Ansvar för lämnade uppgifter.

image

Nu har man käkat gratis igen.
Denna gången hos Projektgaranti i Göteborg som bjöd på frukost och en kort föreläsning i entreprenadjuridik.
Robert Deli på Vinge är en framstående person i detta ämne. Han pratade en god timme om ett av mina favoritämnen :).
– – – – –
Efteråt lottades hans bok ut. Helt klart var det riggat eftersom mitt namn drogs först och jag ”vann” ett exemplar.
Konspirationteoretikern i mig ser det mer troligt att någon i min omgivning tyckte att jag skulle behöva lära mig mer.
– – – – –
För övrigt.
Robert pratade bland annat ansvar för lämnade uppgifter vilket den som dukade buffén kanske skulle tänkt på 🙂
– – – – –

Negativ accept – bättre än ingen alls

Ibland får jag för mig att jag kan en del om entreprenadjuridik och avtalsrätt. Ibland får jag veta att jag har en bra bit kvar till examen.

—-

Igår så satt vi på ett möte och pratade om en lösning för en tvättstugeventilation. Frågan har blivit onödigt utdragen, ett förslag kom från totalentreprenören för ett halvår sen, beställaren undrade varför det blev dyrare och bägge väntar på besked från motparten. Lite irritation var det allt också inblandad.

Byggaren tycker alltså att beställaren i princip beställt jobbet genom att beställarens konsult själv gjort förslaget och platschefen menade att eftersom inget meddelats så kunde man se det som en negativ accept.

——

Smaka på det – negativ accept.

Uttrycket är nytt för mig, möjligen också för platschefen men skam den som ger sig – vi skall vara nyskapande 🙂

——

Jurister har en konstigheter för sig, den saken är klar. Jag har snuddat vid det här tidigare. Några uttryck har jag snubblat över också.

Till exempel:

  • Oren accept – när någon i avtalsskedet ändrar, lägger till eller stryker efter det att motparten signerat (= inget avtal)
  • Tyst accept – kan vara en beställare som lämnar en oren accept och en entreprenör som börjar jobba (då träder avtalet i kraft i alla fall)
  • Hårdrocksbandet Accept – i detta sammanhanget helt ovidkommande men alla exempel måste vara tre stycken (so WTF)

——

Om lekmän, privatkunder och annat löst folk undrar varför det tar lång tid att bygga saker så beror det bland annat på att vi är upptagna med sånt här.

——

Konstruktiv tvetydighet – ABK 09

Många i byggbranschen pratar om att vi skall bli bättre på kommunikation. Det tycker jag med.

När jag var på kurs häromdagen för att lära mig nyheterna i ABK 09 så var det i vanlig ordning en vältalig advokat som höll i föreställningen. Advokater brukar vara duktiga på att använda ord, duktiga på att kommunicera.

ABK 09 är en samling branschregler för konsulter i byggbranschen, den jobbas fram under svår ångest av de olika aktörerna i branschen. Advokaten berättade att vissa skrivningar som är extra svåra att komma överens om för parterna blir avsiktligt luddigt formulerade för att man skall kunna tolka in bägges intressen. Konstruktiv tvetydighet tror jag advokaten kallade det, eller möjligtvis konstruktiv tveksamhet. Sen skrattade han gott och det gjorde vi andra också.

Han skrattade för att det är sånt jurister skrattar åt och sen drar in tretusen i timmen på att reda ut för sina klienter. Vi andra skrattade mest för att han skrattade och skratt smittar ju som bekant. Vi skrattade också för att det ju var lite roligt ändå och för att vi inte begriper bättre.

Bra kurs så långt. 🙂

——

Man har styrt upp konsultbibeln lite, tonat ner de ”mjuka” formuleringarna och kör nu mer hardcore anpassat till AB/ABT. Som entreprenörerna alltså. Det är bra, tror jag.

Sen var det mest snack om ideell och ekonomisk upphovsrätt och hur det skall hanteras. Det rör mig väldigt lite och det gav gott om tid att fundera på om de där mackorna* med brie och salami skulle finnas kvar på frukostbuffén när det äntligen blev paus.

