra, tänkte jag och började fundera på hur man kan ta tillvara allt det han bär med sig.
Att chefredaktören på Byggvärlden använder Sync som referens och citerar härifrån är hedrande. Att han sannolikt är ett par år yngre än jag beror inte på satt jag är speciellt gammal utan att Byggvärlden har en väldigt ung chef.
Eftersom jag i föregående inlägg oroar mig lite för detta med ny teknik som används utan förstånd är detta för min del kanske det viktigaste vi har just nu. Oldboysen.
—–
Den mest flitige kommentatorn just nu, en (före detta) ung man man som kallar sig GJ (jag tror han har andra alias på olika byggbloggar 😉 ). Han lämnade en sån bra kommentar att den kommer inklippt här. Han triggades att lite milt tillrättavisa Byggblasket och av bara farten så hamrade han vidare på sitt tangentbord.
”…några av byggbranschens verkligt stora problem:
att LÄRA SIG AV MISSTAG.
Erfarenhetsåterföring. Analysera. Alla inblandade i hela kedjan har gjort fel – ofta fel som är väl kända i byggbranschen. Om och om igen sker det.
Lära av sina egna, men än bättre av andras.
att SE HELHETEN.
Inte vitt eller svart. Att utse en syndabock är alltför enkelt.
Att bygga med pusselbitar som inte passar ihop är vanligt.
att stå för HEDERLIGHET.
Att utse en syndabock, bland alla dessa som uppenbart bidragit till ett uselt resultat, på ensidiga uppgifter och utan källkritik, utan att granska tillgängliga uppgifter, det är ett uselt mediaarbete.
Att offra syndabocken, bakbunden, är omoraliskt.
Att självutnämnt dömma, vid sidan av rättsväsendet, på sådana grunder är maktfullkomligt.
Att sedan, mot bättre vetande, inte kunna erkänna misstaget är bara värt förakt.
Att stå för sina misstag är hedervärt.
Men att behöva stå för andras?
Att stå för det beställaren köpt ”vid sidan om” entreprenaden, dennes överdrivna krav eller juristens oskicklighet? Garbos märkliga ageranden eller besiktningsmännens?
Att en hantverkare – myndig, med yrkesbevis, medlem i Byggnads, kollektivavtal med företaget och med lön för sin prestation enligt detta – verifierar sitt utförda arbete i egenkontrollhandlingar med sin signatur trots att det är fel – medför inte något ansvar; enligt Byggnads kollektivavtal. Ansvaret är arbetsgivarens. Annars är denne inte hedervärd.
Är det ”a waste of time” att försöka se sanningen?
Varför lär vi oss aldrig i byggbranschen?
Varför är det underhållning i teve att kasta skit på oss?
Är det fel att ha yrkesstolthet och heder – oavsett yrke?”
GJ alltså 🙂
—–
Intressant.
Förra veckans spektakel har nog inte riktigt lagt sig ännu. Martin Arkad på Järntorget blev sågad som byggare och hedersman, helt enligt TV4´s programupplägg. Skillnaden mot alla andra gånger det inträffat var att han tog strid, skrev debattartiklar och lämnade sin version via hemsida och tidningar. Sen la Järntorget upp ett omfattande underlag i ärendet för alla hugade att ladda ner och läsa, dessutom mailade man gärna tingsrättsdomen till den som ville läsa. Tv4 svarade lite lamt. Old news.
Den som följt detta någorlunda kan kanske inte avgöra saken bättre än någon annan, men att TV4 bajsat i ett blåfärgat förvaringsutrymme har sagts ganska många gånger nu. Deras rituella lustmördande på onsdagar kl 21 har helt klart tappat trovärdighet för fler än några av oss.
Så ikväll är det dags igen. Företaget Widhag Gruppen AB får sig en omgång, sannolikt med sedvanligt upplägg. Timell blir förfärad, Ekdal jagar bygg-skurken, Timell fixar till felen, skurken döms i folktribunalen.