Lite om konsultens ansvar, lite om att konsulter inte får sälja in uppdrag med toppnamnen (nyckelpersoner) som lockbeten och sen lämna över uppdraget till kontorets rookie, lite formalia om särregleringar och lite skoj om tvistelösningar (då skrattade han igen, advokaten)

——

Så Sync-analysen av ABK 09 då?

Hårdare och rakare avtal för konsulterna – OK.
Säljer du in en person så skall h-n också göra jobbet – ok.
Beställaren vill nyttja det h-n betalt för – ok.
Ny färg på omslaget – ok.

Kursen för tre tusen spänn – tveksamt värt pengarna.
(om alla som orkar läsa hela inlägget sätter in en hundring så är jag nöjd sen)

Konstruktiv tvetydighet? – jag fattar att den är sista utvägen för två parter som måste hitta en gemensam skrivning utan att vara överrens, politiken måste vara full av dem (tveksamheter alltså). Det borde vara typ mitt jobb att reda ut sånt här innan någon svingar sin hammare på bygget, det är som gjort för de bekymmer som flyter upp halvvägs in i projektet och framåt. Sen sitter vi där med våra dyra jurister.

Jag tycker att de jurister jag känner är trevliga och sköna att umgås med, men det där viktiga borde vara avklarat innan bygget, inte grävas i efteråt.

——

Mer skrivet om ABK tidigare här på Sync Blog

*(mackorna med brie och salami var nästan slut, jävla Willys-folk i rummet intill som fick gå rast fem minuter innan oss)

——

Vad handlar Sync Blog om?

Jag ställde en fråga till mig själv i morse när jag skrev förra inlägget om pris och kostnad.

”Vet inte om det var så bra svar på Fredriks fundering om ihopblandning, men det här kanske är vad Sync Blog handlar om i grunden?

Ska fundera på det en stund”

——

Nu har jag funderat.

Svaret är – trumvirvel – IHOPBLANDNING!

Nu skall jag fundera en stund på vad jag menar med det.

——

(Det tar nog minst ett par dar…)

Tips till Riksrevisionen – Läs Sync Blog

Just det. Den där utredningen man skriver om i Byggvärden att man skall utreda varför byggprojekten blir dyrare på vägen känns ju lite overkill.

För så är det ju, det blir alltid dyrare än man tänkt. Nästan alltid.

Men men. Om riksrevisionen läst här på bloggen för ett tag sen så hade man ju vetat varför det blir dyrare. Det har vi redan utrett och redovisat.

——-

Sådärja. Då har man sparat pengar till statskasssan igen. ;=)

(i övrigt vill Sync ha så lite som möjligt att göra med Riksrevisionen och andra revisionister också, no offense)

Ny byggbloggare

En nykomling kommer in på arenan. Fredrik Karlsson är chefredaktör på Byggvärlden och startar Byggbloggen.
(Egentligen fusk – killen är ju proffs, han få bildbyline och allt, direkt från start.)

Namnet är ju fantasifullt värre. Men bra att det händer något ändå. Det börjar bli lite enkelspårigt häromkring, ByggBlasket kämpar ju på men vi ältar rätt mycket same same.

Nej, det hänger på dig, Fredrik – Ge oss några smaskiga ämnen att tänka på och få en nystart. Bring it on.

Byggmöte typ 1 – Startmöte

Sync är projektledare i byggbranschen.

I byggbranschen har vi en massa möten, ofta kallat byggmöten av den som inte vet bättre. Så jag gör det också – kallar alla möten för byggmöten. Det är bara i undervisningssyfte. Promise.

I varje projekt i byggbranschen vill man ha ett startmöte. När entreprenaden startar så skall man ha det, det står i AB04/ABT06.

Men det är inte så lätt och självklart som man tror. Ibland händer det att det att någon åker till fel adress, ibland skall det hämtas kaffe ur en långsam apparat, ibland skall någon dra en alldeles för lång och poänglös historia om sin senaste semester. Samla tio konsulter så kostar det mötet tio tusen i timman, då är den första kvartens strul dyr men trevlig. Om inte deltagarna är väl förberedda och införstådda med vad som skall ske på mötet, då har man ju verkligen spenderat sin beställares pengar på sämsta sätt från start.

Så det kan vara varierande bra startmöten. Galenskaparna har visat hur det kan gå till, det är inte byggare i inslaget, men bra jävla nära:

Vi har en del gemensamt med ekonomerna, det är helt klart.

(Budskapet idag – alla skall fatta vad de håller på med. Fattar ni? Förstår ni vad jag säger? Förbered mötet – koka kaffe i tid, var tydlig med adressen, skicka ut en agenda)

Sådärja, oordningen är återställd

Jag har läst många undersökningar om byggbranschen sista året. Det finns en undersökning som säger att man i byggbranschen får gjort ungefär hälften av det man tänkt sig varje dag.

????

(här skulle man kunna klippa in Monthy Pythons klassiska sketch om rikemanspojkarna som försöker överträffa varandra i armod och misär under barndomsåren – You lucky bastard! – bara för att illustrera känslan)

Jag är byggare, numera inte entreprenör men väl projektledare och konsult, och jag kan lugnt säga att jag ligger i toppskiktet i branschen. Så högt upp i toppskiktet faktiskt så att jag ligger över snittet här, jag hinner med bortåt en tredjedel av det jag tänkt få gjort på dagarna, denna veckan är så här långt av yppersta klass och det kan bli så mycket som en fjärdedel klart av det som stod på ToDo-listan i söndags kväll.

——-

Så. Om jag haft tid så skulle jag läst den här bloggen från början till slut, följt alla kloka principer och goda råd. Teoretisk skulle det bli jääävligt nice, allt skulle falla på plats, alla skulle vara glada och bli rika som troll. Håhåjaja.

Ibland är det bra om det blir lite dåligt

Det sa Joakim Ohlén, ordförande för BQR. Han pratade på ett seminarium på Byggcentrum för några månader sedan. Jodå, det är ju inte bra om det bara är bra hela tiden, så visst är det bra om det blir lite dåligt ibland, men det vore väl bättre om det blev mindre dåligt ändå, för så dåligt som är nu är inte bra. Man kan lätt snurra in sig i det resonemanget. Jag tror i alla fall att han menade att det är bra att vi får fundera lite på vad vi håller på med i byggbranschen och hur vi gör och agerar.

”Hela vårt regelsystem bygger på misstro” sa han också, Joakim Ohlén.
(Sync uppmärksammade en artikel i Byggvärlden på samma tema)

Jovisst är det så. AB04/ABT06 förutsätter att parterna har olika mål och olika uppfattning. Partneringavtal och samarbeten mellan entreprenör och beställare är istället framtiden för byggbranschen menar Ohlén. Kanske är det så.

Sync tycker det är lustigt att vi ser det som en nyhet att man använder sitt kontaktnät och jobbar i förtroende med dem man litar på. Det sättet att genomföra sina projekt måste funnits sen stenåldern, AB04 är en ättling till något som sattes på pränt för kanske sextio år sen. I sammanhanget kanske AB04 är mer ny än Partneringtänket?

Men det kanske inte är så konstigt att regelsystemen är som de är, de finns ju för att avgöra det frågor som uppstår på vägen, men som man inte är överens om. Det finns mig veterligen inget i AB04/ABT06 som hindrar en entreprenör och en beställare att komma finfint överens och bli ömsesidigt nöjda med ett projekt. Våra regelböcker är skrivna av branschens parter och har växt fram allteftersom, det många kloka människor som bidragit. Möjligtvis så kan jag tycka att den lilla lilla skillnaden mot ABK96 är märkligt ändå.

———-

Det kanske inte är fel på det som står skrivet utan hur vi använder det?

———-

AB04 – Piska mig hårt

Dagens Byggvärlden-citat

Kontrakten som skrivs idag liknar djurdressyr från 1800-talet. Då piskade man djuren om de inte gjorde som man ville. Idag skriver vi kontrakt som innebär att vi är beredda att straffa våra partners om de inte gör si eller så. Istället för att tillsammans lösa eventuella problem.

Klockrent. Say no more. (Idag alltså, återkommer med detta som tema…=)