Men något har hänt. Byggarna som granskas/slaktas slår tillbaka. Förra året blev det bara en del anmälningar till granskningsnämnden, inget som TV4 bekymrar sig nämnvärt över tror jag, trots att man blev dömda i ett fall och klandrade i ett annat.
I Byggvärlden idag står det om Widhag Gruppen, man har intervjuat ansvarige Daniel Hagbo och lyssnat på hans sida av det hela. Man kan ana av den artikeln att byggaren haft en, i sitt tycke, besvärlig kund och att man borde agerat annorlunda tidigt i bygget:
”Att jag hade varit mycket tydligare mot kunden, och deklarerat klart och tydligt att de ändringar och materialval han gjorde skulle dra ut på tiden, säger Daniel Hagbo.”
Han säger att bygget avbrutits på grund av utebliven betalning, oklart varför kunden inte betalt dock. Sen medger han att man gjort ett dåligt jobb men att man försökt rätta till det men i det blivit hindrad av kunden. Han har också enligt egen utsago försökt köpa sig loss på olika sätt, antingen köpa tillbaka huset eller betala för att andra mer betrodda hantverkare skulle fixa felen.
Min gissning är att de här förslagen nobbades när de nyblivna husägarna redan blivit ursinnigt besvikna och då förmodligen också bett byggaren att fara och flyga och kanske till och med att aldrig i helvete visa sin fula där nånsin mer.
En annan gissning jag vågar mig på är att TV4´s version är lite annorlunda.
En tredje gissning är att det finns saker och händelser som aldrig kommer fram i vare sig köparens eller entreprenörens version av händelserna. Sånt som kanske kan förklara hur det gått så in i helvete fel.
—–
Det blir intressant det här med, trots den uppenbara tragiken som finns inbyggd i paketet. TV4´s case nr 2 för säsongen kommer inte stå oemotsagt det heller.
(Jag kommer sitta klistrad vid TV4Play så snart jag har täckning på modemet)
—–
Fredrik på Byggvärlden tänker för övrigt fördjupa sig vidare i relationen mellan byggföretag och privatkunder enligt dagens blogg.
Sync Blog kunde säga att det är sååå 2009 över det, men väljer att generöst bjuda på ett färdigt forskningsunderlag istället.
Efter en sommar med tusentals lästa inlägg på Byggahus.se och några års egenhändigt arbete i svenska folkhemmet så blev det här hösten 2009 min sammanfattning av denna relationen så här.
Varsågod, Fredrik. Du får fixa resten.
—–
Jag hade ju tänkt släppa det där med Martin Arkad, Järntorget och TV4s progran Fuskbyggarna. Slutsatsen i den beefen är väl fortfarande att den miljonen människor som tittade på programmet ser byggaren som skurk, vi förhållandvis få som fortsatt läsa har kanske fått en annan bild av det hela. Åtminstone om man läser kommentarerna efter artiklarna på Brännpunkt eller i Byggvälden.
Det kändes som sagt färdigtjatat om det, gånger sex så här långt.
Men men men. Jag läste en kommentar på ett inlägg av Fredrik på Byggvärlden som triggade det ett varv till:
”Järntorget och Arkad är en bedrövelse i kvadrat – men ingen har kommenterat vilket misslyckande familjens juridiska ombud stått för. Att gå till domstol med så dåliga bevis tyder på inkompetens. Kostnaden för familjens juridiska ombud verkar dessutom ha skenat iväg.
Man får en känsla av att advokatföretaget utövat 4-ögons principen (d.v.s. en advokat och en jur.kand) och tömt rättsskyddet, för att sedan lägga ärendet i knät på en nyutexaminerad springpojk som klantat till det hela. Katastrof, man får verkligen hoppas att familjen byter ut skräpjuristerna mot bättre vetande… /M.M.”
—–
Hm. Den tanken har jag haft några gånger själv när jag läst vad som skrivits, framförallt det som står på Järntorgets hemsida. Det att det finns över 250 inlagor och att familjens talan mot Järntorget ändrats ett flertal gånger. Sen det faktum att man inte gått vägen via ARN (se SVD) som brukligt, utan gått direkt på tingsrätten.
Det påminner ju lite om en annan mycket sorglig historia jag skrivit om här. Det var en familj som hamnat i problem när man köpt ett dåligt hus och struntat i överlåtelsebesiktningen, sen anlitat skumma rådgivare och konsulter som i sin tur hyrt in jurister som kostat multum utan att egentligen lyckas med annat än spä på bedrövelsen för den drabbade. Möjligen.
Är det så det är här?
Har familjens juridiska ombud klantat sig, gjort ett dåligt jobb eller bara misslyckats?
Har familjen så gott om pengar att man mot bättre vetande kunnat strida bara för att jävlas med någon man tycker illa om och därmed riskera att få betala miljoner?
—–
Sync skall ha möte en riktigt bra jurist om ett par timmar, då skall vi prata gemensam framtid, bra avtalsmallar, rock´n roll och utbildning. Vi kommer nog ägna åtminstone en stund åt att spekulera vidare om det här också.
Läser på Byggnyheter.se att vår nya bostadminister börjat göra nytta (?).
Han vill ta bort byggfelsförsäkringen. Tjohoo.
” Alla andra försäkringar täcker de fel som kan uppstå. Den här obligatoriska försäkringen har egentligen bara gjort att försäkringsbolag fått intäkter men inga utgifter, säger Attefall till Sveriges Radios Ekoredaktion”
——
Det vore bra. Riktigt bra.
—–
När jag startade min första firma 1997 så fick jag en del goda råd, bland annat från min revisor
”Håll dig till sanningen, så slipper du komma ihåg vad du sagt”
Han var en mycket rutinerad revisor med många byggbolagsbokslut på sitt samvete. Han visste att byggare ibland har stor käft och dåligt minne. Därav det goda rådet alltså.
Detta apropå nästan ingenting alls.
—–
Men byggares hantering av media är väl tveksamt bra ändå?
Reportagen i Uppdrag Granskning var ju en följetong i både tidningar och här på bloggen, det var ju genant hur chefer på ganska stora bolag gjorde bort sig inför öppen ridå. Både Göteborgs Energi, Mölndals Kommun och Bostadsbolaget Poseidon landade med ett magplask till publikens jubel/förakt.
Nu har vi två förska exempel där det havererat bortom all sans. För några veckor var det Michael Cocazza, vd på Botrygg, som hotade med stämningar både mot min blogg-kompis Calle Fridén och sen och mot chefen för hela Byggvärlden, Fredrik Karlsson. Senast var det Martin Arkad på Järntorget Bostad som hudflängdes av Fuskbyggarna och som sen drog igång en märklig dans runt pressetiska frågor och metoder.
Bägge gångerna lika märkligt.
I fallet med Botrygg var det en ganska ruggig händelse där man tappade ett par stålbalkar från hög höjd, dock utan personskador. Calle skrev om det, precis som Byggvärlden gjorde. Cocazza hotade med stämning för förtal och dryga advokaträkningar. Calle garvade, fick tiodubblad statistik på sin blogg och fortsatte skriva. Cocazza fegade så småningom ur men fokuserade mer på hur facket (Calle) agerade rent allmänt än på olyckan som det ju faktiskt rörde sig om.
Snurren runt Martin Arkad och Järntorget Bostad har ju knappt hunnit stanna av ännu. Allvarliga fel i ett bostadsbygge och åtgärdandet av dessa var inte intressant för Martin Arkad att prata om, istället riktade han in sig på TV4´s metoder. Han hävdade ”Jag har aldrig ljugit, jag har aldrig fuskat, jag tar alltid ansvar och jag ber alltid om ursäkt om jag gjort ett misstag.” Shit, finns det någon levande människa på den nivån?
—–
TV-serien Fuskbyggarna fortsätter ju under våren med reportage om flera större byggbolag. Kan man få ha en stilla önskan om att åtminstone någon bygg-VD står med mössan i hand, skrapar lite med foten och ber om ursäkt för de fel som begåtts?
Det eller att någon representant som tycker sig ha rätt tar matchen med TV4, och att TV4 har den goda pressetiska sida de gärna hävdar och låter byggaren komma till tals på ett bra sätt.
—–
Förlåt om inledningen blev lite vilseledande. Det där med att prata sanning var inte min poäng här, det triggades av Martin Arkads märkliga tirad. Kanske har han samma revisor som jag hade?
Nej, det handlar mer om att prata, kommunicera och möjligen också agera. Både Arkad och Cocazza kunde gjort detta så mycket bättre. Den väldigt kloke bloggkollegan Jens på Dipart är inne på samma spår.
Faktiskt så har Martin Arkad en annan ton i sin slutreplik på Brännpunkt. Så det finns hopp.
—–
TV4´s omilda behandling av företaget Järntorget Bostad och dess vd Martin Arkad har fått en del utrymme de senaste dagarna.
JOHAN T. STERNDAL vd på Hantverkarnas Riksorganisation lämnade en replik på Brännpunkt, ganska likt mina gamla käpphästar här på Sync Blog. Budskapet är att det finns rötägg men också det faktum att det finns många många fler som faktiskt är seriösa, som lämnar bra jobb efter sig, som har nöjda kunder. Den som läst här ett tag känner igen diskussionen jag fört med Berra som var en trogen kommentator och ganska kritisk mot byggbranschen, men som tyvärr i längden var alltför kategorisk och dömande för mitt tålamod (läs kommentarerna!).
Martin Arkad gjorde ju ett utspel på SVD Brännpunkt om TV4´s metoder och han fick ett genmäle av Lennart Ekdal. Egentligen inte så mycket nytt under solen. Ekdal försvarar sin överrumpling, återkommer till att Arkad hade många chanser att delta i programmet och att man faktiskt inte kan undgå granskning av media bara för att man vunnit en rättsprocess. Arkad gör en slutreplik som andas seger. Fan vet.
—–
Jag tycker så här.
Det är bra att byggbranschen, eller för den sakens skull vilken bransch som helst, granskas. Det är är nyttigt och kanske nödvändigt för att driva på en utveckling mot något bättre att vi får input från lite sidan.
Samtidigt blir det lätt osmakligt när TV-folket skall göra underhållning av det hela. Upplägget på Fuskbyggarna följer ju en strikt mall där Timell går in som en medkännande lustigkurre och konstaterar felen, han får understöd av experten, snabbt klipp till dramtiken när Ekdals team likt FBI-agenter lurar den förmodade skurken in i ett bakhåll, när skurken gjort bort sig tillräckligt så fixar Timell till det som är fel i huset ackompanjerad av stråkar och softade bilder. Efter reklamen blir det nyheter och väder.
TV4 har dragit in reklampengar, familjen har fått ett badrum sponsrat av ett antal företag och byggaren har fått sömnsvårigheter. De två första posterna är väl helt ok, att Martin Arkad ligger vaken beror nog mer på hur han själv har agerat än hur TV4 jobbar.
Jag hade ju redan sammanfattat vad jag tycker om hela historien, men har svårt att släppa det ändå. Relationerna mellan privatkunder och byggare har ju tidvis varit huvudtema här, för den som orkar finns det många inlägg om det här.
—–
Uppdatering 20 jan
TV4 verkar nödgat att försvar sig, här. Det verkar som Arkads envetna kampanj satt sina spår trots allt.
Sync Blog 